Hade förmånen att få träffa min gamle lärare och goda vän Henry Egidius förra helgen. Henry är 88 år och still going strong. Henry och hans fru Anita brukar komma på besök hos oss någon gång per år och det uppstår alltid mycket intressanta och spännande samtal, den typen av samtal som väcker nyfikenhet och intresse och som man inte glömmer.
Fick också möjlighet att diskutera begreppet ”Kunskapslyft”, ett ord som Henry dissekerade och vände ut och in på om och om igen. Det hänger förstås ihop med att vi i Sjukgymnastförbundets styrelse nu lanserar ett Kunskapslyft för fysisk aktivitet och fysioterapi. Henry har i sitt psykologilexikon, som han för övrigt uppdaterar varje dag på nätet, beskrivit ordet kunskap på ett heltäckande sätt

Ett annat stärkande möte, var när förbundsstyrelsen, FS, möttes för ett tvådagarsmöte i veckan. Förutom sedvanligt viktiga och engagerande frågor hade vi en allmän förbundspolitisk diskussion. Aldrig förr har de frågor som sjukgymnaster arbetar med varit viktigare för hälso- och sjukvården och för samhället i stort. En bekräftelse på detta var när Lena Hallengren, vice ordf. i riksdagens Socialutskott besökte FS sammanträde. Lena redogjorde för vilka frågor som är mest aktuella i utskottet just nu, och förde sedan engagerade och intensiva samtal med hela FS och ytterligare personer från förbundskansliet.

Att mötet gjorde ett starkt intryck, det framgår av vad Lena skrev på Twitter, när hon lämnade mötet

Torsdagen blev om möjligt ännu mer intensiv. Föreläste på Ortopediveckan i Uppsala för ett 80-tal sjukgymnaster m.fl. med temat Fysioterapi-den bästa medicinen.

Min kontaktperson var Anna M Pettersson, sjukgymnast och chef i Uppsala, som liksom övriga värdar på Ortopediveckan var iförd prydlig hatt.
Engagemanget var stort i rummet och jag passade på att föreviga mitt perspektiv av deltagarna på föreläsningen.

Samtidigt som sjukgymnast Maria Klässbo föreläste i Uppsala om träning vid artros så medverkade sjukgymnast Carina Thorstensson i P4 Göteborg med samma tema.
Och väl hemma på kvällen, så var det för ovanlighetens skull för min del, omöjligt att slita sig från TV-fåtöljen, det kändes som ett sjukgymnastlyft hela kvällen.
Först inslaget i Rapport med sjukgymnast Nina Lindelöf om Intensiv träning bra för gamla

Därefter andra avsnittet i serien Sveriges bästa Äldreboende-se det i SvT Play -där bl.a. vikten av fysisk aktivitet för äldre lyftes fram. Det här är ett program som alla bör se! Jag engagerade mig också på Twitter och i chatten efter programmet.
Och i direkt anslutning också seriestart för Arga doktorn, som till stor del handlade om vikten av fysisk träning.

Det som känns särskilt roligt nu, är det lagarbete som blir allt tydligare. Engagerade personer i FS, på kansliet, från distrikt och sektioner och dessutom många tillskyndare från andra håll gör arbetet så mycket roligare. Eller vad sägs om LSRs distriktsordförande i Örebro Mark Aarts inlägg på Twitter:

Vilket fantastiskt sensommarväder vi har och har haft! Tror att det påverkar humöret hos oss, det hörs inte mycket klagande på vädret efter denna sommar. Men efter några veckor i tjänst, så känns det nu som tempot dragits upp igen, det är mycket som ska göras i början på en ”termin”.

Först, något som gör mig oerhört stolt och glad: Professor Christina H. Opava, Karolinska institutet, valdes i juni till vice president i European League Against Rheumatism (EULAR) som organiserar hälsoprofessioner, reumatologer och personer med reumatiska sjukdomar i 36 länder. Christina har i första hand ansvar för de forsknings- och utbildningsinsatser som riktas till hälsoprofessionerna, bl. a. utarbetande av kliniska riktlinjer, utformande av det årliga kongressprogrammet samt fördelning av forskningsanslag och resestipendier. ’Jag känner mig mycket hedrad och ser fram emot utmaningen i samarbetet med kollegor från länder med olika språk, utbildnings- och sjukvårdssystem’ säger Christina och tillägger att hon gärna skulle se flera sjukgymnaster leda interprofessionella sammanslutningar, både lokalt, nationellt och internationellt.
Stort GRATTIS Christina!

Jag har ägnat en hel del energi och tid åt att följa upp kontakter och tankar från Almedalen. Vi jobbar just nu på LSR med att färdigställa ett antal debattartiklar, som dels bygger på erfarenheterna av vårt seminarium i Almedalen, men också blickar framåt mot allt som behöver göras. Tänker mig att vi publicerar debattartiklar dels inför riksdagens stundande budgetmöten, dels inför Sjukgymnastikens dag 8 september, dels inför Sjukgymnastdagarna 2-4 oktober.
En debattartikel som redan är på gång och som vi skriver tillsammans med Hjärt-Lung-fonden och som publiceras i lokala tidningar över hela landet handlar om vikten av sjukgymnastik vid KOL
Fysisk aktivitet viktigt vid KOL

I måndags hade vi styrgrupp med Levnadsvaneprojektet
där arbetet löper på med bra tempo. Dags nu att börja formulera tankar på en ansökan till Socialstyrelsen om fortsatt projektarbete under 2014. Men också hög tid för sjukvårdshuvudmännen att fundera på hur de kan garantera att Socialstyrelsens riktlinjer för Sjukdomsförebyggande åtgärder verkligen fungerar i vardagen. Levnadsvaneprojektet är till för att underlätta införandet av riktlinjerna, men för att få det att fungera i vardagsarbetet behöver frågan prioriteras.

Har också i veckan haft möte med regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm. LSR vill ha och ta en mer aktiv roll i den pågående nationella äldresatsningen. Vår uppfattning är att sjukgymnasters kunskap skulle kunna tillföra mycket mer värde för äldre, om den bara används bättre

Tillsammans med Maria Enggren Zavisic besökte jag fackliga företrädare i primärvården i Västerås under veckan som gick. Det är slående hur berikande och värdefullt det är att träffa de som arbetar i den direkta hälso- och sjukvårdsverksamheten. Fackliga företrädare lägger ner mycken energi på att förbättra villkor för sina kollegor och förutsättningarna för patienter och medborgare.

Ett område som vi också behöver bli mer engagerad i är kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Som en del i detta träffade jag Bodil Klintberg, projektchef på SKL:s kvalitetsregisterenhet. Det är viktigt att sjukgymnaster i högre grad finns med i olika kvalitetsregisters styrgrupper. Det gäller ju att resultaten som mäts speglar patientens resultat, inte enbart ur medicinskt perspektiv. Sjukgymnastik är en viktig dimension i detta.
!

Ibland blir vissa möten mer kreativa än andra. Hade bokat tid med Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet. Jag hade tagit fel på tiden och kom en timme för tidigt, och kanske bidrog det till att mötet blev än mer öppet och kreativt. Träffade ett entusiastiskt gäng medarbetare, som alla tydligt uttalade sitt stöd för hur viktig fysioterapi är för reumatiker. Jag är övertygad om att vi tillsammans som förbund kan stärka varandra med olika vinna-vinna-koncept.

Avslutningsvis, dröjer sig känslan och upplevelsen från förra helgen kvar. Följde på plats ena sonens mödosamma arbete med att genomföra Ironman i Köpenhamn. Att se Ludvig först simma 3,8 km, därefter cykla 18 mil och sedan springa ett Marathon på 42 km gjorde mig förstås både glad och stolt. Men vad är det som driver människor att genomföra denna typ av närmast omänskliga ansträngningar?

En fantastisk prestation var personen som genomförde denna oerhörda ansträngning skjutsandes sin bror i rullstol under hela maratonloppet. Ett välförtjänt jubel och stor beundran följde dom längs Köpenhamns gator. Detta fick mig att ställa mig frågan: Var går gränsen för vad vi kan åstadkomma om vi vill?

Gjorde en kommentar på DN.se idag angående en debattartikel med repliker. Handlar om patientmaktsutredningen och förslaget till ny patientlag:
”Bra skrivet Anne Carlsson! Och bra att du lyfter fram exemplet med remissfrihet till sjukgymnast. Sjukgymnastförbundet stöder utredningsförslaget och delar din uppfattning, att det nu är viktigt att lagen verkligen tillämpas i vardagen. Det kommer inte att göra sig inte självt, utan kommer att kräva insatser av ledare och medarbetare på alla nivåer i hälso- och sjukvården

Stefan Jutterdal, förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund”
08:22, 17 augusti 2013.

Repliker och debattartikel finns här Patientlagen ett steg i rätt riktning

Fick en del positiva reaktioner på mina kommentarer på Twitter

bl.a. av Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson och socialminister Göran Hägglund

Så är vardagen här igen, efter en skön sommar. Är åter på kontoret och möter inspirerade medarbetare på LSRs kansli. Har hunnit med första mötet efter semestern med Förbundsstyrelsens arbetsutskott (AU), där vi gjorde en sammanfattning från vårt deltagande i Almedalen och hur vi nu på bästa sätt tar tillvara och följer upp alla värdefulla kontakter från seminarier och enskilda möten. AU förberedde också höstens första förbundsstyrelsemöte, som äger rum 27-28/8.

Blir som vanligt stolt när jag ser en nytt nr av LSRs tidskrift Fysioterapi, i detta fallet nr 5
Fysioterapi nr 5

Läs gärna min LSR-ledare med rubriken Obegränsat erkännande och omutlig ärlighet
LSR-ledare Fysioterapi nr5

Har idag varit på ett inspirerande och lärorikt studiebesök hos en av våra medlemmar, Eva Laser, som driver FeldenkraisSkolan i Bergshamra, Solna.
Alltid värdefullt att få ta del av den praktiska verkligheten för sjukgymnaster/fysioterapeuter.

Kommer nu att ägna tid den närmaste tiden åt att följa upp viktiga kontakter från Almedalen, bl.a. genom att i samverkan med andra intressenter formulera debattartiklar, inlägg och andra sammanställningar för förbundets påverkansarbete.

Det stundar en intressant höst, bl.a. med Sjukgymnastikens dag den 8 september och Sjukgymnastdagarna 2013 den 2-4 oktober, då vi också firar 200 år för Sjukgymnastiken i Sverige. Inspirerande!
Anmäl dig nu

Att inte sommaren är slut ännu framgick tydligt ikväll när jag kom iväg på en lätt joggingrunda runt Djurgårdsviken. Allsång på Skansen hördes i verkligheten på håll, runt viken promenerade fortfarande en hel del turister och sommarsolen sjönk sakta i viken

samtidigt som regnbågen efter regnet fortfarande fanns där, praktfull och vacker

Närmast surrealistiskt blev det när Allsången hördes live på lite håll, och jag samtidigt kunde slänga en blick på min IPhone och se SvT Plays livesändning.

Kan bara instämma med ”Monica Zetterlund” dvs Edda Magnason
”Å, vad det är skönt, när mitt Stockholm är grönt”. Sakta vi gå genom stan.

Så har då en stor del av den svenska sommaren passerat, med tillhörande semestertider. Semester betyder för många välbehövligt avbrott från vardagen, med möjlighet till återhämtning, men också för många en möjlighet att resa, se nya platser, att ”komma bort”.
-”Vart ska ni åka på semester?” För min egen del är svaret på den frågan helt enkelt: ”Hem”. Efter massor av resande under årets övriga månader, så känns det naturligt att inte åka bort utan hem.

Till hängmatta och gräsklippning, till umgänge med familj, barn och barnbarn, till grillning och annan matlagning men också motion i olika former. Denna sommar också till mycket sol och bad.
Ok, efter ett antal veckor med många i hushållet, så kändes det också skönt med variation i form av några utflykter, både besök på västkusten

och i Malmö, men också cykelturer och kanotpaddling.
Cyklade tillsammans med min fru Annmargreth runt sjön Sommen i Östergötland och hittade flera smultronställen. Torpön, med kuperad terräng och underbar utsikt

Solvikens vandrarhem, med sjöutsikt på båda sidor om vandrarhemmet
.

och så ”kungabordet”, som vi nådde efter mycket slit uppför, men väl uppe med vidunderlig utsikt över en stor del av Sommen. Det berättades, att här åt Gustaf VI Adolf lunch för länge sedan.

I Norra Vi finns en fin badplats, där vi svalkade oss i vågorna. När vi var på väg därifrån, såg vi en äldre dam komma gående i den rejält kuperade terrängen, med rollatorn som stort stöd, men också stöttad av flera familjemedlemmar.

En prestation att ta med gamla mamma, 90år, till badplatsen. Kunde inte låta bli att växla några ord, och påpeka det föredömliga i att bibehålla den fysiska aktiviteten på det sättet.

Jag nämnde att jag är sjukgymnast, och att vi arbetar med att stödja människors hälsa och välbefinnande.
-”Ja, det duger ju inte att sitta still, det kan ju vara rent livsfarligt”, kom svaret snabbt.

En fin semesterstund var också en tur med kanot tillsammans med min dotter Hanna, på min barndoms sjö Juttern. Att tyst glida fram längs barndomens stränder i vacker natur ger återhämtning och energi.

Nu börjar min semester gå mot sitt slut. Höstens första arbetsutskott behöver förberedas denna vecka. Ett antal mejl har samlats på hög under semestern och behöver besvaras. Det drar ihop sig till sensommar och jobbet knackar försiktigt på vår dörr.

Så är det dags också för mig att gå ned i varv och låta semestern bara komma.
Det första halvåret har varit inspirerande och fyllt med nya kontakter, nya sammanhang och nya möjligheter. Och avslutningen innan semestern med Almedalsveckan och bra fokus och uppmärksamhet på fysioterapi och våra frågor kändes gott. Vi har fått bra med uppmärksamhet under vintern och våren kring våra frågor,och kanske spelar sociala medier större roll än vad folk i allmänhet tror. Det handlar mycket om att få det gjort, inte bara tänka att vi borde göra…
När jag valdes till ordförande i höstas hade jag 130 följare på Twitter. I skrivande stund har jag 500. Jag gissade för ett par månader sedan, att jag skulle ha 500 följare innan semestern. Skaplig gissning…

Nu väntar sköna dagar av lagom mycket aktivitet, med en dygnsrytm, där inte allt är inrutat utan att det finns möjligheter till att ”bara vara” också. Längtar till sköna promenader i skog och mark, umgänge med familj o vänner,barn o barnbarn, till friska morgon- och kvällsdopp i dammen vid kvarnen men också till hängmattan och Sommar i P1.

Önskar er alla följare en riktigt skön sommar!

Redan torsdag och fyra intensiva dagar i Visby är till ända. Vår delegation från Sjukgymnastförbundet har varit igång i stort sett hela tiden i Almedalsvimlet. Känner mig nöjd med att vi har varit cykelburna och fått en del vardagsmotion på köpet. Knappt 10 mil på cykel och däremellan små korta promenader på kullerstensgatorna i Visby innerstad. Konstaterar att det funkar ganska bra för kollega Mari att cykla med rullväska på pakethållaren.

En fördel med att genomföra denna typ av satsning är att du svetsas ihop med gänget som du reser med. Det hör ju annars inte till vardagen att bo tillsammans med jobbarkollegorna och på så sätt umgås i princip dygnet runt.

Torsdagsmorgonen bjöd på ett nytt frukostmöte, denna gång med de ansvariga på SKL, för satsningen på De mest sjuka äldre, projektchef Maj Rom och projektledare Anette Nilsson. Vi var överens om behovet av mätbara indikatorer inom det sjukgymnastiska området. Ett ord som användes flera gånger av Maj Rom var vikten av”vardagsrehabilitering”.

Träffade Anne Carlsson med medarbetare på S:t Hans café, dit många sökte sig för att få skydd av regnet, som på torsdagsmorgonen nådde i Visby. Anne är nyligen omvald ordförande för Reumatikerförbundet och en stark och erkänt skicklig opinionsbildare. Hon brukar också tala sig varm för behovet av sjukgymnasters insatser, eller som jag hört henne säga emellanåt: ”Sjukgymnasten är en av våra medlemmars viktigaste personer i livet”.
Blev därefter intervjuad av Dagens Medicin omkring Kunskapslyftet för fysisk aktivitet och fysioterapi, som vi lanserade i gårdagens seminarium. LSR bedömer att de finns en kunskapsbrist i hälso- och sjukvården och i samhället i stort om vilka möjligheter som finns och resultat som kan uppnås inom området fysisk aktivitet och fysioterapi. Vi vet mycket om effekterna, men kunskapen används inte, vare sig inom hälso- och sjukvården eller inom skola, arbetsliv eller äldreomsorg. Ledare och medarbetare i organisationer saknar ofta incitament, andra frågor prioriteras, av tradition eller av okunskap. Det saknas också indikatorer att följa upp i uppföljningsmetoder som Öppna jämförelser.
Därför, och med gårdagens seminarium som grund, vill vi ta detta initiativ, för att tillsammans med andra grupper verka för ett Kunskapslyft inom fysisk aktivitet och fysioterapi. Vi kommer att verka för detta under hösten och närmast kommande år, i debattartiklar och opinionsbildning i samhälle och politik. Det är inte okej att det finns känd kunskap, som inte används och att detta bidrar till en av vår tids stora problem, inaktivitet, med allvarliga levnadsvanesjukdomar som följd.

Lunchen ägnades åt ett möte med Vårdförbundets ledning. Vi stämde av aktuellt opinionsläge för våra respektive viktiga frågor, och också vilka gemensamma angelägna frågor som vi har. Vi är överens om att ett konstruktivt systematiskt förbättringsarbete behövs, där hela teamet runt patienten involveras och där patienter och närstående utgör den viktigaste delen i teamet, kanske t.o.m. är den som ska leda teamets arbete i många avseenden. Det är ju trots allt patienten eller individen själv, som vi finns till för. Vi bestämde oss för att fortsätta samtalen framöver, det ännu viktigt att vi som parter får vara med och forma en utvecklingsinriktad förättrad hälso- och sjukvård.

Så var det dags att summera med gänget, och ta färjan åter till fastlandet. Kvar på ön finns fortfarande massor av engagerade människor, som fram till och med söndag kommer att fortsätta att mötas.

Jag ser tillbaka på en givande vecka, där jag upplever att vi i Sjukgymnastförbundet både mött förståelse och intresse för våra frågor och också haft flyt med att nå uppmärksamhet. Namnbytet till fysioterapeut, som förväntas ske 1januari, utgör en språngbräda för att våra frågor hamnar ännu mer i fokus.
Jag är särskilt nöjd med att vi fick så bra feed back på gårdagens seminarium, att vi knutit värdefulla kontakter till oss i Sjukgymnastförbundet, både företrädare för patientorganisationer, SKL, departement och nyckelpolitiker i Socialutskottet, men också media, samarbetspartners från andra fackliga organisationer m.fl.
I morgon väntar genomgång av ackumulerad mejlskörd, summering av aktuella frågor och därefter nedvarvningsdags. En dag kvar till semester!

Tredje dygnet i rad i Almedalen med massor av intressanta aktiviteter, bra seminarier, politiska utspel,mycket folk i ett somrigt Visby- men, för lite sömn…

Gårdagen, onsdagen, blev om möjligt ännu mer intensiv än tidigare. Började med en frukostträff med regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm tillsammans med förbundsstyrelseledamöterna Marie Granberg och Mari Lundberg. Eva hade bra koll på vårt område inom äldreområdet, och vi var överens om att det nu handlar om att tydliggöra resultatet av sjukgymnastiska insatser på ett bättre sätt. Med sin tidigare erfarenhet som Läkarförbundets ordförande har Eva kunskap om systemet på ett sätt som är värdefullt också för Sjukgymnastförbundet. Vi bestämde oss för att dela en del dokument, fundera över sommaren på hur vi går vidare och sedan träffas igen kring äldrefrågor och sjukgymnastik i augusti på Sjukgymnastförbundets kansli på Vasagatan i Stockholm.
Visby känns för övrigt nästan som ett Stockholm i miniatyr denna vecka. Människor promenerar, småspringer eller cyklar i gator och gränder. Tjockt med folk och i vart och vartannat hörn står någon som man tycker sig känna igen, men som strax därpå visar sig vara en minister eller kändisjournalist eller annan från medier välkänd figur. Största skillnaden är nog den avslappade klädseln och det är inte utan att man kan tycka synd om den som inte kunde klädkoden och som kommer i mörk kavaj och slips. För egen del är det gympaskor och cykel/cykelhjälm som gäller mestadels denna vecka. Cykel är ett utmärkt sätt att ta sig skapligt snabbt fram. Ett tips är dock att ta med egen cykel eller att boka cykel minst ett halvår i förväg. Både boende och cykel är fullbokat sedan mycket länge, och det är mer än en som ”sover på golvet” hos någon man känner denna vecka.

Huvudpunkten under onsdagen för vår del var förstås det seminarium som vi själva anordnade.
Fysisk aktivitet den bästa medicinen
Allt gick enligt planerna, solen sken, ca 80 personer i Westanders trädgård, panelen var både kompetent, skicklig och trevlig. Marie Granberg inledde med en kort fysisk aktivitet till musik och människor njöt av att röra på sig. Det gav mig som moderator möjlighet att förtydliga att sjukgymnastik/fysioterapi handlar om att göra och lära, inte bara ha kunskapen, utan att verkligen ”få det gjort”.

Samtalet med panelen löpte på lätt, och Mari Lundberg förtydligade skillnaden mellan fysisk aktivitet i allmänhet och fysioterapi. Peter Friberg, Läkarsällskapets ordförande belyste vad vi egentligen vet om fysisk aktivitet och också vad vi vet om konsekvenserna av inaktivitet. Vid ”organisationsbordet” visade det sig att både landstingsdirektören i Värmland Hans Karlsson och Ulrica Sundholm, politisk sakkunnig på Socialdepartementet hade bra koll på detta med betydelsen av fysisk aktivitet. Och allra störst stöd fick vi, inte oväntat, från Christina Fjellström, tf förbundssekreterare i Riksförbundet HjärtLung. Patienter, närstående och de som företräder detta vet vikten av fysioterapi och det värde det verkligen skapar för ”den som hälso- och sjukvården är till för”. Maria Enggren Zavisic, socialpolitisk strateg på LSR, var den som administrativt ansvarade för genomförandet av vårt seminarium, och hon och vi fick också bra stöd av flera kollegor från LSRs Gotlandsdistrikt och även flera andra tillresande sjukgymnaster från olika delar av Sverige.
I Almedalen finns det denna vecka ca 2500 seminarier av alla slag. Därför känns det särskilt roligt och fint att få det omdömet vi fick av en av besökarna via Twitter.

Tack till alla som ställde upp i panelen, till alla besökare, till hela LSR-gänget på plats och också till dig som läsare, vi har fått en hel del digital support också denna vecka, vilket känns stimulerande!

Efter seminariet vidtog ett antal mingel för min egen del, både i Westanders trädgård, på Dagens Medicins ”maktmingel” m.m. ”Gamla” kontakter blir som nya, här fanns t.ex. både Anders Andersson (KD) och Saila Quicklund (M), båda gruppledare för sina partier i Socialutskottet. Saila är också sjukgymnast, F.n. den ende sjukgymnasten i riksdagen.

Åsa Himmelsköld, sektionschef på avdelningen för Vård och omsorg på SKL minglade om vårdval och patientmakt med Johan Assarsson, patientmaktsutredare och Anders Henriksson (S), landstingsråd i Kalmar tillika ledamot i SKLs styrelse och arbetsutskott.

Vi hann också lyssna till statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalsparken innan vi avslutade med en bit mat och cykeltur tillbaka ”hem” till Vibble i Gotländsk sommarnatt.

Började dagen med en skön cykeltur från Vibble till Almedalen och ett tidigt morgonseminarium 06.45 med Anna Herrting och Margareta Kristenson om Hälsofrämjande möte. Utsökt utsikt över ett blått hav samtidigt som cykeln rullar utför backen ned mot hamnområdet. Känsla!
Andra frukostmötet denna morgon blev hos Vårdförbundet i TCO-trädgården om patientsäkerhet. Angeläget ämne med arbetsmiljö och patientsäkerhet. Göran Stiernstedt betonar att SKL kan och vill bli bättre på samarbete över avdelningsgränserna. kan bara instämma. Idag finns inte tillräckligt mycket samverkan mellan arbetsgivaravdelningen och avdelningen för vård och omsorg. Som facklig organisation för vi samtalen med SKL, och då är det viktigt att SKL inom sig har ett bra samarbete. Det är också mycket viktigt att fler parter än Läkarförbundet och Vårdförbundet bjuds in. Sjukgymnastförbundet vill vara delaktiga i detta arbete. Min retoriska fråga vid denna typ av seminarium är att ställa första frågan och säga:
-”Som ordförande i Sjukgymnastförbundet, hälso – och sjukvårdens tredje största profession har jag en fråga: Hur tar ni tillvara alla professioners kompetens på bästa sätt”.
De flesta nickar instämmande, men sanningen är att tradition och vana gör att sjukgymnasters kunskap inte tas tillvara tillräckligt. Vilket inte är bra för patienterna. Eller borde vi säga människorna i stället. Eller individerna. Patient är ett svårt ord och en svår roll.
Hann med ett kortare besök på Vårdanalys seminarium om vårdval. Ett svårt ämne, där det förefaller som det mesta återstår att göra, för att vården inte bara ska styra mot ekonomiska incitament, som leder till suboptimering.

Lunchmöte med Eva Estling, SKL också om patientsäkerhet. Ser fram mot fortsatt samarbete i frågor som rör nationell strategi för patientsäkerhet, arbetsmiljö och konkret patientsäkerhetsarbete och nästa nationella Patientsäkerhetskonferens. LSR vill vara med i arrangörsgruppen nästa konferens, framförallt eftersom vi finns i hela vårdkedjan, inte minst i de farliga skarvarna i värdens övergångar.

Eftermiddagen innehöll givande rundabordssamtal kring ämnet Patientkraft, med Stockholms Sjukhem som arrangörer. Har satt mig in en del i deras sätt att leda arbetet, eftersom jag fanns med i juryn för Årets kvinnliga ledare, och där sjukhusdirektören vid Stockholms Sjukhem utsågs till Årets ledare 2013.

Sedan dags för möte med Anders W Jonsson, ordförande i riksdagens socialutskott. Hur lägger man upp ett kort möte med en strikt inbokad person, som dessutom är 1:e vice ordförande i Centerpartiet? Vi valde att ta en halvtimmes ”walk and talk”. Bra för oss båda. Mötet blev konstruktivt, och det kommer att finnas anledning att ha fortsatt kontakt efter sommaren. Socialutskottet är nästa instans för bl.a. namnfrågan och bytet till Fysioterapeut.
Och fysioterapeuter har många konstruktiva idéer om hur hälso- och sjukvården kan förbättras, och vi vill och ska medverka mera.
Gustav Fridolin, språkrör för (MP) har fått många epitet, bl.a. ”världsförbättrare”. Tisdagskvällen tillhörde Miljöpartiet och Gustav Fridolin gjorde vad han kunde för att leva upp till epitetet. I en sagolikt vacker Almedalsmiljö talade han sig varm för vikten av att ledare styr med hjälp av sina värderingar. Mycket folk, eskorterad av en fanclub med ”Nej till kärnkraft” intog Gustav Fridolin hela sommarkvällen i Visby.
>
Tisdagen avslutades med trivsamt mingel hos Myndigheten för Vårdanalys, där myndighetschefen Fredrik Lennartsson visade prov på sin förmåga att bygga gränsöverskridande nätverk.

En lång och intensiv Almedagsmåndag går mot sitt slut. Vi startade med att cykla 9 km till färjan i Oskarshamn, i sol och medvind, och kunde glida förbi en lång bilkö till färjan, cyklister har en egen gräddfil. Dock finns det förbättringspotential i trafiksäkerheten för cyklister på väg till färjeläget. Inte rimligt att behöva köra mitt bland bilar i vänsterfil. Där har Visby kommit betydligt längre. Vi är inrymda i Vibble, 3 km söder om stan, och kan cykla på cykelbana hela sträckan. Bra Visby!

Hade ett bra möte på färjan, med vice ordförande i Socialutskottet Lena Hallengren. Fick möjlighet att uppdatera henne om aktuella frågor inom fysioterapi, men också att få information om vilka hälso- och sjukvårdsfrågor som ligger överst på hennes agenda. Inser att vi sannolikt ligger helt rätt i tiden. Hälso- och sjukvården är verkligen en möjlighetsbransch, vi kan göra allt mer för allt äldre personer, vilket leder till att vi lever allt längre. Men det gör också att kostnaderna för vård ökar kraftigt i framtiden. För att klara detta måste samhället satsa betydligt mer på förebyggande åtgärder, t.ex. folkhälsa och minskning av vårdskador, som t.ex. fallolyckor. Frågor där sjukgymnaster/fysioterapeuter verkligen kan göra stor skillnad. Vi har många möjligheter i detta. Viktigt att fysioterapeuter uppfattas som en möjlighet, nye bara en kostnad!

Under dagen har jag hunnit med att besöka Dagens Samhälles utfrågning av patientmaktsutredaren Johan Assarsson. Den nya patientmaktslagen är en mycket viktig förbättring, även om den inte når fullt ut. Rehabilitering omnämns t.ex. inte alls.

Seminariet om professionernas roll i samhället, som vi hade inplanerad, var fullt, i stället blev det spontana möten med många människor. Passade också på att lyssna på Aftonbladets utfrågning av jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP). Hon klarade sig bra, och svarade smidigt på besvärliga frågor om kvotering och andra viktiga men svåra frågor. Hon lyckades provocera några män i lyssnarskaran, sannolikt för att männen inte förstod bättre. Jämställdhet är inte lätt, men det är viktigt!

Nu är större delen av vår LSR-delegation på plats i Visby, och jag ägnade en del av kvällen åt att prata ihop mig med förbundsstyrelseledamöterna Mari Lundberg och Marie Granberg. Vårt tema är Fysioterapi, den bästa medicinen.

Kvällen avslutades med att jag deltog i Debatteriet, på Hälsodalen, en aktivitet bland många hälsoinitiativ här i Almedalen. Företrädare för Läkarsällskapet, Stockholm Marathon, Friskis och Svettis och Sjukgymnastförbundet m.fl. frågades ut kring frågor om hälsa, träning och dess effekter på levnadsvanor. Jag försökte profilera fysioterapin, som område, och betonade särskilt att en av vår tids stora hälsofaror är inaktivitet, snarare än träning. Men som i allt är det viktigt med balans.

Efter cykeltur i skymningsljus, nu dags att sova. I morgon tidig start i gröngräset i Almedalen. Bra att bo en bit utanför stan, idag blev det ett par mils cykling ”på köpet”.