I veckan fick vi från Fysioterapeuterna möjlighet till samtal och enskild överläggning med Gabriel Wikström, som är folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister. Ta gärna del av referatet från mötet med ministern här

Vi gav bilden av ett förbund som vill och kan delta i utvecklingen och förnyelsen av svensk hälso- och sjukvård. Vi betonade särskilt vikten av att använda patienters och alla professioners kunskaper mycket mer, och att bjuda in flera professioner samtidigt till ett gemensamt rundabords-möte, något som ministern verkade intresserad av.

Det blev ett bra möte, där vi fick många bra frågor och där ministern med rådgivare lyssnade intresserat på beskrivningen av vår profession. En fråga vi fick handlade om vad det egentligen är för skillnad på fysisk aktivitet i allmänhet och fysioterapi specifikt, en fråga som verkligen förtjänar att ställas och som gav oss möjlighet att lyfta fram anpassad fysisk träning och behovet av fysioterapeuters specifika kompetens. En annan fråga som Gabriel Wikström ställde handlade om det som vi beskriver som nödvändigt, med mer förebyggande arbete och också mer rehabiliterande insatser. ”Varför är det inte redan så i hälso- och sjukvården?” Det är en synnerligen bra fråga. Och jag tycker det är befriande att högst ansvarig politiker ställer den typen av fråga, hellre än att han själv skulle försöka ge enkla svar på en komplex fråga.
Som ansvarig minister har nu Gabriel Wikström möjligheten att utöva ett ledarskap för svensk hälso- och sjukvård, som prioriterar förebyggande hälsoinsatser men också rehabiliteringsprocessen. Likaså ett ledarskap som ger patientföreträdare och alla professioner ännu bättre möjlighet att vara delaktiga i det nödvändiga förnyelsearbetet. Ledarskapet är en avgörande fråga.

Hur skapar vi delaktighet?

Som avslutning på min förra arbetsvecka deltog jag med pep talk för Fysioterapeuternas distriktsstyrelse i Västerbotten, som hade kick off för terminen och var samlade i Lycksele, medan jag befann mig hemma i Småland. Jag berättade kort från verksamhetsåret 2014, förbundsstyrelsens tankar inför 2015 och vi talade om den svåra men mycket viktiga frågan: Hur skapar vi delaktighet mellan medlemmar, distrikt, sektioner och förbundsstyrelse och mellan lokalt och centralt. Jag vill inte påstå att vi löste dessa komplicerade frågor, men vi hade i alla fall en bra dialog. Ett bra intiativ från Västerbotten, jag medverkar gärna på det sättet om önskemål finns från fler distrikt eller sektioner. Och vi lyckades faktiskt få till stående möte också via Skype.

Jag inledde arbetsveckan med ett besök på Mälardalens Högskola i Västerås där jag fick träffa större delen av lärarna på Fysioterapeutprogrammet och ett antal forskare, som stolta presenterade sin verksamhet, med särskild inriktning på beteendemedicin

Det blev en inspirerande eftermiddag med ett engagerat och färgstarkt gäng med goda samtal och positivt tänkande kring hållbar hälsa och välfärd. Ta gärna del av min presentation här. 

I veckan fick vi också en diskussions-PM från Göran Stiernstedts utredning om effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. En mycket angelägen fråga. Nu har bilden av hur det står till klarlagts, så nu återstår ”bara” att genomföra förbättringar. Och här är det oerhört viktigt att alla professioner blir delaktiga i genomförandet.

Nu är det dags för fysioterapeuter att vara med och leda utvecklingen av rehabilitering i svensk hälso- och sjukvård!

Vill du vara med?

Nationella Kvalitetsregister får en allt större roll för prioritering, utveckling och styrning av hälso- och sjukvården. Fysioterapeuterna gjorde förra året en kartläggning av detta, ta gärna del här.

Gemensamt för många av kvalitetsregistren är att det finns få eller inga indikatorer för rehabiliteringens kvalitet. Det här måste vi ändra på!

Kunskap och ett gott nätverk är avgörande för inflytande och för att kunna förändra. Tillsammans med Qulturum och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter bjuder Fysioterapeuterna nu in till ett forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Ta del av inbjudan här. Obs! Sista anmälningsdatum 31/1.
Jag hoppas du vill vara med. Ta chansen till förändring!

Just nu är det flyt för våra frågor. Sjukgymnastik/Fysioterapi ÄR betydelsefullt för människor, har alltid varit och kommer så att vara. Att få fungera som lagledare och coach för den här yrkesgruppen i denna utvecklingsfas är mycket stimulerande.
Inför firandet av Internationella Sjukgymnastikens dag på söndag 8 september pågår massor av påverkansarbete, både i vårt land och runt om i världen. Idag har vi fått publicerat debattartiklar om Sjukgymnaster spar stora pengar i ett par lokaltidningar, först ut var distrikten i Sörmland och Dalarna, fler kommer innan helgen. Känns värdefullt att få samverka mellan LSR centralt och alla 21distrikten, det skapar en lagkänsla. Idag är jag också gästbloggare på SKLs blogg, där jag skriver under rubriken Intensiv träning bra för äldre. Upplever att allt fler sjukgymnaster, men också många andra från hälso- och sjukvården börjar använda sociala medier typ Twitter, Facebook och Instagram, för att öka trycket i frågorna, för att förstärka budskap men också för kortkorta debatter. Självklart är det inget självändamål att använda sociala medier, men för en yrkesgrupp som har så mycket värdeskapande i sina verksamheter och ändå är så förhållandevis anonym sett ur hela den komplexa organisationens perspektiv, så är det definitivt en möjlighet.

En annan positiv effekt av LSRs påverkansarbete är att vi igår fick besked om att vi får möjlighet till en uppvaktning av Socialutskottet i Riksdagen under oktober månad. Detta är inte helt vanligt, desto mer värdefullt att vi får den möjligheten. Frågor som vi kommer att lyfta då är bl.a. proposition om Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, behovet av ett kunskapslyft inom området fysioterapi och ersättningssystemens styrkraft.

Idag har jag varit moderator på en workshop anordnad av Svenskt Forum för Vårdkvalitet.
Ämnet var :Tydlig ledning,engagerad medarbetare-om konsten att få driv i verksamheten
Fyra inspirationsföreläsare gav bränsle till ett intensivt reflekterande, både i smågrupper runt borden och gemensamt i hela rummet. Gunnar Németh, Jörgen Gustavsson, Ing-Mari Larsson, och Ann-Christine Andersson gav sina olika infallsvinklar. Självklart nästan omöjligt att sammanfatta på göra på några rader. Några glimtar:

Gunnar Németh betonade ledningsperspektivet hårt. Vikten av att högsta ledningen ”går före”, skapar förändringstryck och ihärdigt och ständigt frågar efter verksamhetens resultat. Målen ska uppifrån, lösningarna inifrån verksamheten. Man behöver förstå och känna den passion som finns för verksamheten och för människor och det gäller att utgå från att i princip alla går till jobbet för att göra sitt bästa. Finns det problem i verksamheten? Ställ frågor till verksamheten, där finns kunskap om hur läget är.

Jörgen Gustavsson sa, att om ledningssystemarbetet blir tungrott och byråkratiskt, så se upp. Det ska vara underlättande för verksamheterna att förbättra sina resultat, inte tvärtom.

Ing-Mari Larsson berättade om en lång och uthållig resa till Utmärkelsen Svensk Kvalitet med Karlskoga lasarett, med allas delaktighet som en av de klart lysande stjärnorna. Exempel på enastående resultat är en kraftig minskning av antalet trycksår på sjukhuset, men också en stor förbättring av arbetsmiljön och samtidig minskning av sjukfrånvaron.

Ann-Christine Andersson redovisade resultat från sin forskning kring systematiskt förbättringsarbete ur ett landstingsperspektiv. I Landstinget i Kalmar län pekar resultaten mot att det är framgångsrikt att kombinera top-bottom med bottom-up-perspektivet. En framgångsfaktor är även där allas delaktighet.
Diskussionerna i grupperna blev intensiva och ur mitt perspektiv som moderator, så är det sällan, som trycket kan hållas uppe så länge, som med denna kompetenta grupp föreläsare och deltagare.

Nu åter i Småland. Ser fram mot att i morgon fredag besöka Kalmar kommun och ta del av deras framgångsrika sjukgymnastiska arbete. Nämnde detta på Twitter, vilket fick kommunalrådet Johan Persson(S) att favoritmarkera. Ett sätt för honom som högste ledare i kommunen att visa uppmärksamhet. Bra där! Uppmärksamhet är den valuta vi har som ledare!