Det var 50 år sedan och björkarna grönskade lika vackert som idag i Småland. Året var 1971 och jag var fjorton år gammal och skulle snart konfirmeras. Då fick jag av min farfar Valentin med mig några ord där hemma i Djursdala, som jag haft både nytta och glädje av under många år som chef och ledare. ”Det ska du ha klart för dig pojk, det kan va sant, fast det står i tidninga”, sa farfar på utpräglad småländska, samtidigt som han höll kvar mig i ett fast handslag och kramade min hand hårt, precis som han brukade. Någon vecka därefter dog min farfar, och jag fick konfirmeras med ett svart sorgeband på kavajslaget. Och orden han inpräntat i mig har jag burit med mig sedan dess.

Idag skriver jag om det i min krönika i Dagens Samhälle och om vikten av kritiskt tänkande och att ständigt ställa sig frågan: ”Varför?”.

Du hittar krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/det-kan-vara-sant-fast-det-star-i-tidningen/