Igår firades för första gången Change Day i Sverige. Hittills är mer än 800 löften lämnade, löften i stort som smått om hur var och en tänker bidra för att göra den svenska hälso- och sjukvården bättre.
”Fysioterapeuterna är mycket aktiva med löften” skriver
Dagens medicin i ett referat . Och det stämmer ju. Vid en snabb genomläsning, så är mer än 150 löften från fysioterapeuter och sjukgymnaster. Vi hade ju utmanat såväl Vårdförbundet som SKL och Dagens Medicin i att lämna löften, och jag känner mig både glad och stolt för allt det engagemang som bubblar fram bland fysioterapeuter och sjukgymnaster. Jag är inte alls förvånad, det finns mycket förändrings- och förbättringsvilja i våra led.
Nu handlar det ju inte bara om att få till så många löften som möjligt, det handlar ju framförallt om att hitta sätt att åstadkomma verklig förändring. Min övertygelse är att varaktig förändring åstadkoms bäst genom att göra tillsammans. Inom professioner, mellan professioner, över generations- och organisationsgränser osv. Störst förändringskraft får vi om vi på riktigt får med ”de som vi är till för” i alla sammanhang.

I en paneldebatt under gårdagen angående Change Day framkom vikten av att förändringsarbete börjar med mig själv, men också vikten av att chefer och ledare ger förutsättningar för människor att ta eget ansvar och förändra.

Jackie Lynton från NHS, England, betonade vikten av att använda både hierarki och nätverk, och att använda både hjärna, hjärta och händer för att få kraft i förändringsarbetet.

Förändringslöften kan lämnas också fortsättningsvis till och med den 4:e juli. Argumentet är att för den som upptäcker detta sent så ska man ändå ha en chans att vara med och vi vill även ha möjligheten att ta emot löften under Almedalsveckan.

Nu gäller det att följa upp så att löften omsätts i handling. Alla ledamöter i Fysioterapeuternas förbundsstyrelse har lämnat sina löften

För egen del känns det snart som ett mantra med mitt löfte kring #sittanyaroka. Det väcker både munterhet och eftertänksamhet, och många inser poängen direkt. Vi är alldeles för fysiskt inaktiva och sitter på tok för mycket. Fysioterapeuten Jacob Gudiol, ny träningsskribent på Svenska Dagbladet, skriver i en krönika nyligen: ”Motion och fysisk rörelse är det tillstånd som vi människor bör befinna oss i mesta tiden av ett dygn. Vi är helt enkelt skapta för rörelse och som studierna på stillasittande visar så påverkas våra kroppar negativt av längre perioder utan motion.”

Jag är övertygad om att vi bara är i början av denna fråga. Ett tillfälle när vi försöker ta saken vidare är vid ett av våra seminarier i Almedalen
Sitta är det nya röka, måndagen den 30 juni kl. 17.30.

Innan dess mycket härlig försommar. Låt oss ta vara på den!