Efter många och långa intensiva arbetsdagar är det nu dags för mig att lämna kongressbubblan och Genève och ta mig  hem mot Sverige igen. Jag reser hemåt med en mängd intryck, så många att det är svårt att sortera just nu. Det är så kraftfullt, inspirerande men också omtumlande att möta människor man inte träffat på fyra år, och också möten med en mängd nya människor. Också roligt och inspirerande att möta så många engagerade svenska fysioterapeuter på plats. Jag försöker mig på att ge några korta glimtar från veckan här: Symposium om ledarskap. Utmanande men också mycket inspirerande att tillsammans med fantastiska kollegor från Irland, Storbritannien och USA medverka i detta symposium om ledarskap. Engagemanget i lokalen var stort och vi fick mycket positiv feed back på symposiet. Ta del av min presentation och se seminariet i efterhand här.

Seminarium om co-production. Jag lyssnade på bra presentationer i ett angeläget ämne: Improving physiotherapy by co-production for persons living with long-term conditions. Kristina Areskoug modererade och Cecilia Winberg var en av de som medverkade.

Poster. Cecilia Winberg presenterade en poster om Fysioterapeuternas hälsoresa. Roligt att se förbundets arbete och  budskap i koncentrerad form.

General Meeting. En rad beslut fattades för de kommande fyra verksamhetsåren i WCPT. Läs mer i separat blogginlägg här och läs tidningen Fysioterapis intervju med mig här.

Utmärkelser??????????. Flera svenska fysioterapeuter uppmärksammades med olika utmärkelser. Charlotte Häger och Christina Opava på Dinner Award, där jag tog emot Christinas utmärkelse å hennes vägnar och Helena Pepa, Therese Kristersson och Emelie Karlsson som i samband med kongressens invigningsceremonin påannonserades som poster-vinnare. Läs mer om pristagarna här.  Ett riktigt stort grattis till alla pristagare!

Invigningsceremonin. Mycket inspirerande att tillsammans med 4500 deltagare samlas i Genève Arena. Ett fint invigningsprogram där bl.a. en representant  för Internationella Röda korset medverkade och berättade om det fantastiska arbete som utförs i ett 80-tal länder. Bra av WCPT att lyfta fram detta i invigningen. Och så blir man ju som svensk förstås särskilt stolt när Charlotte Häger, ordförande i den vetenskapliga programkommittén till världskongressen kliver upp på scenen och presenterar det fantastiska utbudet på kongressen. Hon liknade det för övrigt  vid ett traditionellt svenskt smörgåsbord, där det gäller att plocka ut det bästa. Läs mer om invigningen och kongressen här.

Att vara på den här typen av världskongress är som att vara i en bubbla för några dagar, med ett intensivt surrande på olika språk, pratande, lyssnande och möten med nya och gamla vänner, ett viktigt inslag för professionens vidareutveckling. Fantastiskt stimulerande men självklart också lite påfrestande efter ett antal dagar. Delar av förbundsstyrelsen fanns på plats i Genève och vi hann se skymten av varandra. Det blev också många andra möten, inte minst med våra nordiska kollegor och med en del återseenden sedan världskongressen 2015 i Singapore, t.ex. here t.v. Jessica Lees MacCubbin, ordförande i WCPT students and early carriers. 

En del av vår svenska delegation är kvar på plats i Genève också under måndagen. Själv tar jag en lugnare dag på hemmaplan innan det på tisdag är dags för Stockholm igen för min del. Vacker vy från veckan som gick