Kategori: Hälsa

Preventionskris – det är dags att agera

Efter en skön sommar  är bloggen tillbaka och snart är första arbetsveckan efter semestern avklarad och vi har redan hunnit med att ha ett möte med förbundsstyrelsens arbetsutskott. Det kändes ovant och lite instängt att åter kliva på tåget mot Stockholm och sedan uppför trapporna till kontoret på Vasagatan, men efter att ha hälsat på kansliets goda medarbetare och växlat några fina sommarminnen tog det inte många timmar innan jag var inne i jobbet igen.

Redan dag två intervjuades jag om hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet, ett ämne som kändes otroligt avlägset så sent som i söndags kväll, hemma i grönskan på landet. Jag lyckades nämligen följa Anders Hansens råd i sitt  Sommar-program om att koppla ner i sommar och har mått väl av att inte vara mer än marginellt uppkopplad på sociala medier. Men nu är det tid att dra igång igen och det känns som vanligt engagerande och spännande. Vilken förmån att få representera sin profession! Och vilket ansvar.

Ett par saker har jag burit med mig under sommaren från Almedalsveckan, som ju avslutade arbetsperioden för min del, alldeles före semestern (läs mitt blogginlägg från Almedalsveckan 2019 här).

Det ena handlar om det fokus det blev på prevention och rehabilitering i hälso- och sjukvårdsdebatten i Visby. Men trots många goda uttalanden och vällovliga ambitioner har det faktiskt inte hänt särskilt mycket inom dessa områden de senaste åren. Jag lyfte begreppet preventionskris under Almedalsveckan och gläds över att jag fick ett visst gehör för detta. Ska vi ha en chans att klara välfärdens problem och utmaningar så duger det inte att fortsätta bara fundera på vad som ska göras. Använd i stället känd kunskap till att omgående och offensivt satsa på både prevention och rehabilitering. Citerad i Dagens Samhälle i samband med Almedalsveckan efter ett seminarium hos Folkhälsomyndigheten

Det andra handlar om hur det i Almedalsdebatten blev så tydligt för mig hur viktigt det är att vara en del av lösningen. Hälsa, förebyggande och rehabilitering behöver prioriteras kraftigt om hälso- och sjukvården ska lyckas med omställningen till en god och nära vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas. Detta är ju något som också tydligt lyfts fram i olika betänkanden från utredningen God och nära vård.

Det finns likheter mellan förebyggande hälsoarbete och förebyggande klimatarbete. Många inser värdet av de förebyggande insatserna, men få förmår att prioritera det tillräckligt mycket. Jag blev mycket inspirerad av meteorologiprofessorn Michael Tjernström som i sitt Sommar-program talade om klimatforskningen. Rekommenderas! Det krävs ett modigt och nytänkande ledarskap i alla delar av samhället för att nå både hållbar hälsa och hållbart klimat. Och det är hög tid att agera! Tiden är knapp och det är dags för alla delar av samhället att börja agera. Alla behöver bidra och alla kan vara en del av lösningen. Allas delaktighet behövs!

Från Fysioterapeuterna kommer vi självklart att fortsätta lyfta fram arbetsgivares ansvar för goda arbetsvillkor, det finns oerhört mycket som måste göras i form av ledarskap, att visa tillit till professionerna och att sluta detaljstyra.

Men vi vill också gärna själva vara en del av lösningen på välfärdens problem och utmaningar och vi är övertygade om att vi konstruktivt kan bidra. Förbundet har t.ex. påbörjat ett arbete med att ta fram material, som på ett tydligt och lättillgängligt sätt visar på vinsterna av fysioterapeutiska insatser. Läs mer här om Fysioterapi ger resultat.

Inom många av de områden där fysioterapeuter är verksamma finns i dag övertygande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. 

Hur gick det då med intervjun om produktivitet och effektivitet? Jo, uppdraget visade sig komma från regionledningarna, som nu förbereder sig för att hitta lämpliga områden att samverka kring, över regiongränserna. Och det är ju vällovligt. Men för att lyckas med sitt initiativ så krävs det enligt min mening att arbetet sker i en anda av tillit och tillsammans med både fackliga organisationer och patientorganisationer. Att försöka öka trycket uppifrån för att öka produktiviteten är en riskabel väg att gå. Redan idag är det en alltför hög andel sjukskrivna av de anställda i hälso- och sjukvården.

I intervjun tryckte jag hårt på vikten av att satsa på prevention, rehabilitering, personcentrering, samverkan med medarbetare och fackliga organisationer, på vikten av att ta med kommunal hälso- och sjukvård och på behovet av ett nytt hälsofrämjande ledarskap. Jag tipsade också om de slutsatser som drogs vid det globala WHO-mötet om Rehabilitation 2030 i juli, där förbundet representerades av förbundsdirektör Helena Pepa.

Det är uppenbart att hälso- och sjukdomspanoramat är i stark förändring. Behovet av omställning till ett mer förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt gäller såväl i Sverige som globalt, inte minst för att levnadsvanesjukdomarna ökar drastiskt. WCPTs ordförande Emma Stokes liknade i ett blogginlägg satsningen på Rehabilitation 2030 vid målet att ta människan till månen för 50 år sedan.

Det ger en vink om vilka resurser, vilken energi och vilken tillämpning av känd kunskap som behövs för att uppnå en jämlik rehabilitering av hög kvalitet för alla människor. Det är dags att agera nu! 

Det ska bli lättare att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Igår torsdag fattade regeringen beslut om att ge Anna Nergårdh i  uppdrag att fram till januari 2021 utreda möjligheterna för att förbättra tillgängligheten för personer med psykisk ohälsa. Ta del av kommittédirektivet här. Ett mycket viktigt uppdrag, men det blir också ytterligare en sak som läggs på vårdcentralerna. Det blir nu viktigt att de får utrymme, förutsättningar, kompetens och ersättning för ett utökat åtagande inom området psykisk ohälsa. Vi önskar Anna Nergårdh lycka till med det viktiga uppdraget!

Ja, det tar inte så lång tid att komma tillbaka i jobbartagen. Men nu dags att önska: Trevlig helg!

 

Fysioterapi ger resultat

Efter en intensiv internationell kongressvecka i Genève gick det snabbt att komma tillbaks i den svenska samhällsdebatten och jag har under veckan deltagit i flera sammanhang.

Igår torsdag lanserades ett nytt material: Fysioterapi ger resultatFysioterapi ger resultat har tagits fram av Fysioterapeuterna med tidigare FoU- chefen Birgit Rösblad som projektledare. Materialet presenterades för första gången i samband med en frukosthub om Äldres hälsa. Se en 50 sekunders videopresentation av Fysioterapi ger resultat här. Du kan också se frukostmötet i efterhand här.

Frukosthub med presentation från  forskare och exempel i praktiken samt en stark berättelse från Lena Eckerström, senior med egen erfarenhet av att övervinna svåra smärtor med hjälp av träning och engagerade morgonsamtal med deltagarna. Nere till vänster i rött, Birgit Rösblad, projektledare för Fysioterapi ger resultat. 

I veckan har förbundet genomfört en introduktionsdag för nya distriktsordförande och en påverkansträff med distriktsordförande och andra lokalt förtroendevalda. Glädjande var att de flesta distrikt i landet var representerade. Jag medverkade med ett kort inslag om vikten av att skapa goda relationer och att använda uppmärksamhet som ett viktigt medel.

I tisdags deltog jag i SKL- konferensen Nära vård, där det bl.a. var ett intressant panelsamtal om förhållandet mellan prioriteringar och personcentrerad hälso- och sjukvård. 

Under tisdagen deltog jag också som gäst i invigningen av Juseks fullmäktige, där Juseks ordförande Sofia Larsen, statsminister Stefan Löfven (S) och Sacos ordförande Göran Arrius höll  invigningstal och där ekonomiprofessor Micael Dahlén höll en mycket inspirerande föreläsning om skillnaden mellan AI och människa.

Igår torsdag publicerade tidningen Fysioterapi ett antal intressanta reportage från WCPT:s världskongress. Särskilt intressant tycker jag detta reportage är, där kollegor från olika länder beskriver sina utmaningar.

Avslutar den veckoblogg med en kavalkad av vårliga foton från Waldemarsudde på Djurgården, dit jag sökte mig i onsdags kväll, i hopp om att möta den svenska våren igen. Och jag lyckades. Trevlig helg!

WCPT General Meeting i Genève

Denna vecka kommer bloggen från Genève, där WCPTs General Meeting just har avslutats och där WCPT Congress startar med öppningsceremoni ikväll. Att träffas tillsammans med kollegor från världens alla hörn är mäktigt och lärorikt. Förutsättningarna för hälso- och sjukvård och för att verka som fysioterapeut varierar väldigt mycket, och detta blir uppenbart vid denna typ av möten. Det här gänget representerade med stolthet Fysioterapeuterna och Sverige på General Meeting, där 350 delegater från 110 länder beslutade om verksamhetens innehåll de kommande fyra åren, om ekonomi, nya stadgar för WCPT, en rad olika policies och mycket annat.

Vice förbundsordförande Cecilia Winberg, förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och jag på WCPT General Meeting

Bland motionerna fanns ett förslag om att WCPT skulle påbörja ett systematiskt arbete med hållbar utveckling och att börja arbeta med klimat- och miljöfrågor. Cecilia Winberg var uppe i talarstolen och lämnade vårt stöd till motionen. Många länder tillstyrkte och motionen antogs.

Från Sverige hade vi lämnat en motion om att världskongresserna fortsättningsvis skulle anordnas vart fjärde år, inte vartannat år. Våra motiv var bl.a. ekonomi och inte minst hållbarhetsperspektiv. Jag var uppe i talarstolen och argumenterade för att vi som profession borde gå före och inte bidra till ökat resande, som en världskongress ju innebär. Vår motion engagerade många länder att yttra sig och det blev mycket tydligt att våra förutsättningar är mycket olika. För många länder är världskongresserna livsviktiga för att kunna utveckla professionen. I Sverige och i många andra ”rika länder” har vi andra förutsättningar, betydligt stabilare utbildningssystem, mer forskning och vi är inte lika beroende av  världskongresserna för professionens utveckling.

Emma Stokes, Irland, omvaldes som ordförande för WCPT för ytterligare fyra år och till ny vice ordförande valdes Melissa Locke, Australien. Läs mer här.

Igår kväll arrangerades en Awards Dinner, där bl.a. Charlotte Häger och Christina Opava tilldelades hedervärda och prestigefyllda pris från WCPT, läs mer här. Charlotte Häger fick motta WCPT International Service Award in the area of education och Christina Opava erhöll WCPT Leadership in Rehabilitation Award. Christina var förhindrad att närvara och jag tog emot priset å hennes vägnar. Fysioterapeuterna, som har nominerat både Charlotte och Christina till dessa priser, kommer att särskilt uppmärksamma detta i samband med Fysioterapi 2019 i Stockholm i oktober, då också Jonathon Krüger, VD i WCPT kommer att närvara. Stort grattis till Charlotte Häger och Christina Opava! Från Fysioterapeuterna är vi mycket stolta.

Idag är det fredag och vi ville ta tillfället i akt att visa vårt stöd för initiativet Physiotherapists for future, som i sig är ett stöd för det arbete som Greta Thunberg bedriver för klimatet #fridaysforfutureTillsammans med företrädare för norska fysioterapeutförbundet visade vi vårt stöd för Physiotherapists for future i samband med WCPT General Meeting i Genève.

Nu dags att ta sats, ikväll är det högtidlig Opening Ceremoni för WCPT Congress och sedan väntar välfyllda dagar med föredrag, abstrakts och nätverkande. Mer än 100 svenskar är medverkande och för egen del har jag fokus på det symposium om ledarskap som jag medverkar i imorgon lördag kl 16. Symposiet sänds på webben och kan ses live eller i efterhand här.

Trevlig helg från Genève!

Kommentar till regeringens vårändringsbudget

Idag presenterade regeringen Vårändringsbudget 2019. De skrivningar som finns om hälso- och sjukvården, och de mindre satsningar som trots allt görs på LSS och äldreomsorgen i vårändringsbudgeten är bra, men det krävs handling nu och långsiktiga investeringar i sektorn. Med tanke på de utmaningar som välfärden står inför hade vi förväntat oss mer av regeringens vårändringsbudget.

Det är dags att se medarbetarna som bär välfärden, varje dag. De behöver förutsättningar för att orka erbjuda en hälso- och sjukvård i världsklass, de behöver även förutsättningar för att kunna vara en del av omställningen. Det handlar t.ex. om möjlighet till kompetensutveckling och karriär, men även att fysioterapeuter, i likhet med både läkare och sjuksköterskor, självklart ska kunna få sin specialistutbildning betald. Primärvården måste stärkas om tankarna om nära vård ska kunna bli verklighet. Insatser för att stärka folkhälsan lyser med sin frånvaro vilket är oroande då vi måste arbeta offensivt med förebyggande insatser för att färre människor ska bli sjuka.

Att regeringen aktivt väljer att inte återinföra avdraget för den fackliga avgiften är beklagligt. Det fackliga engagemanget är grunden för den svenska modellen. Att stimulera till medlemskap i fackliga organisationer stärker den svenska modellen men framförallt den enskilde.

Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger

I veckan har både Sacos styrelse och Fysioterapeuternas förbundsstyrelse sammanträtt. På Sacostyrelsens agenda fanns viktiga framtidsfrågor för Saco och därutöver bland annat skattefrågor och de brännheta frågorna kring LAS. På Fysioterapeuternas förbundsstyrelse fanns godkännandet av Verksamhetsberättelse 2018, ta gärna del, det var ett händelserikt och intensivt verksamhetsår. Andra punkter var t.ex. kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor och fastställande av datum för nästa kongress 14-15/11 2020.

Igår torsdag träffades såväl Distriktsrådet som Förhandlingsrådet inom Fysioterapeuterna. Jag gjorde ett kort besök hos Distriktsrådet och träffade distriktsordföranden från hela landet, vilket som alltid är både viktigt och värdefullt. 

Igår torsdag fick vi från Fysioterapeuterna möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens strategiska färdplan. Det blev ett intressant samtal, nyttigt att reflektera tillsammans och att få möjligheten till rak feed back. 

Kommande vecka ska jag medverka i en paneldebatt på Vårdarenan, ett nytt stort möte för hälso- och sjukvårds-Sverige. Ämnet är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Jag kom att tänka på citatet jag hörde första gången för många år sedan från Donald Berwick, IHI: ”Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger”. Det är fortfarande lika aktuellt, och för min egen del en av mina ledstjärnor i arbetet. Om vi vill få till en förändring, så duger det inte att fortsätta på samma sätt som idag

Som en förberedelse inför paneldebatten har jag bett om tips och argument från personer inom olika delar i Fysioterapeuternas organisation. Läs synpunkter från Primärvårdssektionen, från privata fysioterapeuter och från distriktsstyrelsen i Kalmar län med både regional och kommunal primärvård.

Fysioterapeuter är redo att bidra konstruktivt till den omställning som behövs för att nå en god och nära vård. Men för att det ska bli praktiskt genomförbart krävs också en målmedveten satsning från sjukvårdshuvudmännen med ökat fokus och ökade resurser för såväl prevention som rehabilitering. Det krävs ett personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap, som lyssnar mer på såväl patienter som medarbetare och leder verksamheten på ett nytt sätt. Det gäller att utforma systemet på ett nytt sätt, annars riskerar vi att få samma resultat som hittills. Varje system är nämligen perfekt utformat för att ge det resultat det ger. 

Kanske något att ta med sig också in i den stundande helgen? Trevlig helg!

 

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.

”En flexibel organisation där vi kan samarbeta utöver organisationsformer”

I detta blogginlägg har jag inför en paneldebatt nästa vecka, som jag beskrev i tidigare blogginlägg träffat Marie Granberg, förbundsstyrelseledamot Fysioterapeuterna och ordförande i Stockholms Privata Fysioterapeuter. Hennes budskap: ”Min vision är att vi får en flexibel organisation där vi kan samarbeta utöver organisationsformer oavsett om vi arbetar privat eller i regiondriven eller kommunal verksamhet. Vi som fysioterapeuter har en stor roll att fylla i framtidens sömlösa hälso-och sjukvård”.  Se min korta intervju med Marie Granberg här.

 

Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner?

I nästa vecka ska jag medverka i en paneldebatt på det nya stora mötet i hälso- och sjukvårds-Sverige kallat Vårdarenan

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Först till Primärvårdssektionens ordförande Ingmari Rinsén

Några viktiga frågor som Primärvårdssektionen lyft fram är:

  • Statlig reglering av fortbildning. För att säkra att fortbildning sker utifrån verksamhetens och den enskildes behov behövs en statlig reglering av fortbildning för leg professioner inom hälso-och sjukvården.
  • Statlig reglering av titeln specialistfysioterapeut. Behovet av specialistfysioterapeuter växer inom primärvården. För att säkra kvaliteten, att det finns en utbyggd utbildningsstruktur (inklusive handledning) samt specialisttjänster behövs en statlig reglering specialisttiteln och ett erkännande av specialistutbildningen.
  • Översyn av ersättningsmodeller. De ersättningsmodeller som finns idag fokuserar på vårdproduktion. Forskning, fortbildning, handledning och interprofessionellt arbete är svårt att få till då de inte ryms inom ersättningsmodellerna.
  • En attraktiv primärvård. Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla fysioterapeuter i primärvård och svårigheterna förväntas öka. För att skapa en hållbar och attraktiv primärvård för medarbetarna krävs bland annat möjlighet till kontinuerlig fortbildning och kompetens-och karriärutveckling. Det behövs också möjlighet till samverkan med arbetsgivare för dialog kring hur medarbetarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen? Vi tror att fysioterapeuter har mycket att bidra med i primärvården vare sig den är privat-, kommunal- eller regionägd. Viktigt är att det finns tydligt uppdrag och tid för samverkan. Fysioterapeuter är ofta patientens fasta vårdkontakt på hälsocentralen och har ofta stor kunskap om patienten. Fysioterapeuter kan i alla delar av vården vara första instans för muskuloskeletala besvär.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention? Med ett bredare uppdrag, mindre fokus på antal patienter och mer fokus på vad och hur man gör så skulle fysioterapeuter kunna bidra vid varje besök. Viktigt är då att också ha tid och mandat att jobba med levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Det fungerar inte om man räknar ”pinnar” eller vårdproduktion. Vi behöver få komma in på nya arenor likt skolor, förskolor osv. för att kunna jobba med prevention innan de söker oss för besvär/sjukdom.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare? Med fokus på teamarbete, fysisk närhet till varandra över yrkesgränserna, ett tydligt uppdrag med patienten i fokus. Tid för möten över yrkesgränser och mandat från ledning och styrning, mindre fokus på läkarbesök tror vi också behövs. Det finns idag också en del goda exempel på detta, som nog ibland har kommit till som en lösning för läkarbristen i primärvården, men där resultatet har blivit ett gott samarbete mellan yrkesgränser där man utgår från vilken profession som är mest lämpad att träffa patienten men som ändå har teamet att tillgå.

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats? Karriär, utbildning, tid för reflektion, möjligheter till utveckling, närhet forskning i den verksamhet man jobbar i behövs. Specialistfysioterapeuter behövs för att klara det breda uppdrag vi har idag i primärvården. Betald specialistutbildning precis som läkarna har – en jämlikhetsfråga. Löneutveckling och generellt lönelyft ett måste!! Man kan inte tjäna mindre efter högskoleutbildning än före. Vi måste få betalt för det arbete vi utför annars riskerar vi att fysioterapeuter byter yrke och så tappar vi också kompetens. Lyhördhet från ledning och beslutsfattare, vi måste få bli delaktiga i den verksamhet vi jobbar i. Primärvården måste också få resurser för att utföra det uppdrag vi har, inte ha ett jätteuppdrag men bara personal och budget för att klara en bråkdel.

Hos Rehab Öst (Östergötland) har medarbetarna fått delge vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats: Möjlighet till kompetensutveckling/fortbildning. Sammanhållning i arbetsgrupp med tydligt ledarskap. Löneutveckling. Bra rimlig lön. Möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt arbetstider. Kanske en bra sammanfattning?

 

 

 

”Det som inte mäts finns inte”

”Det som inte mäts  finns inte”, brukar det sägas ibland. Kanske det är en överdrift att uttrycka sig så, men det ligger definitivt mycket  i att det är viktigt vilka resultat som efterfrågas. Tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård började mätas mer systematiskt 2004 och har sedan dess följts upp noggrant. Dock har fokus legat enbart på väntetid till läkarbesök. Nu, efter att den nya professionsneutrala vårdgarantin infördes 1 januari 2019 har för första gången nationell statistik kommit på tillgängligheten till fler grupper än läkare. Det är minst sagt anmärkningsvärt att sjukvårdshuvudmännen inte har efterfrågat dessa siffror tidigare, men desto roligare och viktigare att dessa resultat nu  börjar komma.

SKL publicerade i veckan den första redovisningen av nya vårdgarantin där det nu går att utläsa tillgängligheten till många professioner i primärvården ända till vårdcentralsnivå. En fråga som jag ställer mig efter första mätningen är varför bara 9 av 21 regioner redovisas? Men framförallt är jag glad över att det äntligen finns mätningar att redovisa för många yrkesgrupper. Vi kommer nu från förbundet att följa resultaten noga över tid och jag utgår från att regionerna kommer att göra detsamma. 

I veckan träffade vi från Fysioterapeuterna den socialdemokratiska gruppen i Riksdagens socialutskott och fick möjlighet att presentera vårt arbete och tid till bra samtal omkring bl.a. elevhälsa, MAR, specialistfysioterapeut, prevention och rehabilitering. Ta del av vår presentation här. Tack för ett bra besök i Riksdagen! 

Samtidigt som vi träffade den socialdemokratiska gruppen i socialutskottet så firade utredningen God och nära vård 2 år som utredning med att träffa referensgruppen med professionsföreträdare, denna gång förstärkt med representanter för yngre/studentrepresentanter från förbunden.Från Fysioterapeuterna deltog bl.a. nytillträdde studentordföranden Robin Jarl, som sammanfattade dagen så här:

Det var ett intressant tillfälle, men framförallt givande, att få diskutera kring våra professioner och hur vi kan bidra till ett hälsofrämjande arbete. Mycket diskussion fördes kring hur vi når denna grupp individer i rätt skede där en hälsofrämjande intervention skulle vara gynnsam. När kommer vi egentligen i kontakt med dessa, är det när de uppsöker vårdcentralen eller är det faktiskt när de kommer in på apoteket och rådfrågar farmaceuten? Hur ska vi ta tillvara på just det tillfället? Det fanns en enighet i att vi behöver hitta en gemensam strategi i hur vi identifierar dessa individer, men även en struktur hur vi därefter går vidare i det hälsofrämjande arbetet.”Regeringens utredare Anna Nergårdh tillsammans med  yngre/studentrepresentanter från hälsoprofessionerna

Avslutningsvis i detta blogginlägg också något från Sacos ordföranderåd, där förbundsordförande och förbundsdirektörer för Sacos 22 olika förbund träffades. Förmiddagen ägnades åt Sacos framtidsarbete och eftermiddagen huvudsakligen åt de förändringar av LAS som föreslås i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Under eftermiddagen besökte också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ordförandekonferensen. Ylva Johansson tydliggjorde att LAS-utredningen handlar om att utöka undantagen i turordningsreglerna. Det finns en oro för att det ska omfatta mycket mer än det. Så blir det inte, enligt arbetsmarknadsministerns uttalande på Sacos ordföranderåd.

En intensiv och bra arbetsvecka närmar sig sitt slut. Inför helgen, tänk på att vi går mot ljusare tider! Vacker vy från lusthuset vid Valdemarsudde på Djurgården, en sen eftermiddag under veckan.

Trevlig helg!

Spetspatienter, förbundsstyrelse och ordförandekonferens

I veckan har det kommit en ny rapport Spetspatienter- en ny resurs för hälsa. Rapporten är en delrapport från projektet Dagens patient. Ett projekt med synen att hälso- och sjukvårdssystemet behöver förändras i grunden för att bättre möta patienternas behov och kompetens. Det är en viktig rapport med många förslag om hur delaktighet kan ökas, engagemang användas och allas resurser kan vara en viktig del i omställningen av svensk hälso- och sjukvård. Slutklämmen som vi i Fysioterapeuterna ställer oss bakom är att Kunnigare patienter gör alla till vinnare! Så fundera kring hur du tillvaratar patienters engagemang och kunskap i din vardag.
Projektets upphovskvinna och tillika den som myntat ordet spetspatient är Sara Riggare, som i veckan fick utmärkelsen Årets medicinsvensk för sitt arbete med att lyfta patienters villkor, rättigheter och möjligheter. Stort grattis till Sara! 

I tisdags och onsdags hade vi årets första förbundsstyrelse i Fysioterapeuterna, då vi också startade vårt framtidsarbete inför nästa kongress, som är i november 2020. Som inspiratör hade vi bjudit in Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin, och hon gav oss sin personliga beskrivning av framtidens hälso- och sjukvård. Vi kommer att bjuda in fler externa personer som inspiratörer och vi kommer precis som inför förra kongressen att bedriva ett intensivt dialogarbete, där vi vill involvera både våra medlemmar och externa samarbetsparter i samhället. Vilka utmaningar ser du för framtidens hälso- och sjukvård och välfärden i samhället?På förbundsstyrelsen hälsade jag och Cecilia Winberg, vice förbundsordförande Robin Jarl, ny studentordförande välkommen (nere t.v) tillsammans med hela FS (nere t.h) och Christina Kennedy pratade personligt om utmaningarna för framtidens hälso- och sjukvård (överst).

Arbetsveckan avslutas för min del torsdag-fredag med ordförandekonferens på Ekerö, med förbundsordföranden från alla förbund inom LO, TCO och Saco. Denna typ av möten sker ca en gång per år, med fokus på viktiga gemensamma frågor. På agendan denna gång är bl.a. partsmodellen satt under press, kollektivavtalets betydelse, Agenda 2030 och säkerhetsläget i samhället. Sacos ordförande Göran Arrius inledde den gemensamma ordförandekonferensen (överst t.v) tillsammans med Eva Nordmark, TCO och Karl-Petter Thorvaldsson, LO (överst t.h). Visions ordförande Veronica Magnusson talade om Agenda 2030-delegationens arbete (nere t.v) och professor Lars Calmfors om svenska modellens legitimitet (nere t.h.)

Tiden går fort, redan har en månad av nya året passerat. Ta väl vara på helgen som kommer och ha en trevlig helg!