Denna vecka har för min del till viss del varit en semestervecka. Dock följde jag via TV Riksdagens högtidliga öppnande och statsministerns regeringsförklaring. Där fanns flera positiva signaler, bl.a. påannonserade statsministern en primärvårdsreform senare i år och en fortsatt satsning på den nära vården.
Under veckan har också kommit propåer från regeringen om en kommande budgetsatsning på sjuksköterskors kompetensutveckling. För att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska, och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter, föreslår regeringen en satsning på karriärtjänster med 100 miljoner kronor årligen. Satsningen är en del av budgeten för 2020, enligt regeringens pressmeddelande. Detta är givetvis positivt och lovvärt. Men det räcker inte att satsa på ett av drygt 20 legitimerade yrken i hälso- och sjukvården.
Bättre utvecklings- och karriärtjänster behövs för alla professioner, inte minst för fysioterapeuter och andra yrkesgrupper som är särskilt inriktade på prevention och arbetet med de kraftigt ökande levnadsvanesjukdomarna (läs mer i tidigare blogginlägg).
Så min omedelbara fråga till regeringen blir förstås: När kommer satsningen på specialistfysioterapeuter och på bättre utvecklings- och karriärmöjligheter för Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster?
I en nyligen presenterad rapport bekräftas att fysioterapeuter betalar sin egen kompetensutveckling. Tidningen Fysioterapi skriver: ”Det är Kommuner och Landsting, SKL, som tillsammans med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet gjort en studie i fem regioner och fem kommuner för att undersöka hur det står till med kompetens- och karriärutvecklingsmodeller. Rapporten konstaterar att fysioterapeuter och sjuksköterskor har olika möjligheter till kompetens- och karriärutveckling. Medan alla fem regioner erbjuder betald specialistutbildning för sjuksköterskor varierar det för fysioterapeuter huruvida en specialistutbildning bekostas av arbetsgivaren eller inte. Och medan flera kommuner erbjuder sjuksköterskor utbildningsanställning eller utbildningsbidrag är det ovanligt att de finansierar specialistutbildning för fysioterapeuter.”
Att fysioterapeuter själva behöver betala sina vidareutbildningar är givetvis inte alls rimligt. Satsningen på sjuksköterskor är lovvärd, men förpliktigar. Med tanke på framtidens hälsopanarama och levnadsvanesjukdomarnas utbredning krävs en omedelbar satsning också på andra professioner.
I veckan kom nytt nummer av tidningen Fysioterapi, denna gång med särskilt tema Diabetes. I min förbundsledare skriver jag om den nödvändiga omställningen av hälso- och sjukvården. Det behövs bland annat ett nytt personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap och ett nytt förhållningssätt till medarbetarna och behovet av livslångt lärande.
Hälsa, förebyggande och rehabiliterande åtgärder behöver prioriteras kraftigt och offensivt om hälso- och sjukvården ska lyckas med omställningen till en nära
vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas.
Inom många av fysioterapins områden finns i dag övertygande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de hälsofrämjande insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. Det vill vi ändra på.
Folkhälsoarbetet behöver prioriteras av alla departement i regeringen och i alla kommuner och regioner. Fysioterapeuterna vill gärna bidra. Vi vill fortsätta vara en del av lösningen på hälso- och sjukvårdens problem och utmaningar!
Avslutar med en rogivande solnedgångsbild från Smögen från veckan som gick. Trevlig helg!
