Torsdag i Almedalen. Vad krävs för att uppnå varaktiga förändringar i hälso- och sjukvården?

Torsdag, och jag har nästan tappat räkningen på antalet dagar i Almedalen. På fem dagar hinner det hända så mycket, i form av evenemang, möten med människor, seminarier och rundabordssamtal. 

Torsdagsmorgonen inledde jag med att delta i Vinnvårds seminarium, med rubriken: Vad krävs för att uppnå varaktiga förändringar i hälso- och sjukvården? 

Panel bestående av Staffan Arvidsson, Boel Andersson Gäre, Kiku Puck Härenstam, Lisbeth Löpare Johansson, Åsa Hommelsköld och jag själv


Efter lunch var det dags att summera debatten om hälso- och sjukvård och omsorg denna vecka i Almedalen. Det var Roche som arrangerade en debatt mellan ett antal inbjudna personer och tältet var fullt när samtalen drog igång. Digitalisering, personcentrerad hälso- och sjukvård, kompetensförsörjning och ledarskap var de frågor som nämndes mest.

Själv lyfte jag också fram det genomslag som prins Daniel fått  med initiativet Gen Pep, som vill bidra till mer rörelse och fysisk aktivitet  för barn och unga.

Fortfarande handlar debatten alltför mycket om vård, och för lite om hälsa, och här behöver det bli ett skifte till nästa år. En annan spaning är att ett parti, Liberalerna, hittills lyft hälso- och sjukvårdsfrågorna till partiledarnivån. Jag efterlyser detta från samtliga partiledare, det är rimligt att låta livsviktiga frågor om hälsa, liv och död få ta mer utrymme i samhällsdebatten.

Det uppstår paradoxala känslor när färjan lägger ut från Visby. Bra och konstruktiva dagar, men ganska tröttkörd. Nu närmar sig färjan Oskarshamn, och för egen del har jag endast en cykeltur  en halvtimme, sedan är jag hemma. Och kanske är det tur, för efter dessa intensiva dagar behövs det ombyte, lägre tempo och tid för reflektion. Semestern hägrar om några dagar.