Idag skriver jag en ny krönika i Dagens Samhälle, där jag försöker utveckla hur viktigt det är att utgångspunkten för förbättringsarbetet i hälso- och sjukvården är att det är vården som är en gäst i patienternas liv. Första gången jag kom till den insikten var när jag 2002 lyssnade till barnläkaren Donald Berwick, president i IHI på en stor kvalitetskonferens i USA. Hans ord gjorde stort intryck och har påverkat mig mycket sedan dess, och jag har haft stor glädje av det synsättet både i arbetet med ständiga förbättringar i Region Kalmar län under många år och sedan i mitt fackliga uppdrag inom Fysioterapeuterna. Men allra tydligast blir orden om att vården behöver vara gäst i patientens liv, när du själv befinner dig i patientrollen eller är närstående. Min krönika hittar du här https://www.dagenssamhalle.se/kronika/varfor-gor-vi-inte-det-som-vi-vet-att-vi-borde-gora-35870

Jag har upplevt detta själv ett antal gånger, både som patient och som närstående t.ex. under min fars sista år, då han var sjuk och i beroendeställning. Trots att jag har goda kunskaper om hälso- och sjukvård och trots att jag vet hur systemet fungerar, så upplevde jag så tydligt hur svårt det var att nå fram med förbättringsförslag. Till stor del handlar det om att vårdens och omsorgens chefer, ledare och medarbetare behöver träna sig i att byta perspektiv, att se saken ur patientens och närståendes perspektiv. Men det handlar framförallt om att organiseringen av hälso- och sjukvården behöver ta sin utgångspunkt i att det är vården som är en gäst i patienternas liv, inte tvärtom.

Flera av Donald Berwick tal hittar du här http://www.ihi.org/resources/Pages/AudioandVideo/Don-Berwick-Forum-Keynotes.aspx

Ett annat perspektivskifte är det som vi nu är mitt uppe i, åtminstone här i Småland, där våren är i antågande och där varje vårtecken ger oss nya perspektiv på hur fantastisk vårens ankomst är. Jag blir lika berörd varje år, kanske till och med mer ett år som detta, mitt i dessa prövande pandemitider.