Nytt avtal tecknat! 

Gällande löneavtal, HÖK-11, har under hösten varit föremål för omförhandling. De förhandlingarna har nu avslutats och resulterat i det nya avtalet; HÖK-16. Avtalet är tvåårigt och berör cirka 7500 av Fysioterapeuternas medlemmar som är offentliganställda inom kommun- och landstingssektorn.

 Jag är väldigt glad att vi kunnat nå denna överenskommelse för våra medlemmar. Det nya avtalet innebär att de som är anställda av kommuner, regioner och landsting kommer få bättre förutsättningar för kompetensutveckling och fler karriärvägar, två frågor som under lång tid har varit prioriterade för förbundet. I och med detta förbättras även förutsättningarna för en ökad lönespridning och bättre löneutveckling för fysioterapeuter. 

Det har varit ett stort lagarbete och många personer som lagt ner mycket tid och kraft, innan det äntligen var dags för tre ordföranden att skriva under avtalet under torsdagsförmiddagen. Läs mer om det nya avtalet här. 

Till vänster: Gänget från Fysioterapeuterna . I mitten: Tre ordföranden. Till höger: Gängen från SKL och Vårdförbundet vid signeringen.

Vårdval och nationella taxan. Under onsdagskvällen arrangerade Stockholms privata fysioterapeuter ett välbesökt möte. Det fanns mycket både oro och ilska i luften över de nedskärningar som Stockholms läns landsting beslutat om. Jag medverkade tillsammans med Marie Granberg, ordförande i Stockholms privata fysioterapeuter tillika förbundsstyrelseledamot och Jörgen Lundqvist, ombudsman på Fysioterapeuternas kansli. Frågorna var många, och jag förstår verkligen den oro som många känner inför beslutet från Stockholms läns landsting.
Att försvåra villkoren på det sätt som skett känns oacceptabelt och obegripligt. Allt mer vård med allt sjukare patienter kommer att slussas från sjukhus till primärvård. Alltfler patienter kommer att behandlas i öppen vård, och där behövs god kompetens kring både prevention, behandling och rehabilitering för utsatta patientgrupper. Och just den kompetensen har fysioterapeuter. Därför är det svårt att förstå hur landstinget kan fatta denna typ av kortsiktiga beslut, som riskerar att patienter inte får den vård de har rätt till. 

Forskning. I måndags kväll var jag inbjuden till prisutdelningen av Athenapriset, ett pris som tilldelas för särskilt goda forskninginsatser. Årets pris tilldelades forskaren Erik Hedman och Gustavsbergs vårdcentral och högtidstalare och prisutdelare var forskningsministern Heléne Hellmark Knutsson. 

Passande nog hölls prisutdelningen samma dag som ministern presenterade regeringens forskningsproposition och deltagarna vid prisceremonin fick också lyssna till en kortpresentation av propositionen från ministern. 

Även om anslagen till lärosätena inte ökas på, så innehåller forskningsproppen flera intressanta inslag och det finns flera punkter i propositionen som är bra för forskningen. Generellt är det bra med trygga villkor under forskartiden och satsningen på karriärvägar efter forskarutbildning kan leda till att fler lovande forskare stannar kvar inom forskarvärlden. 

Fortsatt satsning på strategiska områden är också bra. Det har möjliggjort forskning inom vår och andra hälsoprofessioner. Här lyfter man fram Hälsoutmaningen och relaterar den till Agenda 2030. I propositionen lyfts fram att en satsning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder är nödvändiga. Men vi saknar tydliga skrivingar om hur detta ska ske. 

Förebyggande och behandlande insatser som inkluderar bland annat fysisk aktivitet och träning samt andra interventioner när det gäller våra levnadsvanor är nödvändigt. Det är ett område som kräver forskningsresurser för att utvecklas och kunna möta hälso- och sjukvårdens utmaningar.

Saco ordförandekonferens. I veckan har Sacos ordförandekonferens genomförts i Nynäshamn som ett lunch- till lunchmöte. På agendan stod bl.a. dialoger kring vilka som är de viktigaste frågorna inför Sacos kongress hösten 2017. En fråga som vi från Fysioterapeuterna tillsammans med andra förbund verksamma inom hälso- och sjukvård driver är att Saco ska ha ett större engagemang och inflytande och ta större plats i såväl hälso- som välfärdsfrågor. Ordföranden och förbundsdirektörer från Sacos 23 förbund samt Saco studentråd träffades i veckan till överläggningar.

Strategi för hälsa. Igår torsdag var ett antal fack- och professionsförbund inbjudna till SKL för att delta i en referensgrupp till SKL-arbetet med  Strategi för hälsa. Ett antal spännande dialoger och intressanta tankar och reflektioner hanns med under förmiddagen. 

En hel del distrikt inom Fysioterapeuterna har årsmöten så här års och i samband med det har jag i en video skickat en hälsning med de frågor som jag särskilt tar med mig från Fysioterapeuternas nyligen genomförda kongress 19-20 november. Jag skickar här med en videohälsning med tre av de viktigaste frågorna, utifrån mitt perspektiv. Klicka här! 

Trevlig helg önskar jag er alla!

Arbetet med att modernisera nationella taxan har påbörjats 

Denna vecka har efterdyningarna från Kongress 2016, som genomfördes förra helgen känts påtagligt. Både i form av hög energi, feed back från peppade kongressdeltagare och samtidigt också en stor trötthet. Men efter lång tids uppladdning och förberedelser och en väl genomförd kongress finns nu en rad beslut om nya mål och aktiviteter att börja ta itu med.

Och så vardagen. Igår torsdag var Fysioterapeuterna tillsammans med Läkarförbundet och SKL kallade till ett första möte på Socialdepartementet angående ett Uppdrag att se över formerna för det nationella taxesystemet.

Regeringens utredare Harriet Wallberg har fått i uppdrag att göra en bred översyn av formerna för det nationella taxesystemet. Se hennes presentation här. Utgångpunkten är att utifrån det nuvarande systemet med den nationella taxan för såväl läkare som fysioterapeuter föreslå en långsiktigt hållbar lösning som tillvaratar de fördelar som finns i dagens system samtidigt som det anpassas till hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet.

Utredningen ska analysera tänkbara alternativ och ta fram för- respektive nackdelar med olika lösningsförslag. Förslagets/förslagens konsekvenser för patienter, vårdgivare, landsting m.fl. samt för vårdvalet behöver analyseras.

Annat pågående arbete på välfärdsområdet bör beaktas, såsom betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:29) och Välfärdsutredningen (Fi 2015:01).


Vid detta första möte deltog jag själv, Heidi Stensmyren från Läkarförbundet, Hans Karlsson och Olle Olsson från SKL samt utredaren Harriet Wallberg från Socialdepartementet. 

Vårdanalys hade i veckan bjudit in till en workshop. Vårdanalys har fått i uppdrag av regeringen att följa upp införandet och implementeringen av patientlagen och arbetar nu med slutrapporten som ska överlämnas till regeringen den 15 mars 2017. Workshopen var en del i arbetet med slutsatser och rekommendationer till slutrapporten I workshopen deltog företrädare för patienter, myndigheter/förvaltning, vårdprofessioner och forskning.

Under workshopen presenterades och diskuterades preliminära resultat och slutsatser, liksom vilka rekommendationer till olika aktörer som skulle kunna lämnas.


Fysioterapeuterna är ett av medlemsförbunden i OFR och i veckan sammanträdde överstyrelsen, under ledning av OFR:s ordförande Lars Fresker. Styrelseledamöter utsågs och beslut fattades om budget för 2017. Ta gärna del av mer om OFR i OFR-bloggen och OFR-podden.

I går kväll medverkade jag som föreläsare i kursen ”Effektivt påverkansarbete” på Karolinska Institutet.  Kursen riktar sig till studenter och yrkesaktiva inom hälso- och sjukvårdssektorn samt life science-sektorn, som är intresserade av att lära sig mer om påverkansarbete. Kursen omfattar förutom ”fackligt arbete” också områden som styrelse- och kommittéarbete, nätverkande, praktisk retorik i tal och skrift, lobbying på nationell och internationell nivå, ideellt arbete för medicinsk forskning och innovation.

Det blev en bra kväll, med bra dialoger i gruppen och kul att medverka tillsammans med Sacos studentordförande. Ta del av min presentation här.Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd och jag som medverkande i kursen Effektivt påverkansarbete på Karolinska Institutet


Avslutar veckans blogginlägg med några Twitterklipp från den gångna helgen från några av alla laddade kongressledamöter. Det var en kongresshelg med mycket pepp, både från de närvarande kongressdeltagarna och från många som följde via sociala medier. När jag avslutade kongressen så kunde jag också skicka med hälsningar som inkommit under helgen från en rad olika länder (Danmark, Norge, Finland, Island, Estland, England, Irland, Holland, Italien, USA, Brasilien, Australien och så vår världsorganisation WCPT, som alla följt oss via #fysioframtid

Önskar dig en riktigt trevlig första Adventshelg!

En kongress som ger energi och möjligheter för framtiden

Söndag kväll. Sitter på tåget hem mot Småland. I dagarna två har nu 85 kongressledamöter, kansli, förbundsstyrelse, valberedning, kongresspresidium och kongressgäster träffats. Förbundsstyrelsen träffades redan i fredags kväll, så för oss har det blivit nästan en hel helg tillsammans. 

Vi har setts, lyssnat och pratat. Vi har suttit, vi har rört oss, vi har ätit tillsammans, umgåtts och byggt vänskapsband för lång tid framåt. För många kongressledamöter var det första kongressen, för en del var det en i raden av kongresser. 

Vad kan vi då ta med oss från Fysioterapeuternas kongress 2016? 

Under lördagen fattade kongressen beslut om en ny vision för Fysioterapeuterna.

Med vår nya vision – att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse – tror jag att vi har satt bollen i rullning för en utveckling vi bara kan ana. Det finns ingen gräns för hur långt vi kan nå och det finns inget mål som är för ambitiöst. Den nya visionen, som bygger på FN:s globala mål nr 3,  ger oss nya möjligheter för framtiden. 

Ett viktigt beslut igår var också beslutet om att tillsätta den nya förbundsstyrelsen för åren 2017-2020 Den nya förbundsstyrelsen tillträder 1 jan 2017, men redan igår ställdes styrelsen inför sitt  första uppdrag – fotograferingens utmaningar 

För min egen del innebär det att jag får fortsätta det enormt spännande och utmanande uppdraget som förbundsordförande för ett förbund i rörelse framåt. Tillsammans med Cecilia Winberg som ny vice ordförande och med övriga ledamöter i förbundsstyrelsen kommer det att bli fyra intressanta år, då vi med vår nya vision som ledstjärna förhoppningsvis kommer att kunna fortsätta bidra till att utveckla hälso- och sjukvården och samhället. För egen del blir det också att fortsätta det veckopendlandet, som jag hållit på med mellan Småland och Stockholm, i ytterligare fyra år.

Kongressen antog idag också en ny värdegrund där de nya ledorden är: i rörelse, trovärdiga och tillsammans. Ytterligare ett stort antal beslut fattades, bl.a. i form av åtta olika mål med ett stort antal tillhörande aktiviteter. Målen handlar t.ex. om bättre löneutveckling och lönespridning, arbetsmiljö och villkor som möjliggör ett patientsäkert och hållbart yrkesutövande, grundutbildning som håller hög kvalitet och möter hälso- och sjukvårdens behov, bättre möjligheter till hög kvalitet och livslångt lärande och högkvalitativ forskning som kommer till användning.

Det målområde som också hade flest motioner var ökat utrymme för fysioterapi inom hälsa, vård och omsorg. Totalt hade det inkommit 30 motioner inför kongressen och stundtals var det som sig bör intensiva och energiska samtal. 

Ytterligare målområdena är en stark och ändamålsenlig organisation och en fortsatt god ekonomi i förbundet.

Invigningen av kongressen direktsändes via Facebook. Invigningstalare var socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, statssekreterare Agneta Karlsson, Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, Sacos ordförande Göran Arrius, WCPTs ordförande Emma Stokes och jag själv. Mitt invigningstal kan du ta del av här

Med på invigningen fanns också ett antal inbjudna gäster från andra organisationer. 
Det känns stort och mycket hedrande att få förnyat förtroende som förbundsordförande, vilket jag försökte förmedla i ett linjetal, som jag höll efter att kongressen beslutat om den nya förbundsstyrelsen igår. 

Fysioterapeuterna är ett förbund i rörelse framåt, ett förbund som kan och vill bidra till hållbar utveckling i samhället och jag ser fram emot att tillsammans med den nya förbundsstyrelsen driva detta arbete.

Viktiga frågor de kommande åren kommer att vara förbättrade villkor och löner och nya karriärvägar för fysioterapeuter för att våra medlemmars kunskap ska tas tillvara på bästa sätt i samhället. Läs pressmeddelande här.

Mycket mer information om kongressen hittar du på Fysioterapeuternas hemsida och på förbundets olika konton på sociala medier. Ett tips: Följ förbundet på Twitter och Instagram och gå in och gilla Fysioterapeuterna på Facebook!

Linjetal vid Fysioterapeuternas kongress 2016 2016-11-19

Mitt linjetal, när jag just blivit omvald som förbundsordförande för Fysioterapeuterna, under perioden 2017-2020

Kongress 2016.

Tack för ert förtroende. Jag är så glad och tacksam över att få ägna fyra år åt att genomföra vårt uppdrag tillsammans med er. Vet ni varför?

Ett av mina varför hette Karin. Hon föddes 1917 och blev 97 år och hann med mycket i livet. Hela livet var hon aktiv, gick regelbundet till både kyrkan och biblioteket, läste mycket böcker, promenerade och cyklade mycket och arbetade hårt. Under ett antal år var hon hembiträde hos doktor Montelius med fru. Hon skötte sina plikter noggrant och tjänade hos familjen i åtta år.

Efter folkhögskoleutbildning blev hon föreståndare på ett seniorboende för kvinnor. 43 år gammal fick Karin plats som kokerska på ett ålderdomshem där hon sedan verkade i tjugo år innan hon pensionerades. Ett par gånger var Karin på utlandsresa. En gång gick färden till Rom och Sicilien. En annan gång var det Amsterdam och tulpanernas land.

En dag märkte vi att det var något som inte stämde. Karins verklighetsbild förändrades, hon fortsatte duka kaffebordet till många, fast ingen var bjuden och ingen kom. Demensen kom smygande och gjorde Karin alltmer ensam och isolerad. Dessutom tilltog hennes problem med hörseln, det blev svårare att ha kontakt med omgivningen. Karin åt allt sämre och gick ner i vikt. Redan från början var hon ganska tunn, och nu krympte hon ihop, blev liten, tunn och skör. 

Ett annat av mina ”varför” heter Ingeborg.
Ingeborg är 93 år och det betyder att hon varit med om ett och annat. Hon blev vuxen – och pluggade till läkare – under andra världskriget. Om du frågar henne kan hon berätta fantastiska historier om studietiden i Lund. Till exempel hyrde hon ett rum som var så litet att man fick backa in för att kunna lägga sig på sängen. Hon jobbade sedan länge med utsatta barn på BUP. Och bildade egen familj.

Och skulle vi kunna förflytta oss tillbaka i tiden till 70-talet och ställa oss vid skogsvägen mellan Skärsnäs och Vånga i norra Skåne en frostnupen höstkväll, så är chansen stor att vi skulle se henne åka förbi på sin trampmoped med en röd stickad mössa och med andan i halsen.
Att mössan var röd var för att inga jägare skulle råka ta miste på henne och en älg. Att hon hade andan i halsen var normalt. Det blir knappt om tid att både hinna plocka äpplen på släktens äppelodling och vara hemma i tid till middagen. Dessutom har Ingeborg alltid varit mörkrädd och det är rätt kusligt när det skymmer i skogen. Annars har hon alltid älskat skogen och tillbringade nästan all sin tid där när hon blev pensionär. Plockade svamp. Lyssnade på träden. Badade i den svarta lilla sjön. Promenerade. Fantiserade.

I hennes hem där i skogen var dörren alltid nogsamt låst med dubbla lås, men kändes ändå alltid öppen för den som behövde komma in. Det bjöds på enkla koppar te med dopp, och överdådiga kalas.
Och sedan smög sig något på. Stegen var inte så raska längre. Minnet lite sämre. Orken räckte ibland inte till mer än att sitta vid köksbordet. Sedan kom det några ordentliga strokes och nu är det rullstol som gäller. Hon lämnar nästan aldrig huset. Klarar sig inte alls själv.

Varför berättar jag om Karin och Ingeborg? Jo, det ska jag tala om.

Karins hemtjänst och demensboende var vänliga. Hon fick god mat – fast lite för stora portioner – och mycket läkemedel. Men trots biståndsbeslut om att ”få ta en promenad en gång i veckan” – ingen träning. Det finns idag mycket kunskap om hur viktig träning är, inte minst för äldre. Trots detta fick det inte plats i Karins dagsschema. 

När Ingeborg fick början till ett trycksår nyligen, så insisterade hemtjänsten på att hon sitter för mycket i rullstolen och behöver omväxling för att såret inte ska bli värre. Därför ville de komma och lägga henne i sängen på eftermiddagen.

Jo, ni hörde rätt. Lösningen på att hon sitter för mycket, är att hon ska ligga ner mer. Hon får ingen träning eller hjälp till rörelse. Det finns ingen självklarhet i att hon behöver eller borde få rehabilitering. Ingen frågar efter eller förstår att hon alltid varit i rörelse. Att det finns en kropp med minnen av gymnastik, simning, långa promenader och klättring på äppelplockarstegar. Samhället har slutet räkna henne som en av de ”alla” som ska kunna leva ett hälsosamt liv.

Det finns många flera ”varför”, skäl till att vårt uppdrag är så angeläget. Det är alla de som överlever cancer men skickas hem som ett vrak och inte får rehabilitering. Hur ska de kunna leva sitt hälsosamma liv?

Eller den där tonårstjejen som ser hela världen i svart och som inte får hjälp att använda sina egna resurser för att bli starkare. Och det är Arvid, Vilgot, Sixten, Svante, Maja, Ella och Erik. De är inte 93 och bor på ett boende, utan snarare tre och går på en vanlig förskola eller skola.

Och deras generation ställs inför helt nya utmaningar för att kunna leva hälsosamma liv. En brittisk studie visade förra året att det sämst tränade barnen i en klass på 30 st år 1998, skulle vara bland de fem bäst tränade idag.
Så mycket har alltså träningsnivån försämrats på mindre än 20 år. Kanske har vi börjat se en liten vändning i Sverige, men det är lång väg kvar.

Det finns fler ”varför”. Ni här i rummet, till exempel. Ni jobbar och sliter för att det ska bli ändring på hur vi ser på rörelse i det här landet. I det lilla, i det enskilda patientmötet, kämpar ni för att nå fram och anpassa till varje patients behov och önskemål. Ni utvecklar verksamheter, utbildar er, ifrågasätter och blir ständigt bättre. I de större sammanhangen kämpar ni för mer resurser till förebyggande och rehabiliterande insatser. Ni gör det för låga löner och med alldeles för dåliga villkor.

Både när vi lyfter blicken och ser patienternas behov och när vi tittar på oss själva, så ser vi att vår resa bara har börjat. Vi har åstadkommit mycket. Men det finns viktigt arbete som väntar.

Med vår nya vision – att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse – tror jag att vi har satt bollen i rullning för en utveckling vi bara kan ana. Det finns ingen gräns för hur långt vi kan nå. Det finns inget mål som är för ambitiöst.

Det kommer inte att vara en enkel resa. Vi kommer att möta motstånd. Uppförsbackar. Tunga dagar. Oförståelse och oförstånd. Några kommer att säga att vi tagit oss vatten över huvudet och att fackförbund väl inte ska bry sig om så mycket annat än medlemmarnas villkor. Men vi kommer också att möta framgångar. Nedförsbackar. Dagar då våra steg är lätta och benen känns pigga. Vi kommer att möta vänner. Likasinnade. Nyfikna.

Vi kommer att upptäcka att när vi bryr oss om samhället vi verkar i, så börjar samhället bry sig om oss.
Med de ledord förbundsstyrelsen föreslaget, att vi att vara ett trovärdigt förbund i ständig rörelse och göra saker tillsammans, så kommer vi både att kunna orka de tunga dagarna och hinna njuta av de lätta dagarna. Jag är så glad över att få ägna fyra år till åt att kämpa TILLSAMMANS med er. För tillsammans kan vi åstadkomma storverk.

Om fyra år sammanfattar vi det vi åstadkommit. Jag tror att det kommer finnas mycket att säga. Om fyra år tror jag att utbildningen utvecklats ytterligare. Att forskningen gjort nya framsteg. Att förutsättningarna för livslångt lärande och specialisering förbättrats avsevärt. Att många fler patienter får ta del av vår kompetens. Att samhällsdebatten mycket tydligare handlar om vår vision – att alla människor ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Och samtidigt som vi åstadkommit det tror jag också att våra löner har förbättrats och att stressen på jobbet minskat. Så att vi också kan leva hälsosamma liv, på jobbet.

Fyra år är lång tid, och samtidigt kort tid. Men jag vill att vi tillsammans ska göra allt vi kan för att närma oss vår vision. För vår egen skull. Men också för att människor som Karin, Ingeborg, Arvid, Vilgot, Sixten, Svante, Maja, Ella och Erik ska kunna leva sin liv i rörelse – hela livet.
Tack än en gång för förtroendet att leda det arbete vi ska göra tillsammans. Jag ser verkligen fram emot att få sätta igång på måndag! Tack för att ni lyssnat!

 

Invigningstal på Fysioterapeuternas kongress 2016

Förbundsordförande Stefan Jutterdals tal vid invigningen av Fysioterapeuternas kongress 2016

Kära kongressdeltagare!

Idag står samhället, Sverige och världen inför stora utmaningar. Den ojämlika hälsan, utanförskapet, hälsoutvecklingen och en dramatisk ökning av levnadsvanesjukdomarna ställer oss inför helt nya utmaningar. Och kanske är det lokala och globala arbetet med hållbar utveckling den allra största utmaningen. För utan hållbar utveckling kan vi aldrig nå hållbar hälsa och välfärd. 

Under årtionden har länder runt om i världen samarbetat för att bidra till en mer hållbar utveckling, inte minst inom området hälso- och sjukvård.
Efter andra världskriget startade många organisationer för att stärka det internationella samarbetet och vänskapen mellan länder. Vi är inget undantag. Sverige var en av 11 initiativtagare när fysioterapeuter påbörjade detta arbete i världen 1951. Idag består vår världsorganisation, som vi nyss hörde ordförande Emma Stokes tala om, av 113 länder som stärker det professionella och vetenskapliga samarbetet globalt. Ett samarbete som skapar bättre och närmare relationer mellan länder men även stärker arbetet i den egna professionen.

Syftet har hela tiden varit att kunna erbjuda människor och samhället den bästa kvaliteten på fysioterapi och fysioterapeuter. Behovet är stort, och det ökar i takt med att våra levnadsvanor förändras.

Därför är det viktigt att vi fortsätter vårt samarbete inom professionen, inom och mellan distrikt och sektioner, mellan professioner men också i det svenska samhället och i världen.
I onsdags presenterade organisationen GEN-PEP en film med professor Stephen Hawking där han uttalar sig om folkhälsa. Hans uttalande har blivit vida spritt över hela världen på några få dagar.

Han understryker att fysisk inaktivitet idag är världens fjärde vanligaste dödsorsak, och tillsammans med ohälsosamma matvanor den bakomliggande orsaken till att fler människor idag dör av övervikt och fetma än av undernäring.
Tyvärr är Sverige ett av Europas mest stillasittande länder och studier visar t ex att 4-åringar sitter stilla nästan hälften av sin vakna tid.
I Sverige står vi inför stora utmaningar. Antalet barn OCH antalet äldre ökar dramatiskt de närmaste femton åren. Om samhället ska klara av dessa enorma utmaningar för välfärden, så måste vi både tänka nytt och innovativt och vi måste göra det tillsammans. 

Efter förra kongressen funderade den då nyvalda förbundsstyrelsen på hur vi skulle kunna möta alla dessa utmaningar.
Hur skulle vi få hälso- och sjukvården och samhället att förstå att fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd?
Vi formulerade ett mål:
Vi vill gå från att vara ett förbund, som ständigt får jaga för att få vara delaktiga, till ett förbund som ständigt efterfrågas och är självklara. 
Men vi insåg också att vi aldrig skulle kunna förändra ensamma. Alla finns vi, och verkar, i ett större sammanhang, i en organisation, i Sverige men också i världen. Vi har försökt bygga ett nära samarbete med andra organisationer i samhället med fokus på hur vi tillsammans kan åstadkomma bästa möjliga hälsa för medborgarna. 

Namnbytet från sjukgymnast till fysioterapeut, som beslutades av riksdagen 2013, och namnbytet på förbundet till Fysioterapeuterna har på nationell nivå fungerat som en språngbräda i vår strävan efter att bli självklara i samhället.
Men förändring tar tid. Och trots ett bra och engagerat arbete i förbundets 21 distrikt och 16 sektioner så är vi inte självklara överallt. Inte än.

Det behövs fler karriärvägar och större lönespridning, inte mindre. Förbättring av villkor och löner för kompetenta fysioterapeuter går för långsamt.

Livslönerna för vår kvinnodominerade profession är alltför dålig, och är en del i den strukturella lönediskrimineringen av kvinnodominerade grupper. 

Men på vissa håll rör det på sig.

En viktig statlig utredning under den gångna mandatperioden är den s.k Stiernstedtska utredningen, Effektiv vård. Utredningen lyfter tydligt fram att fysioterapeuter som första instans i primärvården både höjer kvaliteten och avlastar systemet. Vi har ju vetat att det är så länge, men det är inte så vanligt att en statlig utredning slår fast det så tydligt.

Äntligen ser vi resultat av vårt påverkansarbete och att man vågar tänka nytt för att olika professioners kunskaper ska kunna bidra till en förbättrad vårdgaranti.
Men trots en omfattande utredning på 800 sidor, så lämnas både prevention och rehabilitering utanför.Trots att det borde vara självklart att en investering i hälsa är en återinvestering i samhället.

Fyra års arbete låter sig inte sammanfattas på några minuter. Men jag vill lyfta några exempel på hur vi under åren har arbetat tillsammans, trovärdigt och i rörelse.

Under de gångna fyra åren har förbundets välbesökta fortbildningsdagar lockat allt fler deltagare och blivit viktiga tillfällen för utveckling. De senaste dagarna som genomfördes för ett år sedan var dessutom systematiskt upplagda så att alla sessioner innehöll stå-upp-övningar var tjugonde minut. 
Inom Fysioterapeuterna har vi bestämt oss för att leva vår vision och vi gillar att utmana andra att göra likadant.Där är sociala medier en möjlighet. På Twitter kommer det nu och då hälsningar från jordens alla hörn där olika personer och organisationer antagit vår utmaning till rörelse under möten och konferenser.
Ett bra exempel på hur vi kan gå före och utmana. Men även hur ny teknik knyter oss nära varandra. Fysioterapeuterna har gjort sig kända för att vara aktiva på sociala medier. Och det har hjälpt oss att öppna nya kanaler och bygga goda relationer, inom och utom vår organisation.

En del i att skapa trovärdighet, och tillsammans med andra påverka, blev den studieresa som vi tillsammans med Sveriges äkarförbund och Vårdförbundet arrangerade för ett år sedan.
Med på resan fanns personer från regeringen, SKL och olika myndigheter och organisationer.
Tillsammans besökte vi olika verksamheter som ligger i framkant. Vi lärde oss och deltog gemensamt i en viktig kvalitetskonferens. 
Resan hade vi planerat i över ett och ett halvt års tid, och den blev ett exempel på hur viktigt det är att jobba tillsammans, och att långsiktigt bygga goda och hållbara relationer.
Dessa goda kontakter gör det möjligt för oss att verka mer framgångsrikt på ett nationellt plan efter resan.

Likaså var det en stor händelse under mandatperioden med världskongressen i Singapore 2015, där betydelsen av svensk Fysioterapi lyftes fram bland världens alla länder.
Kunniga och kompetenta svenska kollegor syntes flitigt som föredragande och posterutställare, och flera uppmärksammades och fick pris för sina arbeten.
För många av oss var det en särskild upplevelse när WCPTs ordförande Emma Stokes kom ut på scenen tillsammans med gåvan som hon fått från vårt förbund, en Pippi Långstrump-docka, och hur hon sedan har tagit med sig Pippis och våra ledord om ansvar, mod och fantasi in i sitt nya globala ledaruppdrag.

Men för mig som förbundsordförande har det mest stimulerande i detta uppdrag varit att komma ut till arbetsplatser, att besöka medlemmar, distrikt och sektioner.
Därför har jag också försökt göra så många besök som möjligt, från norr till söder.
I ett professions och fackförbund som vårt är det dagliga och nära, och oftast ideella lokala engagemanget, en bärande och avgörande del. Jag är djupt imponerad över allt arbete som utförs av kompetenta fysioterapeuter runt om vårt land.

Och nu står vi här inför två dagars kongress med livliga diskussioner och mycket viktiga beslut.
Med oss har vi de stora framtidsutmaningarna som vi identifierat genom den framtidsdialog vi genomfört under året.
Enkäter har skickats till våra medlemmar och dialogmöten har hållits med cirka 80 externa personer, patienter, andra professioner, beslutsfattare och samarbetspartners.
Vi har benämnt dialogen för Fysioframtid. Förslaget till ny vision, som kongressen ska ta ställning till, är grundad på FNs globala mål, där hälsa för första gången nu finns med som ett eget mål.
Den bygger på övertygelsen om att vi inte kan klara framtidens utmaningar med gårdagens metoder.
De stora utmaningarna inom hållbar utveckling, hållbar hälsa och välfärd klarar vi inte av om vi inte gör det tillsammans, genom att vara trovärdiga och i rörelse. 

Utifrån framtidsdialogen tror vi det är nödvändigt att spänna bågen och att anta en ny utmanande vision.
Fysioterapeuternas nya vision föreslås bli:
Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. 
Med denna vision tror jag att vi sätter en boll i rullning för en utveckling som vi bara kan ana, och som är vårt bidrag för att uppnå hållbar utveckling.  
För utan hållbar utveckling, ingen hållbar hälsa och välfärd.
Nu väntar två dagars kongress där vi möts, skapar kontakter, lär, delar med oss, pratar, äter, skapar varaktiga vänskapsband och allt detta kommer att göra oss bättre tillsammans.
Än en gång, varmt välkomna till kongress 2016!
 

Att investera i hälsa är att återinvestera i samhället

Veckan före kongress är det inte mycket som är sig likt. En kongress är i ett professions- och fackförbund en både viktig och högtidlig händelse, som kräver noggranna förberedelser och en gedigen kraftsamling. Fysioterapeuternas kongress nu på lördag och söndag utgör inget undantag. En del i förberedelsearbetet är denna debattartikel, som publicerades i Dagens Medicin i onsdags. Debattartikeln belyser bl.a. förslaget till ny vision för förbundet och vikten av att satsa helhjärtat på hållbar utveckling, för att skapa förutsättningar för hållbar hälsa och välfärd.


Den vision som föreslås till kongressen: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse är en utmanande vision. Med den visionen kommer vi i Fysioterapeuterna att utmana inte bara oss själva, utan också samhället i stort. 

Ett bevis för hur viktig visionen är kom i veckan, då professor Stephen Hawkings, av många ansedd som världens smartaste man, i arrangemang av GEN-PEP gjorde ett uttalande kring folkhälsan i världen, som fokuserar på vikten av ökad fysisk aktivitet och bättre kost. På kort tid blev detta budskap från Stephen Hawkings spritt runt om i världen, ett tydligt bevis för vikten och allvaret i budskapet.

En intressant rapport presenterades i veckan av Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys. I rapporten konstateras att även årets studie visar att Sverige har svaga resultat på era viktiga områden så som tillgänglighet, information, delaktighet och samordning. Dessutom sjunker befolkningens förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet  – andelen som tycker att hälso- och sjukvårdssystemet fungerar bra har minskat avsevärt sedan 2010. 

Här krävs ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete där fokus måste riktas på kvaliteten ur medborgarens och patientens perspektiv.

Veckan har i övrigt innehållit en rad intressanta sammankomster. En sådan var Svenska Läkaresällskapets årshögtid i tisdags kväll, då det delades ut forskningpriser, hölls högtidstal av olika slag och bereddes möjlighet till mingel och viktiga möten och samtal.Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren höll en mycket intressant föreläsning om Framtidens kunskapsutveckling och det gavs tillfälle till mingel och goda samtal. Ett sådant var för min del med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.


Under torsdagen träffade Fysioterapeuterna tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter Vänsterpartiet för ett samtal kring välfärdsutredningen. Vi framförde vikten av att fokusera på god kvalitet och att inte förfalla till att låta det fortsatta samtalet handla enbart om vinster i välfärden. 

Martin Östberg, Sveriges Arbetsterapeuter, Helena Pepa och jag från Fysioterapeuterna, Ida Kåhlin från Sveriges Arbetsterapeuter och Ulla Andersson, Vänsterpartiet. Foto: Ali Esbati, Vänsterpartiet

Under torsdag och fredag samlas nu ordföranden för alla fackförbund i Sverige till en konferens på Rönneberga på Lidingö. På programmet stod bl.a. ytterst viktiga frågor om demokrati, polarisering och framtidstro, utifrån den senaste tidens politiska utveckling inom bl.a. EU och USA. En viktig fråga som diskuterats är: Hur kan vi som fackliga organisationer tillsammans bidra till att skapa framtidshopp?
Här i samtal med Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. EU-minister Ann Linde var en av de medverkande på ordförandekonferensen, som hölls ihop av ordförandena i Saco, LO och TCO  (Göran Arrius, Karl Petter Thorvaldsson och  Eva Nordmark)

I morgon lördag 19/11 kl. 10.00 startar Fysioterapeuternas kongress. Följ gärna invigningen kl. 10.00-11.30 och ta del av kongresshandlingarna via vår hemsida

I invigningen medverkar bl.a. socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (via video), statssekreterare Agneta Karlsson, Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell (via video), Sacos ordförande Göran Arrius, WCPT:s ordförande Emma Stokes (via video) samt jag själv. 

Det går också bra att följa och kommentera kongressen via  sociala medier, främst genom Twitter, via hashtag #fysioframtid 

Vinsttak är inte lösningen

Den här novemberveckan kommer vi inte att glömma i första taget. Världen höll andan både inför valet av president i USA i tisdags, men också nu efter valet. Peter Wolodarski på Dagens Nyheter uttrycker vad många av oss känner:  ”Vi vet inte vad som väntar nu.”. Du kan ta del av hans krönika från 9 november här.

Och så snön. Veckan började med massor av snö i Småland, fortsatte med en snökanon i Stockholmstrakten som slog ut stora delar av bil- och kollektivtrafiken. Inställda bussar och tåg och insnöade bilar i början av november. Ibland kan det kännas som om det bara blir lite för mycket av både det ena och det andra. 
I tisdags presenterades Välfärdsutredningen med ett antal förslag, som redan innan utredningen officiellt presenterades har varit kraftigt omdebatterade. Fysioterapeuterna träffade förra veckan tillsammans med andra fackförbund civilminister Ardalan Shekarabi och fick möjlighet att framföra våra synpunkter på utredningen. 

Från Fysioterapeuterna betonade vi vikten av att lägga fokus på god kvalitet. God kvalitet ger lägre kostnader. Genom att fokusera på vinster i välfärden är det lätt att tappa fokus på kvaliteten. Även om svensk hälso- och sjukvård håller internationellt sett god kvalitet på många områden, så är det ett mycket stort förbättringsarbete som behöver göras för att möta framtidens utmaningar.

 För att klara av detta behöver fokus riktas på förnyelse och innovation, där patienters och professioners kunskap och kraft tas tillvara betydligt bättre, inte i första hand på vinster i vården eller på organisationsform. Det bör noteras att det i dag i svensk hälso- och sjukvård skadas >100 000 personer allvarligt varje år och många dör i onödan, beroende på kvalitetsbrister. Detta är allvarligt, och det är bekymmersamt att inte detta lyfts fram bland välfärdsfrågorna. Hälso- och sjukvård handlar till stor del om liv och död. Ökat fokus på kvalitet, patientsäkerhet och öppenhet är exempel på viktiga faktorer för att klara framtidens utmaningar.

Vid träffen med civilministern lyfte jag ett citat från Brent James från Intermountain Healthcare, som säger: ”We count our successes in saved lives. Good care is cheaper care”. Det leder lätt fel att fokusera på ekonomin, det är kvaliteten som borde stå i fokus. God kvalitet ger lägre kostnader! 

Vi vill och förväntar oss nu att som professioner bli mer delaktiga, när regeringen nu går vidare med hanteringen av utredningen.


I tisdags uppmärksammade Ekot exempel på stora kvalitetsbrister i vården. En avhandling från Lunds universitet visar att uppföljning och rehabilitering av strokepatienter har stora brister. En av fyra får ingen uppföljning i vården tre månader efter stroke. Detta är ett av många exempel på allvarliga kvalitetsbrister, som vanligtvis inte får så stort utrymme i media. Inom området rehabilitering finns många exempel på hur människor lämnas utanför och inte ges möjlighet till den goda vård de har rätt till.
Under tisdagen hade SKL och företrädare för landstingen bjudit in Socialdepartementet, Läkarförbundet och Fysioterapeuterna till samtal om nationella taxan. Statssekreterare Agneta Karlsson slog an tonen på mötet: ”Vi vill också modernisera nationella taxan”, sa hon. Hon meddelade också att Harriet Wallberg kommer att bistå regeringen i moderniseringsarbetet, och att detta kommer att ske tillsammans med Läkarförbundet, Fysioterapeuterna och SKL.
Under onsdagen arrangerades den årliga nationella ehälsodagen. Programmet var välfyllt och intressant och innehöll såväl föredragningar plenart, som tillfällen för erfarenhetsutbyte. Läs mer om dagen på ehälsomyndigheten hemsida här. 
I onsdags eftermiddag var jag inbjuden till Vårdgalan, arrangerad av Vårdförbundet. Galan innehöll proffsiga föreläsningar och prisutdelningar. Vårdförbundspriset på 250 000kr gick  till Maria Hogenäs, barnmorska för arbetet med personcentrerad vård för utomeuropeiska kvinnor. Läs mer här. Högtidligt och inspirerande!
Under torsdagen var jag inbjuden till Uppsala universitet som arrangerade Utbildningsdagar för framtidens fysioterapeututbildning. Lärare och studenter från åtta universitet och högskolor, som utbildar fysioterapeuter i Sverige, var samlade till de årliga utbildningsdagarna och det förmiddagspass då jag medverkade var en del av programmet. Det blev bra diskussioner som gav hopp för framtidens utbildning. Särskilt spännande tyckte jag det var att lyssna till Malena Ranch (mp), landstingsråd i Uppsala läns landsting, som pekade ut fysioterapeuter som en viktig grupp för att klara hälso- och sjukvårdens kommande stora utmaningar.

Skatten får inte får leda till att våra medlemmars tjänstepensioner urholkas! Det var rubriken för en debattartikel från 14 fackliga ordföranden, där jag från Fysioterapeuterna var en av de som skrev under. Debattartikeln publicerades på Aftonbladet debatt i söndags.

En speciell arbetsvecka går mot sitt slut. Jag blickar ut genom tågfönstret och konstaterar hur vackert det är när vintern kopplar sitt grepp. Inte desto mindre är det en vecka vi sent kommer att glömma. Trevlig helg!

God kvalitet ger lägre kostnader

Den här veckan har innehållit både regn, snö, sol och mörker. Som en höstvecka i november kan vara. Denna veckas blogginlägg handlar till stor del om vikten av att fokusera på god kvalitet, som ju är ett mycket aktuellt ämne nu när välfärdsutredningen inom kort presenteras.

Förra veckan skrev ortopeden Birger Bylander ett debattinlägg i Dagens Medicin, som både engagerade och upprörde många fysioterapeuter och sjukgymnaster. I en replik, som infördes på Dagens Medicins webb under torsdagen bemöter jag Bylanders inlägg tillsammans med Olof Englund, distriktsläkare och medicinsk samordnare för primärvården i Region Jämtland Härjedalen. Läs både reportage, debattartikel och replik här. Se gärna också ett inslag i SVT Jämtland om det nytänkande arbetssättet i Jämtland.

 

Välfärdsinsyn. Öppenhet är en mycket viktig faktor i all välfärd och en drivkraft för kvalitetsförbättringar. Arbetsmarknadens parter har sedan ett par år ett gemensamt arbete och utvecklar nu tillsammans en sajt som ska ge allmänheten ökad öppenhet och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. Fysioterapeuterna är en av parterna som deltar. Läs mer på www.valfardsinsyn.se 


God kvalitet ger lägre kostnader. Välfärdsutredningen och tillitsutredningen var ämnet för ett samtal som civilminister Ardalan Shekarabi hade bjudit in till i tisdags. Representanter från Sveriges Psykologförbund, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna var inbjudna. En sak vi förefall helt eniga om var att det är nödvändigt att fokusera på verksamhetens kvalitet och på att ta tillvara medborgares och patienters och alla professioners kompetens betydligt bättre.  Vi signalerade också tydligt att vi från professionerna både vill och förväntar oss att bli mer delaktiga fortsättningsvis. 

Apropå den pågående debatten med fokus på vinster i välfärden citerade jag Brent James från Intermountain Healthcare, som säger: ”We count our successes in saved lives. Good care is cheaper care”. Det leder lätt fel att fokusera på ekonomin, det är kvaliteten som borde stå i fokus. God kvalitet ger lägre kostnader! 

Ulrika Edwinson, förbundsdirektör Sveriges Psykologförbund, Anitha Wijkström, ordförande SRAT,  Ardalan Shekarabi, civilminister, Karolina Behrnsten, vice ordförande Sveriges Arbetsterapeuter och jag själv vid mötet på Finansdepartementet 


Podd från Socialstyrelsen. Ett bra tips att lyssna på kanske? Socialstyrelsen har en ganska ny podd om kvalitet och patientsäkerhet, som innehåller flera bra avsnitt redan. Ett bra initiativ och väl värt att lyssna på.Vintertiden är här. Och nu när dagarna blir kortare och höstmörkret breder ut sig, så gäller det att ta tillvara allt ljus som bara går. Förra helgen bjöd på strålande sol i Småland. Prognoserna ser inte lika lovande ut inför Allhelgonahelgen. Desto viktigare att skicka med en varm och solig helghälsning.

Trevlig helg!

Kompetensutveckling, vårdval och ny vision

Höga berg och djupa dalar har denna vecka innehållit. Kommunerna brister i kompetensutveckling och Stockholms läns landsting kör över förbundet i vårdvalsfrågan. Mer denna vecka: Förbundsstyrelsemöte och förslag till ny värdegrund, nytt uppdrag och ny vision.

Fysioterapeuterna publicerade i måndags en rapport och en debattartikel i Dagens Samhälle om Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd. Rapporten har tagits fram som ett underlag till den pågående Kunskapsstödsutredningen och visar bl.a. på att kommunerna brister allvarligt i kompetensförsörjningen, vilket i förlängningen leder till att äldre och sköra människor går miste om adekvat behandling.

Det här är en viktig rapport, som också är överlämnad till två andra pågående viktiga utredningar Hjälpmedelsutredningen och Nationell kvalitetsplan för äldreomsorg

Också Saco har nyligen publicerat en rapport angående brister i kompetensutvecklingen och publicerade också en debattartikel i Dagens Samhälle.

Och så vårdvalsfrågan. Igen. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting valde den 25 oktober att klubba igenom det reviderade förslaget gällande ersättningarna för vårdval specialiserad fysioterapi från 1 januari 2017, trots massiv kritik.

Förbundet har genom Stockholmsdistriktet och med stöd från förbundet centralt gjort allt vi kunnat, både genom formella och informella kontakter, för att få beslutsfattarna att förstå konsekvenserna av detta, men tyvärr har de inte lyssnat på oss. Beslutet riskerar att slå hårt både mot patientsäkerheten och berörda verksamheter. 

Med de utmaningar samhället och hälso- och sjukvården står inför, där fysioterapeuters insatser är både nödvändiga och självklara, är det obegripligt med denna typ av kortsiktiga beslut. Stockholmsdistriktet känner vanmakt över att inte bli lyssnade till och beslutet skadar tilliten och riskerar i stället att bli en ekonomisk belastning inför framtiden, då det kommer att behövas både förebyggande och behandlande insatser av bl.a. fysioterapeuter i mycket högre grad.

Nu när beslutet är fattat är det absolut nödvändigt och mycket viktigt att en ordentlig uppföljning av vårdvalet görs kort efter införandet, då våra farhågor är att personer med smärtproblematik eller psykisk ohälsa kommer att drabbas hårt av detta. Från förbundets sida kommer vi noggrant följa hur detta förslag slår mot vårdgivarna. Läs mer om beslutet här.

Inlägg på Twitter från Marie Granberg, ordförande i Stockholms privatpraktikerförening tillika ledamot i Fysioterapeuternas förbundsstyrelse.
 
I veckan tog frågan om storregioner en ny vändning efter ett besked från KD i frågan, där det nu förefaller som om det saknas majoritet i riksdagen för storregioner. Frågan lär dock inte vara ”över” än, samtal pågår fortfarande. Jag blev tillsammans med andra företrädare intervjuad i Dagens Medicin kring detta.

I onsdags sammanträdde förbundsstyrelsen i ett heldagsmöte. En stor del av tiden ägnades åt förberedelser inför stundande kongress. Ta gärna del av kongresshandlingar mm här.

I veckan kom också ett nytt nummer av tidningen Fysioterapi. I min ledare sammanfattar jag mina upplevelser av mandatperioden.  Jag presenterar också förslaget till vision och värdegrund inför den kommande mandatperioden. Kongressen kommer att ta ställning till förslagen på kongressen i november. 

Önskar alla läsare en trevlig helg! 

Akademikers livslöner och vikten av att ”Go to the Gemba”

I går torsdag släppte Saco en rapport om livslöner. Det är oacceptabla siffror där det framgår att högskoleutbildningar lönar sig dåligt. Det är många yrken som har negativ livslön, inte enbart fysioterapeuter. Nära hälften av högskoleutbildningarna är förlustaffärer. Frågan är mycket högt prioriterad och just därför är ”Bättre löneutveckling och ökad lönespridning” Mål 1 inför Fysioterapeuternas kongress i november. Som medlem kan du logga in och läsa mer om detta i proposition 2 här.Saco släppte också idag fredag en ny rapport om sifferlösa avtal. Argumentet att sifferlösa avtal saboterar den svenska lönemodellen stämmer inte, enligt rapporten. Det är inte avtalsformen som styr löneutvecklingen. I stället är det andra faktorer som avgör. Löneutvecklingen för personer som täcks av sifferlösa avtal är lika stor som för de som täcks av avtal med centralt satta siffror, visar studien från Saco. Faktorer som att byta jobb är betydligt viktigare för den individuella löneutvecklingen än avtalsformen.

– Lönebildningen ska ligga nära verksamheten och premiera prestation, utveckling och ansvarstagande. Det är det viktiga, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Ärendet kring Vårdval Stockholm fortsätter. I veckan har Stockholmsdistriktet träffat ansvariga politiker och förbundet har också begärt en ny central förhandling. Ärendet saknar fortfarande en grundlig konsekvensanalys vad gäller patientströmmar, patientsäkerhet och hälso- och sjukvården på sikt. Därför kunde förbundet inte ställa sig bakom det lagda förslaget. Förslaget får även orimliga konsekvenser för de fysioterapeuter som idag finns inom vårdval specialiserad fysioterapi, vilket inte kan accepteras. Ta del av mer information här. 

Go to the Gemba. I uppdraget som förtroendevald och förbundsordförande är det inte bara bra, det är absolut nödvändigt att regelbundet besöka verksamheter, lyssna på medlemmars synpunkter och lära. Ett annat uttryck för det är att ”go to the Gemba”, till kärnan, platsen ”där det händer” eller med andra ord: Till den plats där värdet skapas.
Denna vecka har jag varit på två sådana verksamhetsbesök, tillsammans med  Caroline Agrell, ny socialpolitisk strateg i förbundet.

Första besöket var på Aleris Rehab Liljeholmen i Stockholm, en arbetsplats med ca 40 medarbetare, varav ca 25 fysioterapeuter och sjukgymnaster. Vi fick följa med på patientbehandlingar och fick tillfälle att samtala kring viktiga professionsfrågor. Vi träffade bl.a. på Lena Boman, fysioterapeut och specialist inom ortopedi, Patrik Looft, nyutbildad fysioterapeut sedan i våras och Sebastian Wallgren, sjukgymnast. Vi fick också en pratstund med Monica Löfving, sjukgymnast och enhetschef. Fysioterapeut Daniel Brandon, också anställd hos Aleris,  guidade oss till Aleris Rehab Liljeholmen under tisdagen

Igår torsdag besökte vi Universitetssjukhuset i Linköping, där förbundsstyrelseledamot Mikael Hjerne lotsade oss till Ortopedklinikens rehabenhet, där vi träffade ett gäng mycket engagerade fysioterapeuter och sjukgymnaster. Enhetschef Theresa Holmgren hade tillsammans med sitt team arrangerat ett innehållsrikt program, där vi besökte  vårdavdelning, studentavdelning och följde med på ett antal patientbehandlingar. 

Vi hann också med ett energifyllt samtal med ett gäng medarbetare, där vi diskuterade utvecklingsfrågor för fysioterapi och verksamheten.


Ett enkelt men ibland alltför lite använt sätt att ta reda på vilka frågor som är viktiga för medlemmarna är att besöka verksamheter och att fråga efter. Jag får alltid energi vid denna typ av besök, så också denna vecka. Stort tack till de enheter som vi har fått möjlighet att besöka denna vecka!

En lång arbetsvecka går mot sitt slut. I uppdraget som förbundsordförande ingår att regelbundet stämma av med andra närliggande förbund. Ett sådant tillfälle var i tisdags kväll, då vi ventilerade aktuella frågor, både professions- och rent fackliga frågor tillsammans med Vårdförbundet.  Fysioterapeuterna och Vårdförbundet finns båda  i OFR:s förbundsområde hälso- och sjukvård, och det är därför värdefullt när vi får till denna typ av avstämning tillsammans.

                                                       Dags att ta helg snart. Ha en trevlig helg i höstiga tider!                  En glimt från Söder och trapporna i Pustegränd, en tidig oktobermorgon på väg till kontoret i Stockholm.