Fackligt arbete är kul – och lärorikt. I det här blogginlägget får du glimtar från min senaste arbetsvecka. 

En ökande sjukfrånvaro och allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten är två aktuella ämnen som debatterats denna vecka på DNdebatt. Det är uppenbart att hälso- och sjukvården behöver ställa om, så att det som idag ofta prioriteras bort, som förebyggande insatser, träning, rehabilitering och hälsofrämjande arbete, istället prioriteras högre. Det kan kosta mer på kort sikt, men innebära stora besparingar på längre sikt.  De ökande kostnaderna för sjukskrivningar, beror både på att fler sjukskrivs och på att tiden i sjukskrivning blir längre. 2016 kommer vi att lägga drygt 43 miljarder kronor på sjukpenning och rehabilitering. Jämför det med de drygt 34 miljarder som staten lägger på hälso- och sjukvård. Ett större fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser, som fysioterapeuter kan bidra med, skulle inom sjukskrivningen kunna bidra med minskat mänskligt lidande och lägre kostnader.

Smärta och besvär från rörelseorganen är den näst vanligaste orsaken till längre sjukskrivning. Minst vart tionde besök inom primärvården handlar om sådana besvär. Dessa patienter får sällan omedelbar och adekvat hjälp, trots att de flesta patienter med exempelvis ländryggssmärta skulle kunna få god vård med tidigt insatt behandling av en fysioterapeut. Regeringen och landstingen borde lyssna på Fysioterapeuternas förslag att alla patienter med problem i rörelseorganen direkt ska hänvisas till en fysioterapeut som första instans inom primärvården. Med ett sådant arbetssätt frigörs resurser, patientflöden blir smidigare och behandlingsperioden för patienterna blir kortare.  
Ett annat exempel är samhällets kostnader för fallolyckor, som 2012 uppgick till 24, 6 miljarder kronor. Det är högre än kostnaden för trafikolyckor! Här skulle vi kunna spara mycket resurser och mycket mänskligt lidande, om det förebyggande och rehabiliterande arbetet i hälso- och sjukvården och omsorgen ansågs som viktigare. Det hade verkligen varit både önskvärt och på tiden att regeringen särskilt hade pekat ut behovet av fysioterapeuter i äldreomsorgen, men inget sådant fokus finns tydligt uttalat.

 Ett annat mycket angeläget område är att ställa om hälso- och sjukvården till att ständigt arbeta med patientens fokus. Jag deltog i onsdags i en paneldebatt om personcentrerad vård på Dagens Medicin   Malin Svanberg från SKL presenterade bl.a. på seminariet en intressant idébok När brukare och patienter blir medskapare – en lönsam historia

 I veckan deltog jag också via videolänk på årsmötet för Fysioterapeuterna distrikt Västerbotten.  

 Ett både smidigt och roligt sätt att skapa delaktighet mellan lokalt, regionalt och nationellt perspektiv i vårt förbund. Från mitt kontor på Vasagatan kunde jag på en kvart få känna delaktighet med fysioterapeuter och sjukgymnaster runtom i Västerbotten. Dessutom blev jag inspirerad av rubriken på deras årsmöte: Fackligt arbete är kul!

I måndags högtidlighöll Reumatikerförbundet sitt 70-årsfirande med en innehållsrik eftermiddag med föreläsningar, nya forskningsrön och mingel. Dåvarande Sjukgymnasternas organisation, dvs. nuvarande Fysioterapeuterna var en av grundarna till Reumatikerförbundet, när det bildades 1945.  

 
Som sagt, fackligt arbete är kul. Och lärorikt. Spännvidden i mitt uppdrag som förbundsordförande gör att man blir vältränad i att byta perspektiv. Som när jag i tisdags först på lunchen träffade innovativa fysioterapeuter och sjukgymnaster som deltar i  ett nationellt nätverk för Flip i primärvården och strax därefter tillsammans med övriga förbundsledningar i Saco hälso- och sjukvård hade ett bra samtal med Socialstyrelsens nya generaldirektör Olivia Wigzell.  

 
Ännu en intensiv arbetsvecka går mot sitt slut. Nästa vecka väntar för min del bl.a. fortsatt avtalsarbete tillsammans med Vårdförbundet och SKL, besök på myndigheten IVO och ännu ett möte på Socialdepartmentet om kompetensförsörjningsfrågor. I slutet av veckan bär det av till USA, där jag tillsammans med flera andra ledare från svensk hälso- och sjukvård ska delta i en kvalitetskonferens och delta i intressanta studiebesök.

Önskar dig en skön första Adventshelg!

Myndigheten Vårdanalys har, som jag skrev i ett tidigare blogginlägg, nyligen utvärderat de nationella riktlinjerna. Utvärderingen visar att riktlinjerna i begränsad utsträckning implementeras i vården. I en debattartikel i GP i torsdagstidningen skriver jag tillsammans med Läkarförbundets Heidi Stensmyren och Vårdförbundets Sineva Ribeiro om vikten av att ge professionerna rätt förutsättningar.  

  Det är oroande att behandlingsalternativ som identifieras som ej verkningsfulla fortsätter att utföras, till och med mer i vissa landsting. Det innebär att patienter ges vård på tvärs med vad vi vet är det bästa. Det finns brister både i utformningen och tillämpningen av kunskapsstöden och konsekvenserna är allvarliga. I framtidens hälso- och sjukvård måste alla få del av den bästa vården och då måste professionerna få ett bättre kunskapsstöd och vi som professioner bidrar gärna till utvecklingen.

 I debattartikeln i GP  framför vi tre förslag:
 1. Professionerna inkluderas i Socialstyrelsens Råd för styrning med kunskap. Det är vi som bedriver forskning och utvecklingsarbete, identifierar kunskapsluckor och sprider kunskap i verksamheten.

2. Regeringen överväger komplement till Nationella riktlinjer. Professionerna kan ta fram nationella vårdprogram och behandlingsrekommendationer. Staten bör stödja arbetet och bidra till spridning. Patientorganisationernas kunskap ska vara en självklar grund för arbetet så att vi tillsammans kan forma en god och säker hälso- och sjukvård.

3. Socialstyrelsen ges i uppdrag att i sin ledningsföreskrift förtydliga kraven på vårdgivarna när det gäller fortbildning. Kunskap kan bara spridas om professionerna får rätt förutsättningar.

WCPT driver just nu en kampanj för att bygga ett globalt engagemang hos 111 medlemsländer i arbetet med att ta fram en ny strategisk plan. Jag blev tillfrågad om att delta, och i en videoinspelning via Skype utvecklar jag mina tankar.   
En ny och lite annorlunda erfarenhet, att bli videointervjuad på Skype, utan möjlighet att korrigera. Men om man själv pläderar för ansvar, mod och fantasi, så är det ju ganska självklart att man också själv måste våga, när man får frågan från sin världsorganisation. 

Läs gärna mer här om det som jag nämner helt kort i intervjun, om strategiskt arbete och om ”will, idea and execution” (Du behöver sannolikt registrera dig på IHI:s hemsida för att kunna läsa artikeln). 

Under veckan har jag träffat centrala Saco-rådet i Stockholms läns landsting och haft intressanta samtal om hur vi bäst kopplar ihop regionalt fackligt arbete med det nationella, och under veckan har vi också haft en intressant Utvecklingsdialog mellan ett stort antal fack- och professionsförbund och SKL. Det arbetet kommer att intensifieras under 2016. 

Jag har idag fredag också deltagit som inbjuden gäst vid inledningen av FSA fullmäktige. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter håller fullmäktige vart tredje år och på agendan denna gång finns bl.a. ett förslag om ny vision och strategi men också om namnbyte till Sveriges Arbetsterapeuter (styrelsens förslag), men med en motion till fullmäktige som föreslår Arbetsterapeuterna. Återstår att se vilket beslut deras fullmäktige fattar.

På agendan står också val av ny ordförande efter Lena Haglund, som nu efter sju år som ordförande har avböjt omval. Valberedningens förslag till ny ordförande är Ida Kåhlin. Jag vill här framföra ett varmt tack till Lena Haglund för gott samarbete under de tre år vi arbetat samtidigt som förbundsordförande för respektive förbund. Samtidigt önskar jag den tilltänkta nya ordföranden Ida Kåhlin välkommen i ordförandekretsen och ser fram mot ett gott samarbete.  

 I inledningen av kongressen invigningstalade Lena Haglund, men också Sacos ordförande Göran Arrius, SKLs ordförande Lena Micko och regeringens samordnare för life science Anders Lönnberg.

Tack FSA, för en trevlig inledning på fullmäktige. Önskar lycka till med fortsättningen på fullmäktigemötet, och blir påmind om att vi i Fysioterapeuterna håller vår egen kongress om exakt ett år.  Tiden går fort!

Den senaste veckan har varit ovanlig, med förfärliga terrorhandlingar, förhöjt säkerhetsläge i Sverige och med ett medialt överflöd om just detta, terror, rädsla och ondska. Jag har själv tänkt mycket på en text skiven av Desmond Tutu 1995 i kampen för mänskliga rättigheter, och avslutar veckans blogg med att dela med mig av hans ord, som får mig att känna kraft:

”Godhet har makt över ondskan, kärlek nedkämpar hat, ljuset upplyser mörkret, livet segrar till slut”

Med detta önskar jag alla en skön helg!  

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i veckan genomfört sin kongress i Karlstad. Som inbjuden gäst tog jag tillsammans med andra fackliga organisationer del av debatt och många viktiga inriktningsbeslut  om välfärden för de kommande fyra åren. 
 Jag deltog också i ett seminarium om rekryteringsfrågorna inom hälsa och välfärd samt fick gott om tillfällen för personliga samtal med många beslutsfattare. Jag lyckades också vid ett tillfälle, via presidiet,  få hela SKL-kongressen att stå upp under en kort stund, vilket gladde mig. Framtidsvisionen är att denna typ av kongresser och möten ska vara betydligt mer rörliga och betydligt mindre sittande i framtiden.
Under veckan har också Fysioterapeuternas professionsråd och distriktsråd träffats och jag deltog på ett gemensamt möte under tisdagen, där Mari Lundberg och Mikael Hjerne tillsammans ledde dagen.   Det blev en mycket inspirerande och konstruktiv dag och det gick inte att ta miste på energin i rummet. Ett bra grepp för helheten i förbundet, att ansvariga för våra 21 distrikt och 16 sektioner möts vid samma tillfälle. Det var ett antal nya idéer och sannolikt också ett antal nya samarbeten som startades denna dag.

Det ordnades också ett mingel, med värdefulla möjligheter att få träffa fysioterapeuter och sjukgymnaster från hela landet, som är engagerade i vårt fack- och professionsförbund.
  

Med en höstig bild från en skön promenad i veckan på Djurgården önskar jag trevlig helg!

Veckans kanske viktigaste möte var det möte om kompetensförsörjning som Gabriel Wikström och Helene Hellmark Knutsson hade bjudit in till, för att diskutera hur vi kan förbättra  kompetensförsörjningen av högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt hur vi förbättrar prognosticeringen av framtida kompetensbehov av hälso-och sjukvårdens högskoleutbildade personal.

Fysioterapeuternas inspel till torsdagens möte på Socialdepartementet hittar du här. 

 Jag upplevde att vi fick god respons för våra frågor, och gladdes också åt tonen från Socialstyrelsen, som bl.a. informerade om möjligheter till bättre prognostisering, med fler nyckelgrupper involverade, bland annat fysioterapeuter. Bakgrunden och dygnet med mötet presenteras i en debattartikel i Dagens Medicin av ministrarna.

Att det är viktigt med rörelse och fysisk aktivitet vet vi. Vi vet också att de flesta möten ändå sker sittande, ofta länge, länge. Därför blev jag glad att höra från folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström att han sprider budskapet om vikten av att röra på sig och att ”sitta är det nya röka”. Han såg också till att det blev ståpaus på mötet på departementet, även om han har en bra bit kvar till det som skedde på ett WHO-möte i Geneve i veckan som gick.

WCPT och Emma Stokes spred då budskapet om fysisk aktivitet och fick flertalet av WHO-delegaterna att stå upp för hälsan och att röra på sig. Se videoklipp här.
 
Emma Stokes var inspirerad av hur vi på Fysioterapi 2015 systematiskt genomförde stå-upp-avbrott var 20:e minut, i alla sessioner, och tog konceptet vidare till Geneve. Mycket roligt, detta triggar till att fortsätta arbetet med att skapa en världsvis medvetenhet om faran med fysisk i aktivitet och vikten av rörelse.

I början av veckan hade ett antal fackliga organisationer en debattartikel i Dagens Samhälle om flyktingkrisen där vi lyfter fram vikten av att professionerna får förutsättningar att hantera flyktingsituationen.

 Det har varit en intensiv vecka, med ovanligt mycket resande för min del. Måndag och torsdag i Stockholm och däremellan Göteborg och Kvalitetsmässan, med mängder av bra seminarier och intressanta samtal. 
    
Intensiva dagar på Kvalitetsmässan följdes upp med socialt minglande samtidigt som det utdelandes en rad utmärkelser. Läs mer om Kvalitetsmässan här.

Under torsdagen kom också en viktig rapport från Vårdanalys, Lång väg till patientnytta, där det görs en samlad uppföljning av de nationella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv.  

Våra farhågor besannas i rapporten, det är oerhört mycket ytterligare som behöver göras för att få ett brett genomslag för en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. 

Avslutar den här arbetsveckan gör jag på hemmaplan i Oskarshamn, med ett föredrag om fysioterapi på Oskarshamns Rotaryklubb.

Hösten har varit ovanligt fin, med många klara dagar med hög luft. Avslutar med en vacker Stockholmsvy och önskar trevlig helg!  

Gabriel Wikström och Helene Hellmark Knutsson hade bjudit in till ett möte idag för att diskutera hur vi kan förbättra kompetensförsörjningen av högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt hur vi förbättrar prognosticeringen av framtida kompetensbehov av hälso-och sjukvårdens högskoleutbildade personal.

Med på mötet var ledningspersoner från SKL, Almega, Socialstyrelsen, Universitetskanslerämbetet, fackliga organisationer, universitet och högskolor samt chefstjänstemän och politiskt sakkunniga från Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. 
Ministrarna beskriver bakgrunden till mötet i en debattartikel idag i Dagens Medicin

Mötet fördes i positiv dialogform och från Fysioterapeuterna förde jag fram några av våra viktigaste synpunkter i sammanfattad form:

1. Vi vet att levnadsvaneorsakad ohälsa idag kostar Sverige 50 miljarder kronor årligen. Detta är både resurser och lidande som skulle kunna undvikas. Vi kommer inte att klara framtidens hälso- och sjukvård om vi inte börjar investera mer i förebyggande hälsoinsatser. Och det är en förutsättning för att vi på allvar ska ställa om hälso- och sjukvården utifrån ett patientperspektiv. Vi måste sätta patienten i centrum och då krävs att vi orkar tänka nytt och tänka i ett längre perspektiv. Vi behöver börja prioritera rörelse, träning, hälsa och förebyggande insatser, både i hälso- och sjukvården och i samhället i stort. Bara så kan vi hushålla bättre med såväl pengar som personalresurser, sänka ohälsan och ge högkvalitativ hälso- och sjukvård till patienterna.

2. För att vi ska kunna säkra kompetensen under hela yrkeslivet måste professionerna ständigt utveckla och tillämpa ny kunskap. Då krävs det att även grundutbildningen har en god forskningsanknytning. En akademisk skolning ger förmåga att värdera och omsätta forskningsresultat i praktiskt arbete. Vi vet också att möjligheten till forskarutbildning har varit helt avgörande för utvecklingen av professionen och ämnet fysioterapi. Därför är vi mycket oroade över det förslag som Lars Haikola presenterat i en utredning till regeringen. Han föreslår att möjligheten till dubbelexamen tas bort, så att grundutbildning i fysioterapi endast ska ge en yrkesexamen, men inte längre en kandidatexamen. Vi menar att detta vore helt kontraproduktivt i förhållande till de krav som ställs i yrket och den kvalitetshöjning vi vill uppnå. Framtiden kommer att kräva än mer forskningsanknytning, inte mindre.

3. Samtidigt som det finns stora behov av mer kompetensutveckling, finns idag också mycket outnyttjad kompetens. Som våra specialister som inte har tjänster/arbetsuppgifter som motsvarar deras kunskap. Här behövs annan arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården.

En hel del kompetens belönas inte heller med bättre villkor, vilket i förlängningen gör utbildning oattraktiv och olönsam. Livslönen för våra medlemmar är dålig, och det gäller än mer för de som har utbildning över grundnivå. Detta är ohållbart i en alltmer kompetenskrävande framtida hälso- och sjukvård. 

Mer om hur vi kan tillgodose kompetensbehovet i framtidens hälso- och sjukvård 

Bättre grundutbildning med tydlig forskningsanknytning. Alla fysioterapeutprogram bedrivs på universitet/högskola. Programmet leder fram till en legitimationsgrundande yrkesexamen samt till en kandidatexamen. Denna koppling mellan akademiska- och professionskunskaper har varit en framgångsfaktor och lett till en utbildning med hög kvalitet och varit avgörande för yrkets utveckling och forskningens framväxt.

Fysioterapeuter har ett självständigt ansvar för att utföra bedömningar, diagnossättning, planera, genomföra samt utvärdera interventioner. En legitimationsgrundad utbildning som ger studenten relevant kompetens är en förutsättning för en autonom yrkesroll. Legitimation är samhällets garanti för att personen har den kompetens som krävs för ett patientsäkert yrkesutövande.

Ut ett patientsäkerhetsperspektiv är den akademiska skolningen helt nödvändig. Legitimerade professioner i hälso- och sjukvården ska enligt lag arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Med dagens snabba kunskapstillväxt ställas stora krav på den enskilda yrkesutövaren. Den kunskap man inhämtar under grundutbildningen måste av nödvändighet uppdateras under ett yrkesliv. En akademisk skolning som ger förmåga att värdera och omsätta forskningsresultat i praktiskt arbete är en förutsättning för detta.   

Möjligheten till forskarutbildning har varit helt avgörande för utvecklingen av professionen och ämnet fysioterapi. En framgångsrik forskarmiljö vid landets fysioterapiinstitutioner har byggts upp. Mer än 350 fysioterapeuter har disputerat och ett stort antal har skaffat sig docent- och professorskompetens och handleder nya doktorander. Ämnet fysioterapi har genom detta beforskats, vilket bland annat har lett till att behandlingen av en rad folksjukdomar har utvecklats. Så har till exempel den ökade kunskapen om rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdom, KOL, inflammatoriska ledsjukdomar och artros bidragit till att nya kostnadseffektiva behandlingsmetoder. Det har kommit och kommer också nationella riktlinjer och SBU-rapporter som i ökad grad efterfrågar interventioner som ryms inom vår profession. 

Dagens hälso- och sjukvård är kunskapsintensiv. Fysioterapeuternas utbildning måste svara upp mot till de krav som dagens och morgondagens kunskapsintensiva hälso- och sjukvård ställer. En utbildning som vilar på kandidatnivå ger fysioterapeuterna den vetenskapliga och professionella fördjupning som krävs för detta. Kandidatnivå är också den internationellt accepterade standarden för specialistkompetens i Europa och världen i övrigt. 

För att kunna möta de krav som dagens hälso- och sjukvård ställer vill vi förlänga grundutbildningen till fyra år.

Bättre specialiseringsmöjligheter. Specialistordningen behöver bli statligt sanktionerad och reglerad för att ge allmänheten en korrekt och tydlig vägledning till vilken kompetens som finns. En specialistordning måste vidare utvecklas i samverkan mellan alla parter, myndigheter, vårdgivare och professionen för att fylla samhällets behov och för att vara patientsäker.

Dagens hälso- och sjukvård är kunskapsintensiv. Fysioterapeuternas specialistordning behöver anpassas till de krav som dagens och morgondagens kunskapsintensiva hälso- och sjukvård ställer. En specialistutbildning som vilar på masternivå ger fysioterapeuterna den vetenskapliga och professionella fördjupning som krävs för detta. Masternivå är också den internationellt accepterade standarden för specialistkompetens i Europa och världen i övrigt.

Fortbildning. Legitimerade professioner i hälso- och sjukvården ska enligt lag arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Med dagens snabba kunskapstillväxt ställer det stora krav på den enskilda yrkesutövaren. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för detta kontinuerliga lärande. Detta gäller offentliga såväl som privata vårdgivare. Det kontinuerliga lärandet kan ske i en rad olika former som regelbunden fortbildning och reflektion på arbetsplatsen, deltagande på kurser och konferenser samt auskultering på andra arbetsplatser. Arbetsgivaren har ett ansvar att säkerställa att tidsmässiga och ekonomiska möjligheter finns för den enskilda yrkesutövaren i det reguljära arbetet. 

En organisatorisk förutsättning för en lärande miljö inom hälso- och sjukvården är att det finns tjänstekonstruktioner som stödjer ett sådant lärande. Förenade tjänster mellan akademi och hälso- och sjukvård och specialisttjänster är en nyckelförutsättning. Genom att inrätta förenade tjänster och specialisttjänster säkerställer man att det finns personer i verksamheten som kan fungera som förmedlare och utvecklare av kunskap, något som är en förutsättning för hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling.

I samband med Fysioterapi 2015 delades Fysioterapeuternas första Kvalitetspris ut och priset gick till Norrbackaskolan i Sundsvall. I ett gästbloggsinlägg delar pristagarna sin glädje med alla läsare. 

Tack för er medverkan och stort GRATTIS igen!   
 Sjukgymnast Linda Bäck Norrman, rektor Gunilla Colldén och pedagog Ann-Christine Sjöström på Norrbackaskolan i Sundsvall.

 Vilken ära för oss på Norrbackaskolan i Sundsvall, en grundsärskola med inriktning träningsskola, att få ta emot Fysioterapeuternas nyinstiftade kvalitetspris! Höstterminen 2013 stod Norrbackaskolan där längst ute på trampolinspetsen med vår dåvarande rektor AnnCatrin ”Ki” Sundling och vår förstelärare Ann-Christin Sjöström i spetsen och vågade ta språnget att anställa en fysioterapeut. Våra elever har alla flerfunktionshinder och ofta med komplicerade frågeställningar, vilket gjorde att vi på skolan kände att vår kompetens inte alltid räckte till. Här såg vi ett starkt behov av en fysioterapeuts kompetens och kunskap som skulle komplettera vårt team på ett ypperligt sätt varför vi i augusti 2013 anställde fysioterapeuten Linda Bäck Norrman. Linda har sedan hon börjat hos oss jobbat med att systematiskt förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i elevernas motorikundervisning. Med hjälp av reliabilitets- och validitetstestade mätinstrument, upprättande av GAS-mål (Goal Attainment Scaling) med direkt koppling till kursplan och elevernas individuella utvecklinsplaner (IUP), regelbundna motorikpass med fysioterapeut 1 gång/vecka där både elev och elevassistent medverkar samt kontinuerligt motoriskt tänk i alla aktiviteter på skolan så har vi på Norrbackaskolan jobbat tillsammans som ett team med fantastiska resultat. Exempelvis sa en förälder ”Mitt barn har uppnått motoriska färdigheter jag aldrig trodde var möjliga!”. Föräldrarna har lyckats påverka gymnasiesärskolan i och med de framsteg vi såg både på skolan och som föräldrarna såg hemma, så från höstterminen 2014 finns det även en fysioterapeut anställd på gymnasiesärskolan i Sundsvall – Västermalm IVS. Detta visar att fysioterapeuten har en viktig roll i särskolan men även i vanlig grundskola och vi hoppas och tror att denna utmärkelse visar vägen även för andra skolor i Sverige – Nu hejar vi fram riksdagsmotionen om skolfysioterapeut! Ju tidigare stöd i den motoriska utvecklingen desto mer självständiga individer. Skolans uppgift är att rusta eleverna inför livet och motoriken är här en grundsten som all annan färdighet bygger vidare på. Från februari 2015 har vår nuvarande rektor Gunilla Colldén fortsatt att propagera för att fysioterapeuten ska ha en självklar plats i skolans värld och det viktigaste av allt – verka för att alla yrkeskategorier på skolan ska arbeta som ett team med eleverna i fokus för att varje elev ska få ut det optimala i sitt lärande.

Det var inte helt lätt att gå ned i varv efter förra veckan, som var galet intensiv – och rolig, med genomförandet av Fysioterapi 2015. På Fysioterapeuternas kansli har vi denna vecka glatts åt och också firat tillsammans, att vi återigen kunnat genomföra ett mycket lyckat nationellt event, med också en del internationell touch. 

En av alla saker som hände under konferensen var att Neuroförbundet delade ut ett pris på 300 000kr till fysioterapeuten Marie Kierkegaard för hennes forskning kring MS. Stort grattis till Marie!

öo
För den som vill går det bra att ta del av webb-sändningar från ett antal delar av konferensen i efterhand.

Eftermälet av Fysioterapi 2015 är översvallande positivt, många medlemmar och externa gäster har återkopplat en mycket positiv upplevelse, vilket förstås är både roligt och viktigt. Ett genomgående tema på konferensen var att alla sessioner avbröts var 20:e minut för att bryta sittandet, stå upp en kort stund, och ge möjlighet till lite rörelse. Det är mycket positivt för Fysioterapeuternas varumärke att vi förknippas både med rörelse och med viljan att vi lever vår vision.

Emma Stokes, WCPTs ordförande tillförde mycket energi under konferensen. Med hennes tydliga men också ödmjuka ledarskap känns det förhoppningsfullt inför Fysioterapins fortsatta utveckling globalt. ”Ockupera inte chefs- och ledarpositionen, du har den till låns ett litet tag” var ett uttryck som jag fäste mig vid. Ett annat var ”ingen är fullkomlig, fel gör vi alla, men låt oss lära oss att säga förlåt. Och det fantastiska är att folk har stor benägenhet att förlåta”!  

Ytterligare ett tänkvärt citat som Emma lämnade, i detta fallet på sin Twitter, var detta:  

 
Denna vecka har WCPT startat ett globalt arbete med att ta fram strategier för framtiden inom fysioterapi. I sociala medier sker detta under #wcptlookforward . Ta gärna aktiv del, svara på enkäten och kom med konstruktiva förslag! Själv kommer jag att bli intervjuad av WCPT under kommande vecka, med anledning av strategiarbetet.  

  
Jag har sett tydliga tecken på att denna vecka är en lov-vecka, med mindre resenärer på tåget, men mer lov- lediga besökare i Stockholm. För egen del har det också inneburit att jag kunnat ägna lite tid åt att träffa barn och barnbarn lite mer. 

Nästa vecka blir intensiv för min del, först med olika möten i Stockholm, sedan Kvalitetsmässan i Göteborg och därefter åter till Stockholm med bl.a. möte på Socialdepartementet om nationell kompetensförsörjningsplan.

Men dessförinnan stundar en av höstens större helger och jag önskar er alla en riktigt skön Allhelgonahelg!  

Efter många månader och år av förberedelser är det dags att sammanfatta Fysioterapi 2015, konferensen och mässan för och med fysioterapeuter. Tre intensiva och energifyllda dagar med 1750 deltagare. Intrycken är många och här vill jag nämna några av dem.

Det var högtidligt att få dela ut Fysioterapeuternas första kvalitetspris, i samband med ett mingel torsdag kväll. Norrbackaskolan i Sundsvall blev vinnare och fick motta äran och 25 000kr. Även bästa poster på konferensen utsågs, ta gärna del av foton från mingel och utställning.
Konferensen inleddes med en fartfylld inledning av unga dansare där det inte gick att ta miste på rörelseglädjen. Se fler foton från invigningen här.

 Jag hälsade välkommen till konferensen tillsammans med Birgit Rösblad, som var huvudansvarig för arrangemanget. Jag höll sedan ett invigningstal och Emma Stokes, ordförande i WCPT höll ett anförande. Ta gärna del av hela invigningen via Youtube.

Jag ledde under onsdagen också en workshop om ledarskapets betydelse för att förnya hälso- och sjukvården och omsorgen.  Workshopen kom att handla mycket om vikten av att lära känna sig själv som ledare, men också betydelsen av att våga tänka utanför boxen, och inte minst, att låta både ledarskap och mdarbetarskap få präglas av arbetsglädje.

 Du kan se hela workshopen om ledarskap på Youtube.

Jag gladde mig åt att vi på konferensen hade så många engagerade deltagare, medverkande, utställare och    inbjudna gäster. Exempel på externa gäster och medverkande var Fred Hatlebrekke, som är ordförande för Norsk Fysioterapeutforbund. Han deltog aktivt i workshopen om ledarskap,

 medan Elizabeth Dean, professor i Fysioterapi från Canada, höll en uppskattad inspirationsföreläsning om levnadsvanearbetet, där hon framhöll Sverige som ett föredöme.

Maureen Bisognano, president och CEO på IHI, Boston, USA höll en inspirerande föreläsning tillsammans med utvecklingsdirektör Göran Henriks, Jönköping med temat ”What matters to you” . Ta del av presentationen här.

 Det är svårt, för att inte säga omöjligt att skildra en helhet, i ett kort blogginlägg. Med några ytterligare foton vill jag exemplifiera den utvecklingskraft som präglade dagarna, där Kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna med  inslag av med patientmedverka och personcentrering intog en ny position.

  
 I Dagens Medicin finns ett referat från Fysioterapi 2015 och i onsdagens tidning hade vi också en debattartikel i anslutning till Fysioterapi 2015.

 En intensiv och givande vecka är snart till ända. Jag önskar alla läsare en skön och god helg!  Själv beger jag mig från ett vackert men intensivt Stockholm till ett lugnt och rofyllt Småland.

Stefan Jutterdal, Fysioterapi 2015 

Kära konferensdeltagare, gäster och ni som deltar via webben,

Vi lever i Sverige, ett av världens rikaste länder. Och det är år 2015, den modernaste av tider. I vårt land och i vår tid är det mycket som är bra. Under mina drygt 35 år i hälso- och sjukvården har utvecklingen varit fantastisk. Vi kan idag bota och behandla sjukdomar som vi bara kunde drömma om att bota och behandla för 35 år sedan. 

Vi har mycket att vara tacksamma för. Och jag tror att vi lite oftare borde säga just ’tack’ till alla dem som vågade drömma, då för 35 år sedan. Och tack till alla dem – till alla er – som har orkat göra drömmarna till verklighet.

Idag är det vi som har förmånen att kunna titta bakåt. Men vi har också skyldighet att titta framåt. Det är vi som nu ska spänna bågen. Det är vi som måste våga drömma. Och det är vi som måste orka göra drömmarna till verklighet.

Om 35 år till, så räknar vi fram till år 2050. De som då tittar bakåt, vad kommer de att se? Kommer de att vara tacksamma för vad vi gör idag? Jag vet inte. Men jag är orolig för att både våra barnbarn och våra framtida kollegor kommer att ställa oss två berättigade frågor:

Hur kunde ni, mot bättre vetande, tillåta den fysiska inaktiviteten att breda ut sig?
Hur kunde ni, mot bättre vetande, låta bli att satsa på hälsa och förbyggande insatser?
Vi känner alla till baksidan av vårt välstånd. Stillasittandet. Levnadsvanesjukdomarna. De ökande sjukskrivningarna. Äldre och personer med kroniska sjukdomar som är övermedicinerade men undertränade. Barn som lär sig att spring i benen mest är till besvär.

Vi vet att det som behövs är nytänkande. Att vända upp och ner på prioriteringarna. Att våga satsa mer på förebyggande idag för att spara massor med lidande och stora pengar på sikt.

Vi vet att fysioterapi, träning och rörelse kan bidra till att lösa många av våra största samhällsutmaningar. Ändå, mot bättre vetande, gör vi inte tillräckligt.

Nu kanske några av er som lyssnar börjar undra vilka vi är? För det där är väl politikernas jobb? Det är väl styrsystemens fel att rehabilitering inte får tillräckliga resurser? Och landstingen, de förstår ju nästan aldrig hur viktigt det är med rörelse. För att inte tala om äldreomsorgen.

Allt det där kan man instämma i. Men idag vill jag att vi här ska ta vår del av ansvaret. Om vi vill att hälso- och sjukvården och omsorgen ska bli bättre måste vi börja med att förändra oss själva.

Hälso- och sjukvården kan bara bli bättre om vi blir bättre på att påverka den. Patienterna kan bara få bättre stöd, om vi blir bättre på att stödja dem. Samhället kan bara bli friskare, om vårt perspektiv blir starkare i debatten.

På framtidens fråga om hur vi kunde tillåta den fysiska inaktiviteten att breda ut sig, vill jag kunna svara: Det gjorde vi inte. Vi tog vår del av ansvaret. Vi gjorde allt vi kunde. Vi vände utvecklingen.

Det här är Fysioterapeuternas vision. ”Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd”. Efter många år och uppdrag som sjukgymnast, sjukhusdirektör, utvecklingsdirektör, projektledare och nu förbundsordförande för Fysioterapeuterna skulle jag nog kunna kalla mig expert på hälso- och sjukvård.

Trots detta så är det genom att vara närstående och patient själv, som jag lärt mig allra mest. Jag har lärt mig, inte minst under min åldrige fars sista år i livet, hur svårt det kan vara att påverka och förbättra hälso- och sjukvårdens innehåll.

Revirtänkande hindrar idag att varje profession används på rätt sätt och patienternas egna resurser och kraft tappas ofta bort.

I min dröm inför framtiden används rätt kompetens på rätt ställe. Patienter och närstående är de främsta personerna i det multiprofessionella teamet. Varje människas egenresurs och kraft används självklart och fullt ut. Hälso- och sjukvården präglas av ett nytt möjliggörande ledarskap med både empati och high tech. Alla medarbetares kraft ses som en möjlighet och tas tillvara.

I min dröm är hälsa helt inarbetat i begreppet hälso- och sjukvård och omsorg, och budgettilldelningen har ändrats radikalt.
Vi använder kunskapen om att det är bättre att förebygga ohälsa än att lägga resurserna på att behandla sjukdomar som skulle kunna ha förebyggts.
Fysisk aktivitet och anpassad träning utgör i framtiden en självklar mänsklig rättighet, i alla delar av livet, oavsett hälsotillstånd eller funktionshinder.
Barn behöver dubbelt så mycket fysisk aktivitet som vuxna. I arbetslivet behöver vi hälsosamma arbetsplatser. Äldre behöver fortfarande träning regelbundet.

I framtiden finns det en eller flera fysioterapeuter knutna till varje svenskt äldreboende och svensk skola. I min dröm hänvisas alla personer med problem i rörelseorganen direkt till en fysioterapeut. Det finns redan idag flera goda exempel på detta, men i framtiden är det en självklarhet och en standard.

Jag tror det är viktigt och nödvändigt att leva sin vision. Ska vi kunna förändra, så måste vi börja med oss själva. Change Day är en internationell förnyelserörelse, som vi från Fysioterapeuterna engagerat oss mycket i. Den utgår från att alla, du och jag, kan bidra till förnyelsen genom att lämna ett löfte och sedan försöka leva upp till det löftet.

Change Day finns med oss här på Fysioterapi 2015. Ta chansen och lämna ett löfte, vad du vill bidra med. Mitt löfte är att bidra till ökad rörelse och minskat sittande, i alla sammanhang där jag deltar.

Symboliskt tycker jag det är viktigt att vi efter 20 min reser oss upp, sträcker på oss och visar vägen till rörelse. Och jag hoppas att detta ska prägla hela denna konferens. Låt oss hjälpas åt att leva vår vision!

Min dröm är att vi tillsammans skapar en rörelse där vi som fysioterapeuter går före. All förändring börjar med oss själva, därför avslutar jag mitt tal med Emma Watsons modiga ord, från ett omtalat FN-tal: 

If not me, who? If not now, when?

Ibland känns det särskilt roligt att arbeta fackligt. Som t.ex. när jag i tisdags besökte ett medlemsmöte för Fysioterapeuterna i Värmlandsdistriktet. Jag var inbjuden att vara ”inspiratör”. Inte alltid så enkelt, även om man själv är taggad för budskapet. Jag försökte betona att fysioterapi och rörelse kan bidra till att lösa flera av våra största samhällsutmaningar.

 När 45 fysioterapeuter och sjukgymnaster från hela Värmland samlades, efter arbetstid, på fackligt medlemsmöte, så uppfylldes Samlingssalen på Centralsjukhuset i Karlstad snabbt av energi och kraft. Och då är det både roligare och lättare att vara inspiratör! Du kan ta del av min presentation här.

Sofia Stridsman och Mariann Rehult var arrangörer av detta medlemsmöte, som bl.a. syftade till att få fler att engagera sig i det lokala arbetet för fack- och professionsförbundet Fysioterapeuterna. Bra jobbat Sofia och Marianne!

I en  debattartikel i Svenska Dagbladet i onsdags skriver jag tillsammans med ett stort antal förbundsordföranden från fackliga organisationer aktiva inom hälso- och välfärdsområdet om finansieringen av välfärden.Vi vill se regeringen tillsätta en parlamentarisk kommitté  och vi vill konstruktivt medverka i det arbetet från professionernas sida.

I veckans nummer av Dagens Medicin finns ett reportage där vi lyfter fram området rehabilitering och nödvändigheten av att inrätta Medicinskt Ansvarig för Rehab, MAR i varje kommun.

 Rehabilitering är ett område som verkligen behöver prioriteras upp och här återstår ett hårt arbete, som vi behöver göra tillsammans, professioner, patienter, närstående och politiker. Läs mer om MAR och MAR-nätverk på Fysioterapeuternas webb.

Under torsdagen hade vi en delutvärdering av den Utvecklingsdialog som Fysioterapeuterna tillsammans med Vårdförbundet har med SKL. Det har initialt varit en del praktiska hinder för att komma vidare, t.ex. fullbokade almanackor och avsaknad av struktur. Nu enades vi om att höja tempot och att säkerställa att vi får en bra struktur under hela nästa år, vilket kändes konstruktivt och bra, för alla parter.

                      Fysioterapeuterna och Vårdförbundet förberedde sig gemensamt inför utvärderingen
Just nu pågår uppladdningen för Fysioterapi 2015 för fullt. Vi har nu mer än 1700 deltagare anmälda, och fortfarande droppar det in anmälningar. Programmet på Fysioterapi 2015 är storslaget, fyllt av kompetens som kan förnya och förbättra svensk hälso- och sjukvård.
Själv förbereder jag nu mitt tal till invigningen, där jag och Emma Stokes, ordförande i vår världsorganisation WCPT medverkar. Jag förbereder också två workshops, en på onsdagen ”Hur får vi ett nytt modigt ledarskap i hälso- och sjukvården?”

och en workshop på torsdagen ”Vi är varandras miljö och vi gör varandra bra”

Flera inslag under Fysioterapi 2015 kommer att sändas på webben och kan ses såväl live som i efterhand. Vi hoppas på stort engagemang och interaktivitet under konferensdagarna. På sociala medier kommer vi att använda hashtagen #Fysioterapi2015

Under konferensdagarna kommer både Twitter och Instagram att användas flitigt. Alla tweet med #Fysioterapi2015 visas dessutom direkt på förbundets webbsida. Fysioterapeuterna har också numer ett Instagramkonto @Fysioterapeuterna . Mitt eget Instagramkonto ligger nu också helt öppet och jag tänker använda det mer frekvent tillsammans med övriga sociala medier.

Önskar alla läsare en skön hösthelg och ser fram mot en intensiv och givande kommande vecka!