Denna vecka har varit en vecka med en hel del internt arbete på kontoret, med bl.a. förberedelser för nästa veckas förbundsstyrelsemöte, det sista för mandatperioden. I anslutning till det kommer vi också att ha en introduktionsdag med den nyvalda förbundsstyrelsen, som formellt tillträder vid årsskiftet.

Men vi har också haft möten kring några viktiga frågor. En sådan är uppföljningen av professionsmiljarden där vi i veckan hade besök från Socialstyrelsen, som har ett uppdrag från regeringen att göra en uppföljning. Uppföljningsrapporten kommer i vår, och kommer att föregås av en workshop där professionerna får möjlighet att vara delaktiga. Socialstyrelsen har besökt tio landsting/regioner för en uppföljning av hur medlen för professionsmiljarden använts, nämligen Kalmar, Gotland, Norrbotten, Jämtland, Örebro, Uppsala, Gävleborg, Västra Götaland, Skåne och Stockholm.

Vår bild är att det varierar mycket hur delaktiga professionerna varit i processen med professionsmiljarden. Vi kommer nu att göra en egen uppföljning via de distriktsstyrelser, som motsvarar ovanstående landsting/regioner. 

En fråga som diskuterats vid uppföljningsbesöken är vem som gör vad i vården. Generellt finns det en missuppfattning att det föreligger statliga regler eller förbud, medan det i verkligheten förhåller sig tvärtom. Det är ofta lokala kulturella mönster som avgör t.ex. vem som gör vad, vem som får remittera till röntgen etc. 

Socialstyrelsen informerade också om att en av deras skrifter Vem får göra vad i hälso- och sjukvården håller på att  att uppdateras och i fortsättningen kommer att finnas enbart digitalt.
Vi har haft ytterligare ett besök från Socialstyrelsen denna vecka och det handlade om riktlinjearbetet. Vi har framfört synpunkter och förbättringsförslag kring arbetet med riktlinjer till Socialstyrelsen och hade därför fått till detta avstämningsmöte. De frågor vi tog upp berörde både riktlinjearbetet generellt men också specifikt kring t.e.x  riktlinjerna för MS och Parkinson samt preliminärversionen för demensriktlinjerna. 

Vi är bekymrade, eftersom det finns risker för att riktlinjerna kan bidra till att patienter inte får den vård de har rätt till, t.ex. inom området fysisk aktivitet och träning, trots att det finns god evidens för dessa behandlingar. Inom området MS och Parkinson har vi agerat, i debattartiklar, remissvar mm och har också fått ett visst gehör för våra synpunkter. Men just nu har vi fått orossignaler om demensriktlinjerna och vi behöver få till en bättre dialog med varandra. 

Vi hade ett bra samtal, och har nu gott hopp om att få till en bättre, mer kontinuerlig dialog mellan professionerna och Socialstyrelsen, vilket är en bra förutsättning för förbättring.

I går torsdag hade vi en genomgång av förbundets arbete inom området levnadsvanor, där Raija Lenne är projektledare. Arbetet bedrivs med medel från Socialstyrelsen, inom två områden: Implementering av sjukdomsförebyggande metoder och Bättre vård för personer med kroniska sjukdomar. 

Arbetet har pågått sedan 2012 och har medfört att ett gediget arbete nu är genomfört inom vår profession.  Det är nu dags att summera arbetet för 2016 och påbörja arbetet inför en eventuell ny ansökningsomgång för 2017. Vi skissade på förslag för 2017 års arbete och  en redovisning planeras på förbundsstyrelsens möte i mars.
Denna vecka har konferensen National Forum genomförts i Orlando. För ett år sedan deltog vi tillsammans med en svensk delegation på konferensen (läs mer här), som är en viktig konferens inom hälso- och sjukvårdens förnyelseområde. Detta år har jag följt konferensen via Twitter #ihiforum. 

Ett av de mest uppmärksammade tweeten kom från Helen Bevan, som fångade en bild med ett antal sammanfattande punkter inom området kvalitet och patientsäkerhet från Derek Feely, CEO i IHI. 

Dessa punkter är  viktiga utgångspunkter för det viktiga och nödvändiga arbetet med att bygga en säker vård för framtiden.

Önskar er alla en fin Adventshelg !