För ett år sedan startade jag den här bloggen. Jag gjorde det för att prova mig fram, och på förslag från Fysioterapeuternas kommunikationsansvarige Peter Karlsson. Jag var redan flitig användare av Twitter och Facebook, men kände att jag ville prova att blogga. På ett år har det blivit 66 inlägg och bloggen har blivit ett av mina bättre arbetsinstrument. Både för att det känns viktigt att öppet redovisa för medlemmar och många andra läsare vad uppdraget som förbundsordförande innebär, men också för att ha en ”egen” arena för att föra ut viktiga budskap. Bloggen fungerar också som en sammanfattning av aktuella frågor, och där kan både jag själv och mina läsare gå tillbaka, hitta aktuella länkar och förhoppningsvis få en bra överblick. Jag får ganska mycket feed back på mina inlägg, och det känns också viktigt att kunna uppmärksamma aktiviteter som sker bland medlemmar runt om i landet. Bloggandet har inte inneburit att jag minskat användningen av andra sociala medier, snarast tvärtom, de förstärker varandra. Twitter är fortfarande ett mycket bra sätt att tränga igenom det mediala bruset och ett av många sätt att få fram Fysioterapeuternas budskap. En viktig del i detta är att vi numer är ganska många fysioterapeuter och sjukgymnaster som twittrar, vilket innebär att vi kan förstärka varandras budskap och på så sätt bättre nå fram med budskapen. Vi har dock en bra bit kvar innan vi närmat oss vår vision:
”Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd”.

Ett bevis för att vi börjar nå ut med våra budskap i hälso- och sjukvårds-Sverige fick vi i veckan, då Dagens Medicin presenterade sin årliga maktlista. Jag placerades i min roll som förbundsordförande för Fysioterapeuterna på 32:a plats, ett kraftigt lyft sedan föregående år. Det är i och för sig en ganska summariskt konstruerad lista, och den får väl värderas därefter. Trots detta är det både glädjande och av stort värde för vårt förbund att våra budskap tränger igenom och att andra makthavare uppfattar oss som en viktig part. Det gör i sin tur att vi blir mer lyssnade på och har lättare att nå fram med våra budskap. Särskilt glad blir jag för att jag och vi nu enligt nomineringstexten förknippas med ett av våra huvudbudskap: ”Få har missat hans budskap om att sjukvården måste inse värdet av fysisk aktivitet”. Det budskapet tar vi med oss inför den stundande Almedalsveckan, och det passar väldigt bra.

Fysioterapeuterna gör i år en stor satsning i Almedalen. Vi arrangerar tre egna seminarier och är delaktiga i ett antal andra arrangemang. Läs om alla Fysioterapeuternas engagemang i Almedalen här. Jag kommer förstås att rapportera från Visby, både via blogg och Twitter, och i år finns också vår kommunikatör Peter Karlsson på plats, liksom tidningen Fysioterapi.

Jag avslutar detta inlägg med att förstärka budskapet i min ledare i senaste numret av tidningen Fysioterapi. Rubriken är ”Vi samarbetar för global hälsa och står upp för mänskliga rättigheter”. Inte minst inför politikerveckan i Almedalen känns det angeläget att betona den värdegrund som vårt förbund vilar på.
”Sist men inte minst kommer vi att stå upp för mänskliga rättigheter. Det sveper fram kalla vindar av utanförskap och främlingsfientlighet i samhällsdebatten. Det finns skäl för oss alla, inte minst för oss som verkar i hälso- och sjukvården, att betona vikten av alla människors lika värde och alla människors självklara rätt till vård. Fysioterapeuterna är en organisation vars etiska regler klart och tydligt slår fast fysioterapeuters och sjukgymnasters syn på människors lika värde och lika rätt till vård. Sverige är ett land med en lång tradition av solidaritet med utsatta grupper. Sverige har även förbundit sig att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. En av dessa är rätten till hälso- och sjukvård och ett värdigt bemötande”.