Den allt hårdare tonen i samhällsdebatten gör mig bekymrad. Vem orkar med ledare som bara ser ut att vilja hitta fel på sina meningsmotståndare och som är emot det mesta?
En viktig uppgift för ledare är att skapa hopp för framtiden. Hur vill du bidra till det? Hopp är viktigt, det gör nämligen något med oss.
Läs min krönika idag i Dagens Samhälle https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/hur-paverkar-det-harda-tonlaget-i-samhallsdebatten-oss/
På tisdag och onsdag samlas mer än 2500 engagerade forskare, experter och entusiaster på Svenska Mässan i Göteborg till HLR-kongress. Det känns närmast ofattbart, det var så oerhört länge sedan så många kunde träffas fysiskt.
Jag ska medverka under en punkt på onsdagsmorgonen, som representant för ”Nätverket för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående”. https://hlrkongress.nu/2021-program/detaljerat-program-onsdag/
Jag kommer bland annat att betona värdet av att vi nu har ett nätverk för överlevare efter hjärtstopp https://www.hjart-lung.se/vart-arbete/hjart-lungraddning-hlr/natverket-for-overlevare-och-deras-narstaende/
men också vikten av att närståendes situation uppmärksammas. Många i vårt nätverk, som idag består av ca 150 personer, har berättat om vilken utsatt och påfrestande situation det är för den som står vid sidan om ett hjärtstopp, både under händelsen men också under lång tid därefter. Det är vanligt med posttraumatisk stress hos närstående och det vore önskvärt att alla närstående fick ett erbjudande om psykologkontakt.
Jag är själv en av administratörerna i nätverkets slutna Facebook-grupp och gläds lika mycket varje gång det kommer en ny förfrågan om att ingå i gruppen. Det är ibland en överlevare efter hjärtstopp och ibland en närstående som knackar på dörren. Det handlar om att få träffa andra i liknande situation, att få och ge tips, råd och stöd. Jag fick själv en ny chans att leva när jag blev räddad tillbaks till livet efter mitt hjärtstopp och det känns fint att få ge tillbaka något till de som nu drabbas och som söker sig till vårt nätverk.
Jag har skrivit och debatterat en hel del kring frågor om hjärtstopp de senaste åren, både på min blogg http://stefanjutterdal.se/2021/09/02/fyra-ar-varje-dag-ar-en-gava/ (september 2021) och som krönikör i Dagens Samhälle http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/ (april 2021) och http://stefanjutterdal.se/2021/10/05/nar-finns-det-frivilliga-sms-livraddare-i-hela-landet/ (oktober 2021).
Jag var faktiskt med på ett hörn redan för två år sedan, när denna typ av HLR-kongress kunde arrangeras, dvs. innan pandemin, men då i form av en film med ett antal överlevare efter hjärtstopp. Se filmen med tacksamma överlevare här https://fb.watch/9l3Gn8v-p3/
Jag har sedan jag drabbades av hjärtstoppet i september 2017 blivit medveten om hur lite jag kände till om hjärtstopp innan jag själv drabbades. Generellt är kunskapen i samhället otillräcklig och en av mina drivkrafter är att bidra till att öka kunskapen. Jag brukar göra jämförelsen att det dör ca 100 personer i bränder varje år i Sverige och ca 220 personer dör i trafiken varje år. Inom båda dessa områden finns ett stort samhällsåtagande och det finns mycket förebyggande arbete från samhällets sida.
När det gäller hjärtstopp handlar det om ca 6000 personer/ år (!) som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Endast en av tio överlever. Det finns en rad åtgärder som skulle kunna förbättra möjligheten att överleva, vilket vi också beskriver i en debattartikel i Sydsvenskan http://stefanjutterdal.se/2021/07/15/debatt-det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp/ (juli 2021).
Samhället borde verkligen kunna ta ett större systematiskt ansvar i dessa frågor.
Men du och jag kan också göra skillnad. Var och en av oss behöver kunna hjärt-lungräddning (HLR) och vara beredda på att göra en insats för en medmänniska. Gå en kurs i HLR, anmäl dig som frivillig sms-livräddare https://www.smslivraddare.se/ och bli medveten om var närmaste hjärtstartare finns https://hjartstartarregistret.se/#/
Apropå hjärtstartare: Jag har också ett tips till alla arrangörer av konferenser och kongresser: Lika självklart som det är att vid starten av en konferens berätta var nödutgången är, lika viktigt är det att berätta var närmaste hjärtstartare finns. Tänk om vi alla kunde hjälpas åt i detta arbete. Det kostar inte ens något extra, men det handlar om att ändra vanor och beteende. Det skulle snabbt bidra till att öka medvetenheten om hur vanligt det är med hjärtstopp. Jag hoppas och förväntar mig alltså att när alla HLR-experter i Sverige samlas i Göteborg så kommer varje dag att inledas så här: Välkomna hit! Där finns toaletter, där finns nödutgångarna och där finns närmaste hjärtstartare!
Om ingen annan säger det, så får jag väl själv ställa frågan inför 2500 personer:
Var finns närmaste hjärtstartare?
I dagens krönika i Dagens Samhälle ställer jag en fråga, som vi kanske borde ställa oss ofta. Standardiseringen är utbredd och tränger sig allt närmare inpå oss. Efter att ha bokat service till bilen i morse blev jag omedelbart uppringd av en automatiserad telefonröst som först undrade om jag blev glad av samtalet och om jag fått den service jag ville ha. Sedan frågade hon om jag ville rekommendera företaget till andra.
På de två första frågorna svarade jag ett trött ja. Men eftersom företaget flyttat sin service från vår stad så blir det ett helt annat svar på rekommendationen eftersom vi inte vill ha 7 mil till närmsta märkesservice.
I dagens krönika handlar det om värderingar och min fråga är följaktligen: Ska det va till nåt eller ska det bara göras? Läs krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/ska-det-va-till-nat-eller-ska-det-bara-goras/
I dagens krönika i Dagens Samhälle skriver jag om något som varit till hjälp för att utveckla verksamheter där jag arbetat. Jag lyssnade till ett föredrag av Donald Berwick, Institute for Healthcare Improvement, när han visade ett diagram på verksamheters resultat samtidigt som han förklarade hur svårt vi kan ha för att ta till oss jämförande data. Föredraget gjorde stort intryck på mig och fastnade hos mig och jag har använt det under sammanfattningen ”The data are wrong”.
Jag återförde detta i många olika ledningssammanhang, inte minst i utvecklandet av Öppna jämförelser, där det rent av kan användas som utgångspunkter för hur jämförande data kan användas för att förbättra verksamheters resultat.
Frågan är hur du och jag reagerar på jämförande data?
Läs krönikan här:
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/hur-reagerar-du-pa-jamforande-data/
Jag har i flera tidigare inlägg här på bloggen berört ämnet hjärtstopp och vikten av att samhället vidtar insatser för att göra det möjligt både att förebygga hjärtsjukdom och att fler ska få möjlighet att överleva ett hjärtstopp. Idag är det beroende av vilken del av Sverige du befinner dig i när ett hjärtstopp inträffar.
Mycket mer skulle kunna göras: både för att förebygga hjärtsjukdom och för att förbättra möjligheterna att överleva ett hjärtstopp. Skillnaden mellan att dö och att överleva är tydlig och därför ställer jag i dagens krönika i Dagens Samhälle frågan: När blir det möjligt i landets alla regioner att få hjälp av frivilliga sms-livräddare?
Läs krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/nar-finns-det-frivilliga-sms-livraddare-i-hela-landet/
Hur svårt kan det vara att åstadkomma förändringar som är förbättringar? Den som inte försökt kanske menar att det är enkelt. Men den som provat att arbeta med ständiga förbättringar i en komplex organisation vet att förändringar inte sker av sig självt.
Om detta handlar dagens krönika i Dagens Samhälle https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/det-sker-inga-systemforandringar-om-inte-nagon-satter-fart/
Skickar med ett par foton från en resa till London där jag skulle delta på en internationell kvalitetskonferens. Tågen gav en tydlig signal. Mind the gap! och Make it happen!
Idag fyller jag fyra år. Det är alltså fyra år sedan jag räddades tillbaks till livet efter ett hjärtstopp, i samband med en cykelsemester på Bornholm.
Det är alltså en mycket speciell dag för mig och oss idag. Utan mina livräddare Annmargreth, Ole, Erik och Sennait och utan den fantastiska vård jag fick i ambulans, ambulanshelikopter och på Rigshospitalet i Köpenhamn hade jag inte levt idag och jag är dom alla evigt tacksam för att jag fick bli en överlevare.
Trots att fyra år har förflutit så blir jag fortfarande dagligen väldigt berörd av att ha fått chansen till Livet 2.0❤️. Jag har skrivit om detta regelbundet, senast för ett år sedan https://www.facebook.com/715266651/posts/10157047192371652/
Livet är verkligen inte självklart, det har inte minst den pågående pandemin lärt oss och det finns så väldigt mycket att vara tacksam för. Både jag och Annmargreth har som #överlevare och #livräddare lärt oss hur viktigt det är att ta tillvara och värdesätta livet, varje dag.
Pandemin har fått oss att ännu tydligare prioritera vår hälsa. Varje dag börjar med en rejäl morgonpromenad och fortfarande kör vi dessutom ett par dagar i veckan ett träningspass med puls – och styrketräning. Att investera i sin hälsa är att investera i framtiden. Och kanske också ett ansvar gentemot barn och barnbarn att försöka göra det som vi kan. Vi har fem barnbarn på min sida och sex barnbarn på Annmargreths sida och vi vill gärna följa dom på deras livsvandring, så länge som möjligt förstås. Det är en av drivkrafterna för vår träning.
Men långt ifrån alla som får hjärtstopp överlever. Alla skulle inte kunna räddas ens med stora och snabba insatser, men betydligt fler skulle kunna få möjligheten att överleva. För detta krävs dock att det finns någon i närheten som kan hjärt- lungräddning #HLR och som är beredd att göra det. Det behövs också hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. I allt flera regioner finns nu också sms-livräddare, där du och jag och vi alla kan bidra till att fler än 10% får överleva.
Men samhället behöver också ta ett större omtag när det gäller åtgärder mot hjärtstopp. Det krävs systematiska breda åtgärder från hela samhället och det handlar till stor del om att alla ska lära sig HLR och att det måste finnas hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev en debattartikel i Sydsvenskan i somras om detta tillsammans med några viktiga samhällsaktörer http://stefanjutterdal.se/2021/07/15/debatt-det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp/
Jag har också skrivit olika blogginlägg och krönikor i detta ämne http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/ och Annmargreth och jag har fortsatt att dela vår berättelse om mitt hjärtstopp för att bidra till att fler kan överleva.
Annmargreth och jag har också det senaste året engagerat oss som medgrundare till bildandet av ett nationellt nätverk för överlevare och närstående efter hjärtstopp https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/nytt-natverk-for-overlevare/?fbclid=IwAR2CGoHy4CraSYw_9KdIj_RaZHvWRDIo6kyqRxq5covvr9fEO5swnSQ1a1k
Det känns väldigt fint att vi nu är igång med nätverket, som syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats och deras närstående att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.
Var och en av oss kan redan nu göra skillnad. Vill du göra något meningsfullt?
Se till att gå en kurs i HLR och anmäl dig som SMSLivräddare. Eller skänk en gåva till Riksförbundet HjärtLung eller till Hjärt-Lungfonden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. #enilaget #tillsammansräddarviliv
Jag känner stor tacksamhet till livet och för att ha fått fyra extra år. I sommar har vi efter vaccinationer fått möjligheten att träffa och umgås med alla våra barn och barnbarn🙏🏻❤️. De senaste dagarna har vi varit på egensemester först i Fjällbacka och sedan ett dygn på Väderöarna i ett fantastiskt sensommarväder. Att få se solen gå upp och ned, att njuta av att vara nära naturen och att ta vara på varje dag, det är en gåva. ❤️
Fler foton här https://www.facebook.com/715266651/posts/10157761797196652/
Sensommaren är här, vi går med raska steg mot tidig höst och det är dags för nystart i många avseenden. Dags att ta nya tag efter sommar, semester och fortsatt pandemi. I min första krönika i Dagens Samhälle efter sommaren ställer jag frågan om hur du som chef och ledare ställer dig till förslag från dina medarbetarna.
Vågar du lyssna på dina medarbetares förslag?
Något bland det viktigaste för chefer och ledare är att öppna dörrar för andra – att inte själva stå i vägen för förbättringsförslag. Kanske kan det vara en bra ingång inför höstens alla former av kickoff: uppmuntra gärna dina medarbetare att komma med förbättringsförslag, lägg dina sysslor åt sidan och lyssna. Det kommer att löna sig på sikt. Läs min krönika i Dagens Samhälle här: https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/vagar-du-lyssna-pa-dina-medarbetares-forslag/
Är du beredd att kunna rädda liv? Varje dag drabbas 16 personer i Sverige av hjärtstopp utanför sjukhus. Bara två överlever, trots att fler skulle kunna räddas.
Idag skriver jag en debattartikel i Sydsvenskan tillsammans med företrädare för flera av de organisationer som arbetar för att fler ska få chansen att överleva ett hjärtstopp. Läs debattartikeln här https://www.sydsvenskan.se/2021-07-15/det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp
Och du som är politiker, fundera på vad du kan göra i riksdagen, i den kommun eller region som du är verksam.
När det gäller att minska olyckor och död inom trafiken så tog riksdagen redan för 25 år sedan beslut om en nollvision. Nu krävs satsning på förebyggande åtgärder och ett liknande angreppssätt som inom trafiken för att fler ska kunna få chansen att överleva ett hjärtstopp.
Jag är själv en av de få, som likt Christian Eriksen haft den ofattbart stora lyckan att överleva ett hjärtstopp, tack vare rådigt ingripande från medmänniskor. Jag hoppas innerligt att fler ska få den möjligheten.
Under våren började jag skriva krönikor i Dagens Samhälle, en kreativ och rolig uppgift och en hel del reaktioner från olika läsare, vilket självklart uppskattas. Min sista krönika för denna terminen publicerades igår och handlade om vikten av att visa uppmärksamhet och att ge ärlig feedback. Du hittar krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/hur-brukar-du-ge-feedback-blir-det-en-eller-tio-strommingar/
För många år sedan gick jag i en magisterutbildning i ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården, en av de allra bästa utbildningar jag gått. En av föreläsarna talade varmt om vikten av uppmärksamhet under rubriken ”Attention is the currency of leadership”, vilket inspirerade mig att skriva min uppsats ”Uppmärksamhet är ledarskapets valuta https://docplayer.se/11802398-Uppmarksamhet-ar-ledarskapets-valuta-en-diskussion-kring-drivkrafter-for-forbattringsarbetet-i-halso-och-sjukvarden.html. Det är många år sedan, men mycket av innehållet är fortfarande aktuellt och uppmärksamhet är fortfarande en avgörande fråga inom ledarskap.
Ta till exempel den maktlista inom hälso- och sjukvården, som just idag publiceras av branschtidningen Dagens Medicin för 26:e året i följd https://www.dagensmedicin.se/opinion/ledare/storre-dramatik-an-vanligt-nar-vi-listar-vardens-100-maktigaste/
Hur viktigt är det för ledare inom hälso- och sjukvården att finnas med på den maktlistan? Jag har med intresse följt listan sedan starten 1996 och vet att det definitivt spelar roll. Andra, både ledare och media, är nämligen intresserade av vilka som finns på listan och visar den som finns på listan större uppmärksamhet. Jag vet av egen erfarenhet, jag hamnade själv på listan under mitt första år som förbundsordförande för Fysioterapeuterna 2013 och upplevde tydligt att det blev lättare att driva förbundets frågor, ju högre jag klättrade på listan. Maktlistan tas fram genom att Dagens Medicin samtalar med ett 40-tal makthavare, som tycker till om andra ledare. Vad andra tycker spelar roll, och uppmärksamhet är avgörande, positiv uppmärksamhet kan dessutom lyfta ledarskapet till högre höjder. Men med inflytande och makt följer alltid ökat ansvar, och den som anses ha högt inflytande får vara beredd på att granskas noggrant av media, vilket är både självklart och viktigt, och det gäller att vara medveten om detta som ledare.
Maktlistan, ”listan som ingen bryr sig om men som alla känner till” spelar alltså en viktig roll. Uppmärksamhet är nämligen ledarskapets valuta och att ge varandra ärlig feedback är viktigt. Stort grattis till alla på årets maktlista!