2016 lider mot sitt slut. När jag summerar glimtar av året som gått, så inser jag att jag nu varit veckopendlare mellan Småland och Stockholm i fem år. Och planen är att jag ska fortsätta pendla i ytterligare fyra år, eftersom det blir lättare och bättre att sköta uppdraget som förbundsordförande om man är fysiskt på plats i Stockholm under delar av veckan.

Det blir många timmar på ett år, som jag tillbringar på tåg eller buss, och jag hinner reflektera en hel del under resandet. Jag funderar ganska mycket på skillnaderna mellan stad och land och hur det påverkar samhällets utveckling. Eftersom jag rör mig varje vecka mellan storstadens tempofyllda rytm och det stillsamma lugnet härhemma på landet, i byn Lagmanskvarn utanför Oskarshamn, så märker jag skillnaderna. 

Inte bara i tempo, utan kanske mest i människors syn på varandra. Det är andra villkor som gäller i landet och i storstan. Kanske är skillnaderna störst i tillgången till eller avsaknaden av bra kommunikationer. Några minuters extra väntan i storstan kan förorsaka en hel del klagande, medan det på landet redan i utgångsläget är glest mellan bussarna.  Och detsamma gäller t.ex. den digitala utvecklingen och en hel del annan samhällsutveckling. Klyftorna mellan stad och land, liksom i andra avseenden i samhället tenderar att öka, och det gäller att vara observant på detta, inte minst ur demokratiperspektiv. 

Det är definitivt intressant att röra sig mellan olika miljöer, och för egen del har det bl.a. gjort att jag tränat mig i att byta perspektiv och det har ökat min förståelse för olikheter. En annan viktig iakttagelse är hur nära sammanflätat allting är. Även om vi kan tyckas leva var för sig, så är vi alla beroende av varandra, och det gäller också stad och land.

En viktig del i uppdraget som förbundsordförande är att lyssna på medlemmarna, att ta del av de olika villkor som gäller i olika delar av landet och inom olika verksamheter och driftformer. Det är också en viktig energikälla för uppdraget.Några foton från besök i verksamheter under året. Från Västervik, Lund,  Stockholm och Linköping

En annan  viktig del under året som gått har varit den framtidsdialog #Fysioframtid som vi inledde i början av året och som sedan fortsatt under stor del av året, bl.a. under Almedalsveckan i Visby. En av de bärande idéerna i framtidsdialogen var att lyssna på andra, och att ta fram underlag för framtidsfrågorna inom hälso- och sjukvård och i samhällsutvecklingen. Framtidsdialogen låg också till grund för propositionerna inför kongressen och de beslut som fattades där och var en av anledningarna till att materialet inför kongressen var väl förberett och bearbetat.Ca 200 medlemmar och 80 externa personer, patienter, politiker, professioner, myndigheter och organisationer har varit delaktiga i Fysioterapeuternas framtidsdialog under året
En av de viktigaste framgångsfaktorerna med framtidsdialogen var möjligheten att få ta del av andras perspektiv. Liksom att vi ansträngde oss att alltid sätta patientens perspektiv först.  Även det ett viktigt tecken på hur allt hänger ihop, och hur vi alla är del i ett större sammanhang. 

Fysioterapins dag firas varje år den 8 september. En av aktiviteterna 2016 var ett stående seminarium om sittande, som anordnades i Stockholm, och som också direktsändes på webben. Då delades också under högtidliga former utmärkelsen Årets fysioterapeut ut. Årets fysioterapeut 2016 blev Maria Landén Ludvigsson. Forskarna Maria Hagströmer, Anne Söderlund och Anders Raustorp deltog i en forskningsdebatt om fysisk aktivitet och idrotts-  folkhälso-  och sjukvårdsminister Gabriel Wikström högtidstalade om hälsa.

Vårt professions- och fackförbund Fysioterapeuterna verkar i Sverige, men är också en del i ett större sammanhang. Varje år träffas ledningarna för de nordiska fysioterapiförbunden, och vartannat år förbunden i de europeiska länderna och i världsorganisationen. Det är synnerligen intressant och viktigt att förstå hur olika förhållanden  vi verkar under. I Sverige har vi i många avseenden goda villkor för påverkan och demokrati, vilket inte alls är självklart i alla länder.Nordiska fysioterapiförbunden (överst t.v.) träffades i Göteborg i april och de europeiska förbunden  veckan efter Limassol på Cypern.

Kongress. En höjdpunkt under året var förstås kongressen 19-20 november. En ny vision, ny värdegrund och en rad nya mål och aktiviteter beslutades då. Och en ny förbundsstyrelse för åren 2017-2020 valdes av kongressen. En aktiv kongress, (överst t.v.), aktiva gäster vid kongressens invigning (överst t.h.), ett synnerligen välfungerande kongresspresidium och en nyvald förbundsstyrelse.

Tre ledamöter avtackades från förbundsstyrelsen och under året har det också varit skifte på studentordförande och på förbundsdirektörsposten.Elisabeth Haraldsson, Mari Lundberg och Lennart Dückow avtackades från förbundsstyrelsen. Sara Barsjö lämnade i början av året över studenternas ordförandeskap till Philip Olsson, som haft uppdraget under 2016. Och Mats Einerfors slutade under året som förbundsdirektör och lämnade över till Helena Pepa.

Det är dags att lägga året 2016 bakom oss och det är snart dags att ta nya tag inför det nya året 2017. Det kan bli ett händelserikt och viktigt år. Hälso- och sjukvårdsfrågorna betraktas nu som de allra viktigaste frågorna av svenska folket, enligt opinionsundersökningar. Och många viktiga utredningar ska redovisas under den kommande våren och det finns förväntan på nya förslag och åtgärder. 

Min förväntan är att det nu på allvar är dags för förslag som stärker prevention och rehabilitering, att kompetensutvecklingsfrågor prioriteras mycket högre på riktigt, inte minst inom kommunerna. Och dessutom att arbetsgivare förstår värdet av fysioterapeuters insatser bättre och att det visar sig i högre löner och bättre lönespridning.  

Sist men inte minst så är min förväntan att ordet hållbar ska bli en ledstjärna för 2017. Hållbar hälsa och välfärd är högt prioriterat av befolkningen. Då är det viktigt att också arbetsmiljön är hållbar. Det behövs mindre detaljstyrning och mer tillit. Det är dags att mycket mer och bättre använda sig av patienters och professioners kunskaper. 

I början av det nya året ska vi genomföra Fysioterapeuternas hälsoresa, där vi ska föra dialog runt om i landet kring vår nya vision: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Vad betyder alla för dig? Vad betyder hälsosamt liv? Och vad betyder i rörelse för dig?

Själv ska jag njuta av ytterligare någon ledig dag innan arbetet tar vid på riktigt efter helgerna. Och för min del har jag med åren insett att vatten betyder mycket för mitt eget välmående. Det ger mig ro och jag kan återhämta krafter när jag vistas vid vatten. Det påminner också om sammanhang. Vattnet kommer någonstans ifrån och det rinner vidare. Det påminner om att allt hänger ihop, och att vi alla är insatta i ett större sammanhang. 

                    Tack för gott samarbete under året som gått. Och Gott nytt år 2017!

Den senaste veckan har varit speciell. I min blogg förra fredagen gästbloggade Emma Blixt, och skrev om hur hon var rörd över det engagemang som många hade visat. Insamlingen till Musikhjälpen i bössan #rehabtruppen, som Emma startat, var i fredags uppe i 300 000kr. En storartad summa, som visade det sig, skulle komma att mer än tredubblas innan helgen var slut! 

Ett urval av alla de tankar och känslor som uttrycktes i sociala medier i #rehabtruppen i Musikhjälpen. Lägg särskilt märke till studenterna i Umeå, som sänder värme och ljus när dom både skänker tanke och pengar för barns rätt att gå i skolan. Fint!

När klockan var strax före tolv på söndagskvällen så hade #rehabtruppen samlat in smått otroliga 1 miljon kr. Pengar som går till att hjälpa barn i krigshärjade länder till möjligheten att gå i skolan. Den sammanhållning och den fantastiska generositet som mer än 10 000 givare i #rehabtruppen visade var helt enastående, och någonting av det finaste jag upplevt. Inte minst via sociala medier spreds engagemanget enormt, och givetvis på grund av det goda ändamålet. Dessutom tävlingsinslaget, där den insamlingsbössa som gav allra mest, från Hofors, visade prov på smittande kärlek och medmänsklig värme. Tack igen Emma Blixt, för ditt intiativ att starta insamlingen och tack till alla oss andra, för allt fantastiskt driv och engagemang!

Jag känner mig fortfarande upprymd, stolt och lycklig över den givmildhet och all kärlek som fysioterapeuter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och andra rehabgrupper i #rehabtruppen visade. Och så tänker jag, att om vi tillsammans kunde uppnå detta fantastiska resultat på en vecka, vilka resultat kan vi då inte uppnå tillsammans i framtiden när det gäller våra professioner? Just nu känns det faktiskt som att ”allt är möjligt”. Om det finns vilja, förståelse och kunskap då går det att få det allra mesta genomfört. Och den känslan skulle jag  så gärna vilja att vi tar med oss in i jul- och nyårshelgerna. 

I måndags var det dags för arbetsgruppsmöte i översynen av nationella taxan.
Regeringens utredare Harriet Wallberg och representanter för SKL, Läkarförbundet och Fysioterapeuterna kommer att arbeta med denna fråga fram till sommaren. Ett arbete, som inledningsvis känns lovande. En viktig fråga är att bygga tillit mellan huvudmän och professionerna, och processen har börjat bra.

I tisdags hade jag en inspirerande arbetslunch med Sofia Wallström, som är regeringens utredare för Kunskapsstödsutredningen. Utredningen är i sitt slutskede och förslag kommer att läggas i mars nästa år.                                                                                                       

                                                                                            Arbetslunchmöte med Sofia Wallström

Det är flera andra viktiga utredningar som är i sitt slutskede, bl.a. kvalitetsplan äldre och hjälpmedelsutredningen. Dessutom är vi nu många som väntar på regeringens hantering av slutbetänkanden från de viktiga utredningarna Effektiv vård, Högspecialiserad vård och  Välfärdsutredningen. Det kan bli ett intensivt och intressant år 2017, när allt detta ska samordnas och riksdagsbehandlas.

I veckan har vi också haft Jul i vårt hus på Vasagatan 48, där vi har vårt kansli. I huset finns också Sveriges Psykologförbund, Sveriges Farmaceuter och Sveriges Skolledarförbund och det var denna gång Sveriges Farmaceuter, som tagit ett trevligt initiativ till att umgås och lära känna varandra lite bättre. Tack för ett bra initiativ!

Det närmar sig jul och själv ska jag ta ett par semesterdagar för att få möjlighet att förbereda julen och för att umgås med nära och kära. Jag hoppas att du som läsare också ska få möjlighet till lite ledighet, och att det ska bli en god helg. Jag tar med mig den varma upplevelsen från den gångna veckan, med så mycket omtanke, kärlek och engagemang. Allt är möjligt i julens tid!

En riktigt God Jul önskar jag dig!

Denna vecka har förbundsstyrelsen haft sitt sista möte för mandatperioden 2013-2016. Lite speciell känsla präglade mötet. Det har varit en framgångsrik mandatperiod på flera sätt, samtidigt som förbundet fortfarande står inför stora utmaningar. Inte minst inom området löner och villkor.

Under sammanträdet gjordes en avrapportering av ett stort antal frågor och dessutom antogs bl.a. budget för 2017 och tre  ledamöter avtackades  under mötet.

Under onsdagskvällen träffades den avgående styrelsen tillsammans med förbundskansliet till en avslutningsmiddag. Till denna middag var också de nyinvalda förbundsstyrelseledamöterna inbjudna.Studentordförande Philip Olsson avtackades, liksom ledamöterna Elisabeth Haraldsson, Mari Lundberg och Lennart Dückow

Under torsdagen anordnades en introduktionsdag för den nya förbundsstyrelsen. På fotona saknas Daniel Brandon, som hade förhinder att delta.

I veckan utkom ett nytt nummer av tidningen Fysioterapi. I min ledare sammanfattar jag året som gått, och tar också upp de stora demokratiska utmaningar vi står inför. Du kan läsa min ledare här.

Musikhjälpen. Just nu pågår Musikhjälpen, som i år sänds från Örebro. En av de insamlingsbössor som går allra bäst i år är Rehabtruppen. Bössan startades av Emma Blixt, sjukgymnast i Vimmerby, och har fått ett mycket stort gensvar. De som skänker pengar till bössan idag är framförallt fysioterapeuter och sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder m.fl. rehabiliteringsyrken. Emma Blixt, initiativtagare till bössan Rehabtruppen i Musikhjälpen: ”Bössan symboliserar många saker. Vimmerby, där jag bor, barnens stad. Att barn ska få vara barn. Att alla vapen borde vara av trä.” 

Jag bad Emma skriva några rader till dagens blogg och har nu glädjen att presentera: Emma Blixt

”Hej! Jag heter Emma och har fått äran att skriva några rader här i Stefans blogg. Anledningen till det är att jag startade en insamling till Musikhjälpen i år som har gått så otroligt bra. 

Det började redan förra året i början av december när jag satt på jobbet hemma i Vimmerby och läste om Musikhjälpen. Jag ville hjälpa till. Det första jag kom att tänka på var att vi är ju rätt många sjukgymnaster/fysioterapeuter i Sverige. Så jag gjorde ett evenemang på Facebook och bjöd in mina kollegor och registrerade en digital bössa som jag döpte till Rehabtruppen. Sen gick det snabbt. Under veckan samlade vi tillsammans in drygt 22.000:-. 

När jag skriver detta har årets insamling hittills inbringat över 300.000:-. Japp, ni läser rätt, trehundratusen kronor! Ganska fantastiskt! Och det är inte bara fysioterapeuter som gör skillnad nu utan alla som jobbar inom rehab. Jag är så imponerad av effekten sociala medier har och allas givmildhet. Det där en kan slänga ur sig ibland, att vad gör mitt lilla bidrag för skillnad, ja, det har vi svaret på. För barn i krig kommer de pengar vi samlat in tillsammans göra stor skillnad.  Så kära kollegor runtom i rehab-Sverige, nu kör vi så det ryker fram till söndag! 

Hälsningar en rörd mammaledig sjukgymnast (som inte kan släppa mobilen pga spänningen i att se hur vi klättrar oss uppåt toppen)

Stort tack Emma Blixt, för ditt fantastiska initiativ och för att du ville medverka i denna blogg!

Avslutar med ett stämningsfullt foto från i tisdags kväll, Luciadagen, i Katarina kyrka i Stockholm. En mycket vacker tillställning med skön sång och musik i en vacker kyrka med underbar akustik. 

Önskar en riktigt skön helg 

Denna vecka har varit en vecka med en hel del internt arbete på kontoret, med bl.a. förberedelser för nästa veckas förbundsstyrelsemöte, det sista för mandatperioden. I anslutning till det kommer vi också att ha en introduktionsdag med den nyvalda förbundsstyrelsen, som formellt tillträder vid årsskiftet.

Men vi har också haft möten kring några viktiga frågor. En sådan är uppföljningen av professionsmiljarden där vi i veckan hade besök från Socialstyrelsen, som har ett uppdrag från regeringen att göra en uppföljning. Uppföljningsrapporten kommer i vår, och kommer att föregås av en workshop där professionerna får möjlighet att vara delaktiga. Socialstyrelsen har besökt tio landsting/regioner för en uppföljning av hur medlen för professionsmiljarden använts, nämligen Kalmar, Gotland, Norrbotten, Jämtland, Örebro, Uppsala, Gävleborg, Västra Götaland, Skåne och Stockholm.

Vår bild är att det varierar mycket hur delaktiga professionerna varit i processen med professionsmiljarden. Vi kommer nu att göra en egen uppföljning via de distriktsstyrelser, som motsvarar ovanstående landsting/regioner. 

En fråga som diskuterats vid uppföljningsbesöken är vem som gör vad i vården. Generellt finns det en missuppfattning att det föreligger statliga regler eller förbud, medan det i verkligheten förhåller sig tvärtom. Det är ofta lokala kulturella mönster som avgör t.ex. vem som gör vad, vem som får remittera till röntgen etc. 

Socialstyrelsen informerade också om att en av deras skrifter Vem får göra vad i hälso- och sjukvården håller på att  att uppdateras och i fortsättningen kommer att finnas enbart digitalt.
Vi har haft ytterligare ett besök från Socialstyrelsen denna vecka och det handlade om riktlinjearbetet. Vi har framfört synpunkter och förbättringsförslag kring arbetet med riktlinjer till Socialstyrelsen och hade därför fått till detta avstämningsmöte. De frågor vi tog upp berörde både riktlinjearbetet generellt men också specifikt kring t.e.x  riktlinjerna för MS och Parkinson samt preliminärversionen för demensriktlinjerna. 

Vi är bekymrade, eftersom det finns risker för att riktlinjerna kan bidra till att patienter inte får den vård de har rätt till, t.ex. inom området fysisk aktivitet och träning, trots att det finns god evidens för dessa behandlingar. Inom området MS och Parkinson har vi agerat, i debattartiklar, remissvar mm och har också fått ett visst gehör för våra synpunkter. Men just nu har vi fått orossignaler om demensriktlinjerna och vi behöver få till en bättre dialog med varandra. 

Vi hade ett bra samtal, och har nu gott hopp om att få till en bättre, mer kontinuerlig dialog mellan professionerna och Socialstyrelsen, vilket är en bra förutsättning för förbättring.

I går torsdag hade vi en genomgång av förbundets arbete inom området levnadsvanor, där Raija Lenne är projektledare. Arbetet bedrivs med medel från Socialstyrelsen, inom två områden: Implementering av sjukdomsförebyggande metoder och Bättre vård för personer med kroniska sjukdomar. 

Arbetet har pågått sedan 2012 och har medfört att ett gediget arbete nu är genomfört inom vår profession.  Det är nu dags att summera arbetet för 2016 och påbörja arbetet inför en eventuell ny ansökningsomgång för 2017. Vi skissade på förslag för 2017 års arbete och  en redovisning planeras på förbundsstyrelsens möte i mars.
Denna vecka har konferensen National Forum genomförts i Orlando. För ett år sedan deltog vi tillsammans med en svensk delegation på konferensen (läs mer här), som är en viktig konferens inom hälso- och sjukvårdens förnyelseområde. Detta år har jag följt konferensen via Twitter #ihiforum. 

Ett av de mest uppmärksammade tweeten kom från Helen Bevan, som fångade en bild med ett antal sammanfattande punkter inom området kvalitet och patientsäkerhet från Derek Feely, CEO i IHI. 

Dessa punkter är  viktiga utgångspunkter för det viktiga och nödvändiga arbetet med att bygga en säker vård för framtiden.

Önskar er alla en fin Adventshelg !

Gällande löneavtal, HÖK-11, har under hösten varit föremål för omförhandling. De förhandlingarna har nu avslutats och resulterat i det nya avtalet; HÖK-16. Avtalet är tvåårigt och berör cirka 7500 av Fysioterapeuternas medlemmar som är offentliganställda inom kommun- och landstingssektorn.

 Jag är väldigt glad att vi kunnat nå denna överenskommelse för våra medlemmar. Det nya avtalet innebär att de som är anställda av kommuner, regioner och landsting kommer få bättre förutsättningar för kompetensutveckling och fler karriärvägar, två frågor som under lång tid har varit prioriterade för förbundet. I och med detta förbättras även förutsättningarna för en ökad lönespridning och bättre löneutveckling för fysioterapeuter. 

Det har varit ett stort lagarbete och många personer som lagt ner mycket tid och kraft, innan det äntligen var dags för tre ordföranden att skriva under avtalet under torsdagsförmiddagen. Läs mer om det nya avtalet här. 

Till vänster: Gänget från Fysioterapeuterna . I mitten: Tre ordföranden. Till höger: Gängen från SKL och Vårdförbundet vid signeringen.

Vårdval och nationella taxan. Under onsdagskvällen arrangerade Stockholms privata fysioterapeuter ett välbesökt möte. Det fanns mycket både oro och ilska i luften över de nedskärningar som Stockholms läns landsting beslutat om. Jag medverkade tillsammans med Marie Granberg, ordförande i Stockholms privata fysioterapeuter tillika förbundsstyrelseledamot och Jörgen Lundqvist, ombudsman på Fysioterapeuternas kansli. Frågorna var många, och jag förstår verkligen den oro som många känner inför beslutet från Stockholms läns landsting.
Att försvåra villkoren på det sätt som skett känns oacceptabelt och obegripligt. Allt mer vård med allt sjukare patienter kommer att slussas från sjukhus till primärvård. Alltfler patienter kommer att behandlas i öppen vård, och där behövs god kompetens kring både prevention, behandling och rehabilitering för utsatta patientgrupper. Och just den kompetensen har fysioterapeuter. Därför är det svårt att förstå hur landstinget kan fatta denna typ av kortsiktiga beslut, som riskerar att patienter inte får den vård de har rätt till. 

Forskning. I måndags kväll var jag inbjuden till prisutdelningen av Athenapriset, ett pris som tilldelas för särskilt goda forskninginsatser. Årets pris tilldelades forskaren Erik Hedman och Gustavsbergs vårdcentral och högtidstalare och prisutdelare var forskningsministern Heléne Hellmark Knutsson. 

Passande nog hölls prisutdelningen samma dag som ministern presenterade regeringens forskningsproposition och deltagarna vid prisceremonin fick också lyssna till en kortpresentation av propositionen från ministern. 

Även om anslagen till lärosätena inte ökas på, så innehåller forskningsproppen flera intressanta inslag och det finns flera punkter i propositionen som är bra för forskningen. Generellt är det bra med trygga villkor under forskartiden och satsningen på karriärvägar efter forskarutbildning kan leda till att fler lovande forskare stannar kvar inom forskarvärlden. 

Fortsatt satsning på strategiska områden är också bra. Det har möjliggjort forskning inom vår och andra hälsoprofessioner. Här lyfter man fram Hälsoutmaningen och relaterar den till Agenda 2030. I propositionen lyfts fram att en satsning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder är nödvändiga. Men vi saknar tydliga skrivingar om hur detta ska ske. 

Förebyggande och behandlande insatser som inkluderar bland annat fysisk aktivitet och träning samt andra interventioner när det gäller våra levnadsvanor är nödvändigt. Det är ett område som kräver forskningsresurser för att utvecklas och kunna möta hälso- och sjukvårdens utmaningar.

Saco ordförandekonferens. I veckan har Sacos ordförandekonferens genomförts i Nynäshamn som ett lunch- till lunchmöte. På agendan stod bl.a. dialoger kring vilka som är de viktigaste frågorna inför Sacos kongress hösten 2017. En fråga som vi från Fysioterapeuterna tillsammans med andra förbund verksamma inom hälso- och sjukvård driver är att Saco ska ha ett större engagemang och inflytande och ta större plats i såväl hälso- som välfärdsfrågor. Ordföranden och förbundsdirektörer från Sacos 23 förbund samt Saco studentråd träffades i veckan till överläggningar.

Strategi för hälsa. Igår torsdag var ett antal fack- och professionsförbund inbjudna till SKL för att delta i en referensgrupp till SKL-arbetet med  Strategi för hälsa. Ett antal spännande dialoger och intressanta tankar och reflektioner hanns med under förmiddagen. 

En hel del distrikt inom Fysioterapeuterna har årsmöten så här års och i samband med det har jag i en video skickat en hälsning med de frågor som jag särskilt tar med mig från Fysioterapeuternas nyligen genomförda kongress 19-20 november. Jag skickar här med en videohälsning med tre av de viktigaste frågorna, utifrån mitt perspektiv. Klicka här! 

Trevlig helg önskar jag er alla!