I direktsändning inför hundratals miljoner åskådare i hela Europa föll ikväll den 29-åriga danske fotbollsstjärnan Christian Eriksen ihop till synes livlös på Parken i Köpenhamn. Dramatiska bilder visade hur Eriksen snabbt fick akut omhändertagande med bl.a. hjärt- lungräddning. Vi var många runt hela Europa, som våldsamt omtumlade följde dramat i realtid och som efter en knapp timme kunde ta del av UEFA:s rapport om att Christian Eriksen nu vårdas på Rigshospitalet i Köpenhamn och att hans tillstånd är stabilt. Lättnaden är stor hos alla oss som följt dramat och säkert hos alla andra som tar del av nyheten i efterhand. I skrivande stund återupptas EM-matchen mellan Danmark och Finland på Parken, bara några hundra meter från Rigshospitalet.
För egen del blev det många existensiella tankar ikväll. För snart fyra år sedan drabbades jag av hjärtstopp under en cykeltur på Bornholm. Tack vare rådiga insatser av mina livräddare så fick jag omedelbar hjärt- lungräddning och efter 20 minuter kom ambulans och jag fick alla tänkbara livsuppehållande insatser med bl.a. defibrillering. Mitt hjärta startade igen, och efter transport med ambulanshelikopter fick jag sedan förstklassig hjälp på Rigshospitalet i Köpenhamn. Läs min berättelse om hjärtstoppet här https://www.facebook.com/715266651/posts/10154649929516652/
Jag hade själv en ofattbar tur och är en djupt tacksam överlevare, och det verkar tack och lov som att det gäller också för Christian Eriksen, att vi fick bästa tänkbara akutinsats av rådiga människor.
Men många människor får inte den hjälpen. Varje dag inträffar i Sverige 16 hjärtstopp utanför sjukhus. Endast 2 överlever, dvs varje dag dör 14 (!) personer i hjärtstopp utanför sjukhus. Men så behöver det inte vara. Många av de som drabbas skulle kunna räddas om samhället mer systematiskt satsade på att alla ska lära sig hjärt- lungräddning och att det finns hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev nyligen en krönika om detta i Dagens Samhälle http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/
Vi har under det senaste året i dessa pandemitider tyvärr tvingats vänja oss vid att matas med siffror över antalet döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsens statistik 19 personer/dag i covid-19. Det är en förskräckande hög siffra och via media har vi verkligen matats med dessa siffror. Men låt oss nu vidga perspektivet. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt- kärlsjukdomar (varav 14 i hjärtstopp utanför sjukhus) och om detta har det inte rapporterats särskilt mycket i media.
I min krönika skriver jag om att det nu behövs en kraftfull satsning i hela samhället på att fler ska överleva ett hjärtstopp. Bland annat behövs detta:
• Politiska beslut på nationell, regional och kommunal nivå med mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp, från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030.
• Kunskap om HLR för alla i samhället och årlig träning. Särskilt viktigt är det att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas.
• Hjärtstartare, som är tillgängliga dygnets alla timmar, inte som i dag, där de flesta hjärtstartare finns inom lås och bom utanför kontorstid.
• Utlarmning av räddningstjänst, polis och frivilliga livräddare (SMS-livräddning) i hela Sverige.
Det är hög tid att samhället tar detta på största allvar. Det behövs politiska beslut och åtgärder snarast. Fler behöver få höra orden: ”Du var död, men nu lever du igen”.
Jag vet hur kort avstånd det är mellan Rigshospitalet och Parken i Köpenhamn. Jag vet skillnaden på att vara död och levande. Jag är oändligt tacksam för att jag fick chansen att leva igen. Och jag och många, många andra är ikväll mycket tacksamma för ljusa hälsorapporter om Christian Eriksen🇩🇰🙏🏻.
