Socialstyrelsen publicerade i veckan en intressant rapport om benskörhet kopplat till nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som introducerades 2012. Syftet med dessa riktlinjer är att bidra till en mer jämlik hälso- och sjukvård och rapporten som kom i veckan pekar på flera mycket intressanta delar. Bl.a. uttalar Socialstyrelsen tydligt att fysisk träning behöver prioriteras och att det föreligger ojämlik hälso- och sjukvård över landet avseende tillgången till handledd och individanpassad träning (läs fysioterapi)

Det kommer ständigt nya rapporter som pekar åt samma håll. Det finns mycket att vinna i form av kvalitet och effektivitet med tidigt insatta fysioterapeutiska åtgärder.

Även denna vecka har varit intensiv. I måndags publicerade Nationell Primärvårdskonferens mitt gästbloggsinlägg Folkrörelsen – drömmen om framtidens primärvård, ett inlägg som jag har fått många positiva reaktioner på.

I veckan har jag också deltagit i en träff med ledarnätverket After the Edge i Stockholm

där bl.a. Heidi Stensmyren från Sveriges Läkarförbund talade om ledarskap, Hans Winberg från LeadingHealthCare om värdeskapande hälso- och sjukvård och Marie-Louise Albertsson, Avesta sjukhus om ett lyckat arbete med AT-läkarutbildning och en modell för äldresamverkan. After the Edge-nätverket består av deltagarna i masterutbildningen Ledarskap för förbättring i hälso- och sjukvård vid dåvarande Växjö universitet 2003-2005. Namnet kommer från dokumentationen från utbildningen, On the Edge

Så något om LOV, lagen om Vårdval, som debatteras intensivt just nu. Anledningen är att regeringen lagt ett förslag ,som innebär att landstingen inte längre ska vara tvungna att ha vårdval. Förslaget är mycket kortfattat, känns inte genomarbetat och dessutom endast tre veckors remisstid, vilket inte alls är praxis. En hearing anordnades igår på Socialdepartementet med representanter för landstingen och ett fåtal andra aktörer. Fysioterapeuterna var inte inbjudna, varken till hearingen eller att lämna remissvar, vilket måste ses som anmärkningsvärt. Fysioterapi är en mycket viktig del i vårdvalet och en stor andel av våra medlemmar är berörda. Och trots påstötningar kunde departementet inte bereda oss plats. Det rimmar inte så bra med devisen ”Låt proffsen vara proffs”, som Stefan Löfven uttalat, att inte ens bjuda in till dialog. Detta hindrade inte oss att lämna ett remissvar Vi anser att frågan huruvida LOV ska fortsatta vara obligatorisk eller inte bör utredas noggrant och analyseras i sedvanlig ordning och vi deltar gärna tillsammans med övriga fackliga organisationer i det arbetet. Mera om detta följer nästa vecka.

Nu stundar snart helg, löven faller fortfarande från träden och den första frosten har nått vår del av landet. Jag passar på att önska en skön och fin Allhelgonahelg, med ett foto på Ella, ett av barnbarnen, som ser ut att liksom jag trivas i skog och mark

Publicerar ytterligare ett gästbloggsinlägg från en av dom som var nominerade till Årets Fysioterapeut.
Tack för ditt bidrag Gunilla!

”Nominering till årets fysioterapeut 2014”
Jag måste erkänna att jag blev överraskad men glad!! När sedan alla känslor lagt sig växte stoltheten fram… Bli nominerad bland många duktiga fysioterapeuter känns stort! För mig känns det också lite extra att bli nominerad av en kollega. Vi är en kritisk yrkeskår som ställer höga krav..
Jag blev färdig fysioterapeut en månad efter min 20 års dag. Egentligen en alldeles för tidig ålder om man ser till mognad och erfarenhet.
Efter snart 38 års arbete har jag inte en enda gång ångrat mitt yrkesval, vilket är fantastiskt!
Vilket privilegium att alltid tycka om att gå till arbetet..
Efter 3 år på Lunds sjukhus, där jag arbetade som handledare för fysioterapi elever, reste jag till Norge och arbetade under 8 år som privatpraktiserande fysioterapeut. Där startade mitt intresse för den manuella terapin och tog därmed OMT steg 3 examen.
Numera arbetar jag på min klinik i Helsingborg.
Mitt motto har alltid varit ”Patienten i fokus” och för att kunna leva upp till detta krävs mycket utbildning, engagemang och att ständigt befinna sig under utveckling.
Mitt koncept är att vara noga med orsaksförklaringen till patientens problem och att inte behandla symptomen. Se patienten från ett helhetsperspektiv. Differentialdiagnostik tar tid och därför sätter jag alltid av mycket god tid till anamnes och undersökning. Genom detta vinner jag oftast patientens förtroende och med stort egenansvar av patienten når vi oftast också snabbare fram till behandlingsmålet.
Det är ett fantastiskt yrke vi har och jag är så glad att det blev just fysioterapeut som blev mitt val den gången för snart 40 år sedan…

Hälsningar
Gunilla Björkqvist
www.omrehab.se

Denna vecka publicerar jag en del gästbloggsinlägg från några av de som var nominerade till Årets Fysioterapeut.
Tack för ditt bidrag Birgitta!

En stor överraskning väntade när jag kom tillbaka från sen sommarsemester. Att bli nominerad var nästan lite chockartat. Men mina arbetskamrater uppmuntrade och hejade på.

Jag arbetar på Skellefteå Lasarett, på Rehabcentrum, som är gemensam organisation för sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Det innebär att vi som arbetar med rehabilitering på avdelning, i hemrehabilitering eller dagrehabilitering tillhör samma basenhet. Det gör det möjligt att tillsammans bedriva utvecklingsarbete genom att lära av varandra, diskutera nya forskningsrön och hålla oss uppdaterade kring nationella riktlinjer mm för våra patienters bästa.

Jag har arbetat med strokepatienter sedan 80-talet, och i lasarettsanknuten hemrehabilitering sedan 1996. Teamet på Hemrehab består av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut, sjuksköterska och kurator samt läkare från medicinkliniken. De patienter som skrivs ut från lasarettet till eget boende, vilket är de allra flesta, följs upp av Hemrehab för ställningstagande till fortsatt rehabilitering. Det innebär att våra patienter har problem av olika svårighetsgrad och symptom av många olika slag. Vägledande för vårt arbete i Hemrehab är bl a det stamcellsforskare Peter Eriksson sade, nämligen att stress är giftigt för den läkande hjärnan. I arbetet med patienter med motoriska svårigheter, vilket är mitt ansvar, gäller det att vara lyhörd för den motoriska återhämtningen för att även personer med stora motoriska bortfall skall kunna återfå förmåga. Hemrehab finns hos patienterna tills vardagen hemma fungerar, ibland med stöd av hemtjänst och anhöriga. De som behöver fortsatt rehabilitering när vi avslutar får komma till lasarettsanknuten dagrehabilitering. Dagrehab blir då även en möjlighet att komma ut från hemmet och att träffa andra med liknande erfarenheter.

Att arbeta med strokepatienter är ständigt utvecklande, utmanande och mycket intressant. Dessutom är det en förmån att få vara delaktig i en verksamhet där vi ges möjlighet att hela tiden utveckla vårt arbete för patienternas bästa.

Hälsningar
Birgitta Winqvist

Denna vecka publicerar jag en del gästbloggsinlägg från några av de som var nominerade till Årets Fysioterapeut. Tack för ditt bidrag Anna!

Jag har världens bästa jobb! Jag som tycker det heter Anna Rajala och jag arbetar som sjukgymnast på Hällefors Vårdcentral i Örebro Läns Landsting (ÖLL).
ÖLL tillhör ett av de landsting i Sverige som satsar minst på primärvård, men jag arbetar på en vårdcentral med högt i tak, stor möjlighet till kreativitet och jag har alltid känt att jag utvecklas i mitt jobb. Sedan 2008 arbetar jag med Multimodal rehabilitering av personer med långvarig smärta, och tillsammans med en kuratorskollega, har jag jobbat fram rutiner och riktlinjer för teamsamverkan här på vårdcentralen.
Jag tycker primärvården är fantastisk på det viset att den möjliggör möten, möten mellan människor som kanske inte skulle ske någon annanstans. Det är inte glamoröst på så många vis, men i min vardag får jag en unik inblick i andra människors liv och hur det ter sig på en liten bruksort i mellersta Sverige. Här har jag mött en arbetslös, tidigare missbrukande kvinna på samhällets botten som uttrycker livsglädje och har en oanad förmåga till närvaro. Här finns en nedstämd finsk man som arbetar på stålverket, som lider av smärta från nacken, som vill komma i gång med träning, har en underfundig humor och känner stor omsorg om sin familj. Här möter jag undersköterskor med en tuff verklighet i demensvården, där det märks att samhället hårdnat och de inte längre räcker till. Där kampen om identitet, självbild och yrkesstolthet pågår, samtidigt som de hanterar utmattning och långvarig smärta.
Arbetet på vårdcentralen innebär att öppet och lyhört möta människor där de befinner sig och hjälpa dem att hitta sina resurser. Att ha förmånen att följa dem på vägen en stund, att se dem växa och utvecklas berör mig på djupet och gör mig ödmjuk och gör mitt arbete till världens bästa. Jag är så stolt över att som kliniker ha blivit nominerad av mina fina kollegor till Årets fysioterapeut. Stolt över att vi har en klinisk verksamhet där mitt arbete gör skillnad för andra människors livssituation, varje dag.
/Anna Rajala

Denna vecka publicerar jag en del gästbloggsinlägg från några av de som var nominerade till Årets Fysioterapeut.
Tack för ditt bidrag Maria!

Jag heter Maria Pliakas och är fysioterapeut, lymfterapeut inom den specialiserade öppenvården vid Kvinnokliniken och Reumatologen vid Gävle Sjukhus, där jag började direkt efter examen från Karolinska Institutet vårterminen 2006.
Av dessa 8 år har jag arbetat 7 år på kirurgkliniken, inom slutenvården där jag var med i bildandet av ”Obesitasteamet” för de patienter som genomgick Gastric By Pass operationer. Patienterna blir då informerade i grupp angående vikten av och kravet på fysisk aktivitet inför denna operation som sedan följs upp individuellt pre- och vidare postop med hjälp av FaR(fysisk aktivitet på recept) vidare uppföljning görs sedan av kollegorna i primärvården med gott resultat.
Vid kirurgkliniken var jag även ansvarig fysioterapeut i Bröstcancerteamet och gav pre- samt postopinformation gällande, ärrmobilisering, förebyggande av lymfsträngar och inskränkt axillär rörlighet. Allt eftersom forskningen gällande fysisk aktivitet och cancer utvecklades integrerades dessa i patientinformationen, för att minska risken för att utveckla biverkningar i samband med cancerbehandlingar, minska risken för recidiv och utvecklande av fatigue, via FaR.
Samtidigt arbetade jag inom slutenvården på onkologavdelning och inom öppenvården i Head/ Neck teamet med patienter som har tumörer i huvud/halsområdet. Jag träffade dessa patienter före eller under pågående strålbehandling för att informera och instruera dem gällande rörlighetsträning för att undvika stramhet, inskränkt rörlighet, minska risken för att utveckla lymfödem. Även här integrerade jag de nya rekommendationerna från socialstyrelsen gällande fysisk aktivitet och undvikande av stillasittande via FaR.

Men år 2011 fanns fortfarande inga rehabiliterande insatser i form av fysioterapi för cancerpatienterna att tillgå inom Gävleborgs läns landsting överhuvudtaget vilket var väldigt frustrerande för mig som fysioterapeut och för patienterna som led! Behovet av cancerrehabiliterande insatser påtalades och efterfrågades mer och mer av cancerpatienter som blivit upplysta genom media om vinsterna med fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom samt den ökade risken för att utveckla annan sorts cancer och den ökade risken för recidiv vid inaktivitet. Patienterna jämförde även med andra landsting i landet där detta redan fanns att tillgå.
Under denna tid hade Socialdepartementet gett enheten för folkhälsa och sjukvård i uppdrag att samordna processen av cancervård och att främja etableringen av ”Regionala Cancer Centrum, RCC, där jag blev deltagare i styrelsegruppen för RCC i Landstinget Gävleborg med Inger Nordmark som ordförande.
Detta gjorde att jag tillsammans med kurator, Ing-Marie Löfgren under år 2012 äntligen kunde förverkliga drömmen om att starta ett projekt där syftet var att prova en ”Modell för hur rehabilitering och psykosocialt stöd till patienter med cancer kan förbättras” och sedan kan implementeras inom all cancervård i regionen. Målet var att alla patienter med gynekologisk cancer vid kvinnokliniken på Gävle sjukhus, skulle erbjudas ”Cancerrehabiliterande insatser i form av sjukgymnastik och psykosocialt stöd i form av kuratorssamtal” och att det i samband med detta skulle upprättas en rehabiliteringsplan för varje patient vilken skulle följas upp och utvärderas kontinuerligt under 1 år. Patienterna fick även delta i en enkätstudie där frågor ställdes gällande deras fysiska och psykiska mående.
De fysioterapeutiska rehabiliterande insatserna som erbjöds var, individuellt instruerade konditions-, rörelse- och styrketräningsprogram att utföra 1gång/vecka i fysioterapins gym tillsammans med andra i projektet ingående gynkologpatienter, att delta i ledarledd bassängträning i grupp 1-2 ggr/vecka, bli instruerad i bäckenbottenskola, få akupunktur i syfte att behandla illamående, smärta, värmevallningar och fatigue. Erhålla taktilmassage i smärtlindrande och avslappnande syfte, förskrivande och uppföljning av FaR för dem som mådde så pass bra att de kunde fortsätta sin träning på egen hand.
Jag tillsammans med kuratorn erbjöd även patienterna att delta i, Yoga/diskussionsgrupp med föreläsningar som gavs av läkare, sjuksköterska, dietist, lymfterapeut, sexterapeut, ordförande för patientföreningen GYNSAM, handläggare från försäkringskassan, en dag/vecka under totalt 5 veckor vilket var och fortfarande är väldigt uppskattat av patienterna som fortsätter hålla träffar på egen hand även avslutad period.
Under de fortlöpande utvärderingarna som gjordes under projekttiden framkom att det behövs multidisciplinära funktionsronder tillsammans med ansvarig avdelningsläkare, sjuksköterska en gång/vecka. Att det i det multidisciplinära teamet bör ingå förutom gynonkolog sjuksköterska, gynonkolog läkare, fysioterapeut, kurator även, dietist, lymfterapeut och arbetsterapeut. Att det behövs behandlingsriktlinjer för omhändertagande och rehabilitering av patienter med gynekologisk cancer då det ännu inte fanns några framtagna vårdprogram inom dessa områden.

Projektet blev väldigt uppskattat och nominerat till Guldskalpellen i dagens Medicin och är nu permanent vid, Utredningsexpeditionen för gynekologisk cancer vid Kvinnokliniken på Gävle Sjukhus. Jag har föreläst och skrivit artiklar om cancerrehabilitering i olika sammanhang runt om i Sverige i samarbete med patientföreningen GYNSAM, Nätverket mot gynekologisk cancer, Roche AB, RCC Uppsala- Örebro. Jag har även skrivit ett kapitel om rehabilitering vid äggstockscancer i, ”Lilla boken om äggstockscancer” som ges ut i hela landet till de kvinnor som får denna diagnos.
Symbol för projektet: Förvandling – man blir aldrig den samma efter att ha fått en cancerdiagnos

Jag blev oerhört rörd och lycklig över att bli nominerad till årets fysioterapeut och det är med respekt, ödmjukhet och värdighet som jag bär detta med mig i mitt yrkesverksamma liv idag. Jag vill tacka min kollega, Liselotte Hedin som nominerat mig och all underbar personal samt de patienter vid kvinnokliniken på Gävle sjukhus som varit med under projektets gång och förbättrat cancervården för kvinnor med gynekologisk cancer. Projektet har gett ”ringar på vattnet ”och stått modell för nya projekt för ”Patienter med prostatacancer vid Gävle sjukhus” och projekt för ”Kvinnor med gynekologisk cancer på Hudiksvalls sjukhus”.
Jag önskar, hoppas och vet att man kan påverka samt förändra inställningen till vad som är möjligt att genomföra som fysioterapeut bara man vågar gå utanför ramarna för det som är redan är bestämt och skrivet! Min uppmaning till alla kollegor är just det – Våga vara obekväm och fortsätt kämpa där ni vet att ni kan göra underverk, stora som små;)
Tack för er uppmärksamhet
Med vänlig hälsning
Maria Pliakas

Idag är jag gästbloggare på Nationell Primärvårdskonferens och beskriver min dröm om framtidens primärvård.

Vill du ta del av mina drömmar? Läs mitt blogginlägg här:
Folkrörelsen – drömmen om framtidens primärvård

Igår torsdag presenterade regeringen sitt budgetförslag. Mycket hade i och för sig presenterats i förväg, men nu finns budgetförslaget i sin helhet. I en debattartikel i DN pekar regeringen ut en extra satsning på hälso- och sjukvård med en miljard 2015. Budgetavsnittet om hälsovård, sjukvård och social omsorg innehåller flera intressanta delar.

En sådan del är Professionsmiljarden. Regeringen avsätter 1 miljard kronor per år fr.o.m. 2015 för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården, förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Insatserna ska bidra till att öka kvaliteten i vården samt till en bättre och mer jämlik hälsa. Professionsmiljarden innebär en resursförstärkning om 1 miljard kronor 2015. Från och med 2016 ersätter satsningen den prestationsbaserade ersättningen för att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården.

Vidare står det i budgetpropositionen: ”Regeringen kommer att ha en nära dialog med representanter för vården, professionerna och de fackliga organisationerna. Dessa aktörer har en viktig roll i arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården och bättre ta tillvara professionernas kompetens.”

Detta är ett intressant initiativ som verkar lovande. Jag etablerade under gårdagen kontakt via Twitter med ansvarig minister i denna fråga. Dock återstår det att se vad denna nära dialog innebär och vad utfallet blir. Men en intressant ingång är det

En väldigt rolig händelse under veckan var den publicering som PEDro gjorde. Där listades de femton mest inflytelserika forskningsstudierna inom fysioterapi genom tiderna

Ett forskarteam från Sverige finns med på den listan med sin studie. Läs intervju med Erik Rosendahl, Umeå, försteförfattare till studien
Artikeln, som handlar om hur intensiv träning påverkar äldre människors balans och styrka, anses ha stor betydelse för att utveckla ämnet fysioterapi. I uttalande på Umeå universitets hemsida säger Erik Rosendahl
– Det viktigaste med utmärkelsen är att betydelsen av rehabilitering för äldre personer med funktionsnedsättningar uppmärksammas. Utnämningen ger samtidigt extra energi till oss att gå vidare med vår forskning.
Stort grattis till Erik Rosendahl och hela forskarteamet!

Jag deltog också i veckan i en workshop med Svenskt Forum för Vårdkvalitet på Ersta konferens. Johan Thor, forskare och Vinnvårdfellow, talade mycket intressant om vikten av bättre professionell utveckling. Mycket användbart i samband med den ovan nämnda Professionsmiljarden!

Dagens Medicin firar 20 år i år. I samband med att detta uppmärksammades denna vecka, publicerade tidningen en redovisning av löneutvecklingen för medlemmar i Läkarförbundet, Vårdförbundet och Fysioterapeuterna. Fysioterapeuter och sjukgymnaster hamnar sämst i den jämförelsen. Förvånad? Knappast. Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger. Sjukvårdshuvudmän tenderar att tro och agera, som om hälso- och sjukvården fortfarande var uppbyggd som för 50 år sedan, som om de enda grupperna som satsas på är läkare och sjuksköterskor. Inte så att dessa grupper inte är värda det, tvärtom, men det är dags att inse att kompetens ska löna sig, för alla!
Hela hälso- och sjukvårdssektorn är en kvinnodominerad bransch, dvs en låglönebransch. Hälsa är ett av de viktigaste områdena i livet, trots det värderas inte de värdefulla insatser som medarbetare gör i hälso- och sjukvården. Det är insiktslöst och knappast framtidsinriktat. Dagens hälso- och sjukvård är multiprofessionell och teamarbete självklart och morgondagens hälsoutveckling och sjukdomspanorama kommer att kräva specialistkunskaper från många professioner. Det är därför hög tid nu för arbetsgivarna att på ett helt annat sätt ta tillvara fysioterapeuters och andra professioners kunskap och att visa att man värderar det! Skillnaderna i löneutveckling är en stor utmaning för arbetsgivarna men också för oss som professions- och fackförbund. Förbundet arbetar förstås med lönefrågan, hela målbilden handlar om det. Läs mer om förbundets politik här.

Igår torsdag var en intensiv mötes- och mingeldag. Saco hade ordföranderåd, med mycket information och dialog kring det nya politiska landskapet

Efter ordföranderådet följde ett höstmingel, med många inbjudna, där det bland andra var roligt att se f.d. kollegan förbundsordförande, numer statsrådet Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister tillika chef för Socialdepartementet.

Denna torsdagskväll innehöll också ett 20-årsfirande med tillhörande fest och mingel. Tidningen Dagens Medicin kom första gången ut 1994 och är idag en självklar branschtidning för hälso- och sjukvårdssektorn. ”Vad gjorde du själv 1994?”, var ett av samtalsämnena under minglet. För egen del var jag då utredare på landstingets kansli i Kalmar. Utredningen handlade om ”Tidig och samordnad rehabilitering”, något som alla berörda var överens om skulle prioriteras. Bakom den satsningen stod dåvarande Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Jag minns tydligt hur dåvarande överdirektören Olof Edhag på Socialstyrelsen 1994 med emfas tydliggjorde: ”Den här satsningen på rehabilitering får inte bli Kejsarens nya kläder”.

Det känns därför närmast genant att inse, att fortfarande 20 år senare, är tidig och samordnad rehabilitering både eftersatt och frånvarande. Däremot ökar långtidssjukskrivningarna igen, något som borde få alla ansvariga att ringa i larmklockorna. Det finns stora möjligheter för den nya regeringen och för den nya socialförsäkringsministern att på allvar lyfta rehabiliteringen, inte bara genom att nämna det i regeringsförklaringen, utan genom att använda den kompetens som finns och se till att få det gjort. Det behövs för att vi inte som i H C Andersens saga ska behöva utbrista ”Kejsaren är naken”

Regionmöte i Varberg
I helgen som gick träffades representanter från sju distrikt i södra Sverige till Fysioterapeuternas regionträff. Ett eller ett par personer från respektive distriktsstyrelse fördjupade sig i frågor om namnbytet, värdegrund, påverkansarbete och inte minst vårdval. Jag inledde samlingen och ägnade en stor del av mitt engagemang kring förbundets vision: Fysioterapeuters insatser är självklar för hållbar hälsa och välfärd.

Med denna vision följer också att vi som fackliga företrädare för Fysioterapeuterna behöver ”ta plats” i frågor som är våra hjärtefrågor. Idag finns starkt stöd för att den som får professionell vägledning av en fysioterapeut har större chans till bättre funktionstillstånd och en bättre hälsa än den som inte får det. Anledningen är, helt enkelt, att fysioterapeuter är skolade att såväl träna människor med funktionshinder som att träna för att förbygga skador och ohälsa. Fysioterapeuter har även ett synsätt som tar till vara och underlättar individens egen förmåga till fysisk aktivitet och rörelse.

Hur kan jag som fackligt förtroendevald bidra till att fysioterapi används bättre i samhället och hur kan jag bidra till att fysioterapeuters och sjukgymnasters villkor i arbetslivet förbättras? Jag betonade vikten av att leva sin vision och betydelsen av att gå före. Det är t.ex. lättare att få gehör för namnbytesfrågan till fysioterapeut om jag som förtroendevald själv har bytt yrkestitel till fysioterapeut. Jag betonade också vikten av samarbete internt och externt. Samarbete internt med kollegor, och externt med patientföreträdare, andra professionsgrupper och också chefer och ledare.
Chefer och ledare, som själva är fysioterapeuter är viktiga medspelare för de frågor som Fysioterapeuterna driver.

Jag betonade också vikten av strategisk kommunikation och tipsade om att prova att använda t.ex. Twitter eller andra sociala medier, som ett sätt att tränga igenom det mediala bruset. Vi behöver också som förbund bli bättre på att med systematik få till dialog med viktiga beslutsfattare lokalt och nationellt, i t.ex. kommuner och landsting, särskilt viktigt nu efter valet, då det sker många förändringar på personnivå. Ta gärna del av min presentation från regionmötet här och ett referat från regionmötet här

Apropå chefer och ledare, så anordnar Fysioterapeuterna en chefs- och ledardag den 18 november

Ta chansen och anmäl dig här

Ytterligare en sak jag vill tipsa om är namnbytet från sjukgymnast till fysioterapeut. Förbundets önskan är att fler byter till den officiella yrkesbeteckningen fysioterapeut. På senaste förbundsstyrelsemötet beslutade vi att arbetsgivare ska uppmuntras att systematiskt driva frågan om att byta namn på avdelningar, införa titeln fysioterapeut i styrande dokument etc och vi vill också verka för att uppmuntra arbetsgivare att betala legitimationsavgiften åt sina medarbetare.
En del arbetsgivare bekostar redan den avgift som är förknippad med namnbytet. Se lista på vilka dessa arbetsgivare är här

Denna vecka kommer jag att ta några dagars längre helgledighet, därav kommer veckans blogginlägg redan idag onsdag.
Ta vara på höstens vackra färger!

Ny regering
Så vet vi då hur den nya regeringen ser ut. Jag befann mig själv i morse på ett möte om riktlinjearbetet på Socialdepartementet samtidigt som statsminister Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring Mötet med många deltagare från departement, myndigheter, sjukvårdshuvudmän, patientföreträdare och professionsföreträdare gjorde en paus och vi kunde via SVTPlay på storskärm intresserat följa Stefans Löfvens presentation av alla nya ministrarna

Ny Socialförsäkringsminister och departementschef på Socialdepartementet blir Annika Strandhäll, fram tills nu ordförande i fackförbundet Vision. Annika har bl.a. ett starkt engagemang i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor och jag tror det kan vara en mycket bra erfarenhet i det nya viktiga uppdraget att hon känner arbetsmarknadens parter så väl. Från Fysioterapeuterna vill vi skicka ett särskilt grattis och lycka till! Vi har fram tills nu varit kollegor i ordförandegruppen av fackliga organisationer och jag vet att hon är en målmedveten och engagerad person med skickligt ledarskap. Fysioterapeuterna kommer förstås att uppmärksamma henne på vikten av tidiga insatser för att förebygga ohälsa, liksom vikten av en ökad satsning på rehabilitering. Ordet rehabilitering nämns för övrigt ett flertal gånger i regeringsförklaringen och det är bra. Nu gäller att ord omvandlas till handling. Det behövs en kraftfull satsning på området rehabilitering i samhället!

Ny folkhälso- sjukvård- och idrottsminister blir Gabriel Wikström. Ett intressant grepp att sammanföra folkhälsa, sjukvård och idrott. Fysisk aktivitet och fysioterapi blir ett allt viktigare område!

Ytterligare en minister på Socialdepartementet är Åsa Regnér, ny barn- äldre- och jämställdhetsminister, och på utbildningsdepartementet ytterligare en för Fysioterapeuternas räkning intressant post, nämligen en ny högre utbildning- och forskningsminister, Helen Hellmark Knutsson

Riktlinjer och behandlingsrekommendationer
I förmiddags anordnades alltså ett seminarium på Socialdepartementet för att belysa dagens sätt att förse vården med nationella behandlingsrekommendationer. Inom ramen för regeringens satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar har i synnerhet primärvårdens förutsättningar att erbjuda kunskapsbaserade insatser identifierats som en kritisk faktor. Att det i Sverige saknas nationella behandlingsrekommendationer riktade till primärvården har blivit en viktig fråga. Vid seminariet idag fördes en dialog om vilka behov primärvården – och patienterna – har av kunskapsstöd och vad som behöver göras för att möta dessa behov t. ex. genom nationella behandlingsrekommendationer.
Jag framförde vikten av att ta tillvara patienters och alla professioners kunskap och kompetens och vikten av ett nytt angreppssätt.

Förbundsstyrelsen
för Fysioterapeuterna sammanträdde i onsdags. Agendan var som vanligt välfylld och bland beslutspunkterna fanns bl.a. inrättandet av ett nytt kvalitetspris. Kvalitet och patientsäkerhet är områden där fysioterapeuter och sjukgymnaster spelar en viktig roll i hälso- och sjukvården, och det känns angeläget att instifta en utmärkelse för att uppmärksamma detta.

Helgen står för dörren, men för egen del fortsätter arbetsveckan med ett regionalt möte i Varberg imorgon lördag, med företrädare för Fysioterapeuternas olika distrikt i södra Sverige. Önskar trevlig helg med ett vackert foto från en av flera sköna morgonpromenader i Stockholm denna första oktobervecka