Dagens Medicin firar 20 år i år. I samband med att detta uppmärksammades denna vecka, publicerade tidningen en redovisning av löneutvecklingen för medlemmar i Läkarförbundet, Vårdförbundet och Fysioterapeuterna. Fysioterapeuter och sjukgymnaster hamnar sämst i den jämförelsen. Förvånad? Knappast. Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger. Sjukvårdshuvudmän tenderar att tro och agera, som om hälso- och sjukvården fortfarande var uppbyggd som för 50 år sedan, som om de enda grupperna som satsas på är läkare och sjuksköterskor. Inte så att dessa grupper inte är värda det, tvärtom, men det är dags att inse att kompetens ska löna sig, för alla!
Hela hälso- och sjukvårdssektorn är en kvinnodominerad bransch, dvs en låglönebransch. Hälsa är ett av de viktigaste områdena i livet, trots det värderas inte de värdefulla insatser som medarbetare gör i hälso- och sjukvården. Det är insiktslöst och knappast framtidsinriktat. Dagens hälso- och sjukvård är multiprofessionell och teamarbete självklart och morgondagens hälsoutveckling och sjukdomspanorama kommer att kräva specialistkunskaper från många professioner. Det är därför hög tid nu för arbetsgivarna att på ett helt annat sätt ta tillvara fysioterapeuters och andra professioners kunskap och att visa att man värderar det! Skillnaderna i löneutveckling är en stor utmaning för arbetsgivarna men också för oss som professions- och fackförbund. Förbundet arbetar förstås med lönefrågan, hela målbilden handlar om det. Läs mer om förbundets politik här.
Igår torsdag var en intensiv mötes- och mingeldag. Saco hade ordföranderåd, med mycket information och dialog kring det nya politiska landskapet
Efter ordföranderådet följde ett höstmingel, med många inbjudna, där det bland andra var roligt att se f.d. kollegan förbundsordförande, numer statsrådet Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister tillika chef för Socialdepartementet.
Denna torsdagskväll innehöll också ett 20-årsfirande med tillhörande fest och mingel. Tidningen Dagens Medicin kom första gången ut 1994 och är idag en självklar branschtidning för hälso- och sjukvårdssektorn. ”Vad gjorde du själv 1994?”, var ett av samtalsämnena under minglet. För egen del var jag då utredare på landstingets kansli i Kalmar. Utredningen handlade om ”Tidig och samordnad rehabilitering”, något som alla berörda var överens om skulle prioriteras. Bakom den satsningen stod dåvarande Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Jag minns tydligt hur dåvarande överdirektören Olof Edhag på Socialstyrelsen 1994 med emfas tydliggjorde: ”Den här satsningen på rehabilitering får inte bli Kejsarens nya kläder”.
Det känns därför närmast genant att inse, att fortfarande 20 år senare, är tidig och samordnad rehabilitering både eftersatt och frånvarande. Däremot ökar långtidssjukskrivningarna igen, något som borde få alla ansvariga att ringa i larmklockorna. Det finns stora möjligheter för den nya regeringen och för den nya socialförsäkringsministern att på allvar lyfta rehabiliteringen, inte bara genom att nämna det i regeringsförklaringen, utan genom att använda den kompetens som finns och se till att få det gjort. Det behövs för att vi inte som i H C Andersens saga ska behöva utbrista ”Kejsaren är naken”
