Idag presenterade regeringen budgetpropositionen inför 2016. 

Det finns enskilda delar i regeringens budgetproposition som är positiva. Det är t.ex. välkommet med satsningar inom både hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Det är också bra att regeringen i olika skrivningar uppmärksammar att alla hälso- och sjukvårdens professioner behöver användas på bästa sätt.

 Men när man lyfter blicken från enskilda anslagsförändringar, blir det för Fysioterapeuterna tydligt att regeringens politik i alltför stor utsträckning saknar ett viktigt perspektiv. Det handlar om vikten av förebyggande och rehabiliterande insatser.

 En av hälso- och sjukvårdens stora utmaningar är att med begränsade resurser kunna ge hälso- och sjukvård och omsorg på jämlika villkor till alla som behöver. Hur ska vi kunna hålla budgeten och ändå se till att vi uppfyller målen för hälso- och sjukvården?

 Jo, det behövs förnyelse och det behövs att resurserna används klokare. Och där har fysioterapeuter mycket att bidra med.

 Vi behöver ställa om hälso- och sjukvården så att det som idag ofta prioriteras bort, som förebyggande insatser, träning, rehabilitering och hälsofrämjande arbete, istället prioriteras högre. Det kan kosta mer på kort sikt, men innebära stora besparingar på längre sikt.

 Ett exempel är samhällets kostnader för fallolyckor, som 2012 uppgick till 24, 6 miljarder kronor. Det är högre än kostnaden för trafikolyckor! Här skulle vi kunna spara mycket resurser och mycket mänskligt lidande, om det förebyggande och rehabiliterande arbetet i hälso- och sjukvården och omsorgen ansågs som viktigare. Det hade verkligen varit både önskvärt och på tiden att regeringen särskilt hade pekat ut behovet av fysioterapeuter i äldreomsorgen, men inget sådant fokus finns i budgetpropositionen.

 Ett annat exempel är de ökande kostnaderna för sjukskrivningar, som beror både på att fler sjukskrivs och på att tiden i sjukskrivning blir längre. 2016 kommer vi att lägga drygt 43 miljarder kronor på sjukpenning och rehabilitering. Jämför det med de drygt 34 miljarder som staten lägger på hälso- och sjukvård. Ett större fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser, som fysioterapeuter kan bidra med, skulle även inom sjukskrivningen kunna bidra med minskat mänskligt lidande och lägre kostnader.

 Smärta och besvär från rörelseorganen är den näst vanligaste orsaken till längre sjukskrivning. Minst vart tionde besök inom primärvården handlar om sådana besvär. Dessa patienter får sällan omedelbar och adekvat hjälp, trots att de flesta patienter med exempelvis ländryggssmärta skulle kunna få god vård med tidigt insatt behandling av en fysioterapeut. Regeringen och landstingen borde lyssna på Fysioterapeuternas förslag att alla patienter med problem i rörelseorganen direkt ska hänvisas till en fysioterapeut som första instans inom primärvården. Med ett sådant arbetssätt frigörs resurser, patientflöden blir smidigare och behandlingsperioden för patienterna blir kortare.

 Fysioterapeuterna kommer framöver att öka sina ansträngningar för att politiken ska förstå vikten av förebyggande och rehabiliterande insatser, liksom hur fysioterapeuter kan bidra till en mer jämlik och mer effektiv hälso- och sjukvård och omsorg. Budgetpropositionen för 2016 tydliggör att detta perspektiv alltjämt saknas.