Fyra år – Varje dag är en gåva

Idag fyller jag fyra år. Det är alltså fyra år sedan jag räddades tillbaks till livet efter ett hjärtstopp, i samband med en cykelsemester på Bornholm.

Det är alltså en mycket speciell dag för mig och oss idag. Utan mina livräddare Annmargreth, Ole, Erik och Sennait och utan den fantastiska vård jag fick i ambulans, ambulanshelikopter och på Rigshospitalet i Köpenhamn hade jag inte levt idag och jag är dom alla evigt tacksam för att jag fick bli en överlevare.

Trots att fyra år har förflutit så blir jag fortfarande dagligen väldigt berörd av att ha fått chansen till Livet 2.0❤️. Jag har skrivit om detta regelbundet, senast för ett år sedan https://www.facebook.com/715266651/posts/10157047192371652/

Livet är verkligen inte självklart, det har inte minst den pågående pandemin lärt oss och det finns så väldigt mycket att vara tacksam för. Både jag och Annmargreth har som #överlevare och #livräddare lärt oss hur viktigt det är att ta tillvara och värdesätta livet, varje dag.

Pandemin har fått oss att ännu tydligare prioritera vår hälsa. Varje dag börjar med en rejäl morgonpromenad och fortfarande kör vi dessutom ett par dagar i veckan ett träningspass med puls – och styrketräning. Att investera i sin hälsa är att investera i framtiden. Och kanske också ett ansvar gentemot barn och barnbarn att försöka göra det som vi kan. Vi har fem barnbarn på min sida och sex barnbarn på Annmargreths sida och vi vill gärna följa dom på deras livsvandring, så länge som möjligt förstås. Det är en av drivkrafterna för vår träning.

Men långt ifrån alla som får hjärtstopp överlever. Alla skulle inte kunna räddas ens med stora och snabba insatser, men betydligt fler skulle kunna få möjligheten att överleva. För detta krävs dock att det finns någon i närheten som kan hjärt- lungräddning #HLR och som är beredd att göra det. Det behövs också hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. I allt flera regioner finns nu också sms-livräddare, där du och jag och vi alla kan bidra till att fler än 10% får överleva.

Men samhället behöver också ta ett större omtag när det gäller åtgärder mot hjärtstopp. Det krävs systematiska breda åtgärder från hela samhället och det handlar till stor del om att alla ska lära sig HLR och att det måste finnas hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev en debattartikel i Sydsvenskan i somras om detta tillsammans med några viktiga samhällsaktörer http://stefanjutterdal.se/2021/07/15/debatt-det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp/

Jag har också skrivit olika blogginlägg och krönikor i detta ämne http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/ och Annmargreth och jag har fortsatt att dela vår berättelse om mitt hjärtstopp för att bidra till att fler kan överleva.

Annmargreth och jag har också det senaste året engagerat oss som medgrundare till bildandet av ett nationellt nätverk för överlevare och närstående efter hjärtstopp https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/nytt-natverk-for-overlevare/?fbclid=IwAR2CGoHy4CraSYw_9KdIj_RaZHvWRDIo6kyqRxq5covvr9fEO5swnSQ1a1k

Det känns väldigt fint att vi nu är igång med nätverket, som syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats och deras närstående att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.

Var och en av oss kan redan nu göra skillnad. Vill du göra något meningsfullt?
Se till att gå en kurs i HLR och anmäl dig som SMSLivräddare. Eller skänk en gåva till Riksförbundet HjärtLung eller till Hjärt-Lungfonden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. #enilaget #tillsammansräddarviliv

Jag känner stor tacksamhet till livet och för att ha fått fyra extra år. I sommar har vi efter vaccinationer fått möjligheten att träffa och umgås med alla våra barn och barnbarn🙏🏻❤️. De senaste dagarna har vi varit på egensemester först i Fjällbacka och sedan ett dygn på Väderöarna i ett fantastiskt sensommarväder. Att få se solen gå upp och ned, att njuta av att vara nära naturen och att ta vara på varje dag, det är en gåva. ❤️
Fler foton här https://www.facebook.com/715266651/posts/10157761797196652/


Debatt: Det behövs politiska beslut och systematiska samhällsåtgärder om fler ska överleva hjärtstopp

Är du beredd att kunna rädda liv? Varje dag drabbas 16 personer i Sverige av hjärtstopp utanför sjukhus. Bara två överlever, trots att fler skulle kunna räddas.

Idag skriver jag en debattartikel i Sydsvenskan tillsammans med företrädare för flera av de organisationer som arbetar för att fler ska få chansen att överleva ett hjärtstopp. Läs debattartikeln här https://www.sydsvenskan.se/2021-07-15/det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp


Och du som är politiker, fundera på vad du kan göra i riksdagen, i den kommun eller region som du är verksam.
När det gäller att minska olyckor och död inom trafiken så tog riksdagen redan för 25 år sedan beslut om en nollvision. Nu krävs satsning på förebyggande åtgärder och ett liknande angreppssätt som inom trafiken för att fler ska kunna få chansen att överleva ett hjärtstopp.

Jag är själv en av de få, som likt Christian Eriksen haft den ofattbart stora lyckan att överleva ett hjärtstopp, tack vare rådigt ingripande från medmänniskor. Jag hoppas innerligt att fler ska få den möjligheten.

Så fort det kan gå…

I direktsändning inför hundratals miljoner åskådare i hela Europa föll ikväll den 29-åriga danske fotbollsstjärnan Christian Eriksen ihop till synes livlös på Parken i Köpenhamn. Dramatiska bilder visade hur Eriksen snabbt fick akut omhändertagande med bl.a. hjärt- lungräddning. Vi var många runt hela Europa, som våldsamt omtumlade följde dramat i realtid och som efter en knapp timme kunde ta del av UEFA:s rapport om att Christian Eriksen nu vårdas på Rigshospitalet i Köpenhamn och att hans tillstånd är stabilt. Lättnaden är stor hos alla oss som följt dramat och säkert hos alla andra som tar del av nyheten i efterhand. I skrivande stund återupptas EM-matchen mellan Danmark och Finland på Parken, bara några hundra meter från Rigshospitalet.

För egen del blev det många existensiella tankar ikväll. För snart fyra år sedan drabbades jag av hjärtstopp under en cykeltur på Bornholm. Tack vare rådiga insatser av mina livräddare så fick jag omedelbar hjärt- lungräddning och efter 20 minuter kom ambulans och jag fick alla tänkbara livsuppehållande insatser med bl.a. defibrillering. Mitt hjärta startade igen, och efter transport med ambulanshelikopter fick jag sedan förstklassig hjälp på Rigshospitalet i Köpenhamn. Läs min berättelse om hjärtstoppet här https://www.facebook.com/715266651/posts/10154649929516652/

Jag hade själv en ofattbar tur och är en djupt tacksam överlevare, och det verkar tack och lov som att det gäller också för Christian Eriksen, att vi fick bästa tänkbara akutinsats av rådiga människor.
Men många människor får inte den hjälpen. Varje dag inträffar i Sverige 16 hjärtstopp utanför sjukhus. Endast 2 överlever, dvs varje dag dör 14 (!) personer i hjärtstopp utanför sjukhus. Men så behöver det inte vara. Många av de som drabbas skulle kunna räddas om samhället mer systematiskt satsade på att alla ska lära sig hjärt- lungräddning och att det finns hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev nyligen en krönika om detta i Dagens Samhälle http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/

Vi har under det senaste året i dessa pandemitider tyvärr tvingats vänja oss vid att matas med siffror över antalet döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsens statistik 19 personer/dag i covid-19. Det är en förskräckande hög siffra och via media har vi verkligen matats med dessa siffror. Men låt oss nu vidga perspektivet. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt- kärlsjukdomar (varav 14 i hjärtstopp utanför sjukhus) och om detta har det inte rapporterats särskilt mycket i media. 
I min krönika skriver jag om att det nu behövs en kraftfull satsning i hela samhället på att fler ska överleva ett hjärtstopp. Bland annat behövs detta: 

• Politiska beslut på nationell, regional och kommunal nivå med mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp, från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030. 

• Kunskap om HLR för alla i samhället och årlig träning. Särskilt viktigt är det att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas.

• Hjärtstartare, som är tillgängliga dygnets alla timmar, inte som i dag, där de flesta hjärtstartare finns inom lås och bom utanför kontorstid.

• Utlarmning av räddningstjänst, polis och frivilliga livräddare (SMS-livräddning) i hela Sverige.

Det är hög tid att samhället tar detta på största allvar. Det behövs politiska beslut och åtgärder snarast.  Fler behöver få höra orden: ”Du var död, men nu lever du igen”.

Jag vet hur kort avstånd det är mellan Rigshospitalet och Parken i Köpenhamn. Jag vet skillnaden på att vara död och levande. Jag är oändligt tacksam för att jag fick chansen att leva igen. Och jag och många, många andra är ikväll mycket tacksamma för ljusa hälsorapporter om Christian Eriksen🇩🇰🙏🏻.

Vy från Rigshospitalet, september 2017. Foto: privat


Jag var död, men nu lever jag igen

”Hej Stefan! Du var död, men nu lever du igen”. Det var de första orden jag hörde från sjuksköterskan som dragit ut min tub och ville få mig att andas själv igen, efter mitt hjärtstopp i september 2017 och efter två dygn på Rigshospitalet i Köpenhamn, nedkyld och i respirator.

Idag skriver jag en krönika i Dagens Samhälle https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/14-personer-dor-i-hjartstopp-utanfor-sjukhus-varje-dag/ där jag lyfter fram vikten av politiska beslut och åtgärder för att öka andelen personer som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus.

14 personer dör varje dag (!) i hjärtstopp utanför sjukhus. Vi har det senaste året i dessa pandemitider tyvärr tvingats vänja oss vid att matas med siffror över antalet döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsens statistik 19 personer/dag i covid-19. Det är en förskräckande hög siffra och via media har vi verkligen matats med dessa siffror. Men jag vill vidga perspektivet. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt- kärlsjukdomar (varav 14 i hjärtstopp utanför sjukhus) och om detta har det inte rapporterats särskilt mycket i media.
I min krönika skriver jag om att det nu behövs en kraftfull satsning i hela samhället på att fler ska överleva ett hjärtstopp. Bland annat behövs detta: 

• Politiska beslut på nationell, regional och kommunal nivå med mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp, från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030. 

• Kunskap om HLR för alla i samhället och årlig träning. Särskilt viktigt är det att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas.

• Hjärtstartare, som är tillgängliga dygnets alla timmar, inte som i dag, där de flesta hjärtstartare finns inom lås och bom utanför kontorstid.

• Utlarmning av räddningstjänst, polis och frivilliga livräddare (SMS-livräddning) i hela Sverige.

Det är hög tid att samhället tar detta på största allvar. Det behövs politiska beslut och åtgärder snarast.  Fler behöver få höra orden: ”Du var död, men nu lever du igen”. Läs min krönika och sprid gärna https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/14-personer-dor-i-hjartstopp-utanfor-sjukhus-varje-dag/

Nätverk för överlevare efter hjärtstopp och deras närstående
”Du var död, men nu lever du igen” är stora ord som alla överlevare efter hjärtstopp försöker ta till sig och leva med, ord som man bär med sig resten av livet. Det gäller också närstående till överlevare efter hjärtstopp, som ofta har mycket starka upplevelser av hjärtstoppet. Min fru Annmargreth och jag har tillsammans med andra eldsjälar samt Riksförbundet HjärtLung och Svenska rådet för HLR varit med och startat ett nationellt nätverk för överlevare och deras närstående. Nätverket syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats och deras närstående att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.

I veckan som gick startade vårt nätverk en Facebook-grupp för personer som överlevt hjärtstopp och deras närstående. Om du tillhör någon av dessa grupper är du varmt välkommen att gå med i gruppen https://www.facebook.com/groups/hjartstopp

Tanken med detta nätverk är att skapa möjligheter att träffa andra som drabbats, dela berättelser och få tips, råd och stöd. Det är nämligen minst sagt en omtumlande upplevelse att överleva hjärtstopp, både för den drabbade och för närstående. Läs gärna mer här

och här

https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/nytt-natverk-for-overlevare/?fbclid=IwAR2CGoHy4CraSYw_9KdIj_RaZHvWRDIo6kyqRxq5covvr9fEO5swnSQ1a1k

Att få uppleva ytterligare en vår påminner mig starkt om det fantastiska i att jag blev räddad tillbaka till livet och fick fortsätta leva. Jag hoppas och vill att fler ska få den möjligheten, det är därför det är viktigt att samhället agerar nu. Och du som är beslutsfattare nationellt, regionalt eller kommunalt, tänk på att dina ställningstaganden och beslut kan rädda liv.

Backsippor i barndomens kullar, ett säkert och underbart vårtecken



Ledare skapar förutsättningar för ett bättre samtalsklimat

Bloggen är tillbaka. Efter ett par månaders uppehåll när jag ”avprogrammerat” mig efter åtta års intensivt och spännande uppdrag som förbundsordförande i Fysioterapeuterna så är jag redo att börja skriva på bloggen igen.
Jag har ägnat tiden sedan årsskiftet åt att bearbeta, koppla av och fundera på framtiden. Avprogrammeringen tog en oväntad och ganska genomgripande vändning när jag testades positiv för Covid -19 i slutet på januari. Efter några jobbiga och påfrestande veckor då både jag och min fru Annmargreth var rejält sjuka av viruset mår vi nu betydligt bättre, även om vi som så många andra kan berätta att det kan ta lång tid att återhämta sig efter Covid -19.

Förra året präglades ju av coronaviruset, med många, många timmars sittande framför skärm i digitala möten. Som tur var satte vi upp en målsättning om att förutom ett par korta träningspass per vecka gå minst 10000 steg/dag. Vi lyckades med detta i ett helt år, 366 dagar närmare bestämt. Dagen därpå blev jag sjuk av viruset. Vi är båda tacksamma för att vi var i så hygglig form när vi blev sjuka, annars hade säkerligen återhämtningen tagit betydligt längre tid.

Jag kommer nu att tillsammans min fru Annmargreth Kvarnefors att i begränsad omfattning arbeta med olika uppdrag i ett nystartat bolag, Kvarnlaget AB. Namnet har vi förstås tagit med anknytning till platsen där vi bor, Lagmanskvarn utanför Oskarshamn.

Kvarndammen i Lagmanskvarn , där kvarnen, med anor från 1300-talet, speglar sig i vattnet.

Genom vårt företag kommer vi att att erbjuda rådgivning, coaching och skrivande i olika former inom områdena vård och hälsa som rör kvalitet, hållbar utveckling och ledarskap. Vi kommer också att engagera oss inom området hjärtstopp, där vi av egen erfarenhet vet att samhället behöver och kan göra mycket mer.

Ett uppdrag som jag påbörjade i veckan som gick, var som fristående krönikör i tidningen Dagens Samhälle. Min första krönika publicerades på webben i tisdags https://www.dagenssamhalle.se/kronika/ledare-skapar-forutsattningar-ett-battresamtalsklimat-35643 och i papperstidningen i torsdags. Ett roligt men utmanande uppdrag. Har du tankar och förslag till ämnen att ta upp i krönikorna, hör gärna av dig till mig (stefanjutterdal@hotmail.com)

Första krönikan i Dagens Samhälle 11 mars
Årets första cykeltur till havet sista dagen i februari, +15 grader, strålande sol och vindstilla.
Vi är verkligen på väg mot ljusare tider!

Rörelse är livsviktigt!


När jag fortsätter min summering av åtta år som förbundsordförande så är det ett ord som återkommer väldigt frekvent, nämligen rörelse. Rörelse är en central del av fysioterapi och en central del i Fysioterapeuternas verksamhet. Som fysioterapeut eller sjukgymnast så har du kunskapen om hur viktigt det är med rörelse ständigt med dig och redan för åtta år sedan talade vi i förbundet ofta om fysisk aktivitet, den bästa medicinen. 2014 kom oroande siffror från WHO om att fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för död i världen och leder till att 3 miljoner människor dör i förtida död. När förbundet 2016 antog en ny värdegrund så blev ett av ledorden i rörelse.  Nu har WHO nyligen uppdaterat sina globala riktlinjer för fysisk aktivitet. Uppdateringen visar att det fortfarande är alltför många som ej når upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet. För unga personer är 4 av 5 otillräckligt fysiskt aktiva. En nyhet med uppdateringen är att de nya riktlinjerna beskriver hur stillasittande kan kopplas till ohälsa för olika grupper, tex gravida kvinnor och personer med kroniska sjukdomar. WHO uppmanar alla länder att använda sig av riktlinjerna för att öka nivåerna av fysisk aktivitet i alla grupper. I Sverige finns sedan flera år tillbaka ett viktigt arbete inom detta område,  FYSS, en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och som redan tidigare utkommit i två versioner. Ytterligare en uppdatering kommer i början av nästa år.
Folkhälsomyndigheten  arbetar också för närvarande med att ta fram svenska riktlinjer, som kommer att ges ut under våren 2021.

Sammanfattningsvis: Rörelse är enkelt uttryckt livsviktigt! Och som Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten klokt uttrycker det: ”Riktlinjer i sig ger inte mer rörelse eller mindre sittande, men är ett viktigt steg i nationell samordning och kan ge stöd i det regionala och lokala arbetet”.
Idag publiceras avsnitt 31 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse”, där tillträdande förbundsordförande Cecilia Winberg samtalar med Esther-Mary D’Arcy, som är ordförande för Europe Region World Physiotherapy, vars syfte är att stödja medlemsorganisationerna (inklusive Fysioterapeuterna) från 37 europeiska länder, samt att marknadsföra professionen. Samtalet handlar bland annat om likheter och skillnader mellan de 37 medlemmarna och om organisationens arbete med Agenda 2030. (Samtalet sker på engelska.)

I går kväll hade Fysioterapeuterna ordnat ett digitalt glöggmingel och avtackning för mig som förbundsordförande. Jag känner mig fortfarande helt omtumlad och ödmjukt överväldigad av alla fantastiskt fina hälsningar och tal. Inte helt lätt att sitta tillbakalutad hemma i vardagsrummet och bara ta emot. Åtta år sätter definitivt sina djupa spår och jag är väl medveten om att jag har väldigt många goda vänner och kamrater. Ett stort och varmt tack till er som hade arrangerat detta på ett så fint sätt och till alla och envar som skickat hälsningar och gåvor! ??Jag känner mig riktigt kärleksboostad❤️! 

En riktigt trevlig helg önskar jag er alla!

Psykisk ohälsa i fokus

I höstens säsongspremiär av Fysioterapeuternas ”En podd i rörelse” avsnitt 24 samtalar jag  med andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund Sofia Rydgren Stale, som är psykiatriker i primärvården. Vårt samtal handlar om psykisk hälsa och ohälsa och bland annat vilken betydelse rörelse har för att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Sofia tar bl.a. upp ett citat av Søren Kierkegaard, som är viktigt för henne. Det är också ett av mina favoritcitat: ”Om jag ska lyckas med att föra en människa till ett bestämt mål, så behöver jag finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra”. Lyssna på vårt podd-samtal här.

I tisdags sammanträdde Fysioterapeuternas förbundsstyrelse i ett extra sammanträde för att besluta om förbundets remissvar till huvudbetänkandet av God och nära vård. Alla förbundets olika delar, distrikt, sektioner och råd har varit delaktiga i att lämna underlag till remissvaret, som nu är beslutat och inskickat till socialdepartementet och finns att läsa här.

I veckan har den årliga eHälso-konferensen Vitalis genomförts. I samband med detta publicerades Vitalispodden, där jag tillsammans med ordförandekollegor från andra fack- och professionsförbund ger vår bild av hur Covid-19 har påverkat våra professioner. Lyssna gärna! 

Nästa vecka sammanträder Fysioterapeuternas förbundsstyrelse i ett digitalt tvådagarsmöte, för att bl.a. besluta om förbundsstyrelsens propositioner och motionssvar inför kongressen 14-15 november. Därefter planerar jag för ett par dagars sensommarsemester, och låter därmed veckobloggen också vila nästa vecka.

Av den anledningen vill jag redan nu slå ett slag för Internationella Fysioterapins dag , som den 8 september traditionsenligt firas i mer än 120 länder. Årets tema är förstås självklart: Rehabilitering efter Covid-19. Då ordnas aktiviteter runt om i Sverige och jag kommer då också att dela ut utmärkelsen Årets fysioterapeut.

Jag tänker försöka ta tillvara varje del av den sensommar vi nu befinner oss i. Hoppas du kan göra det också. Önskar alla läsare en trevlig helg! 

 

Satsa på rehabilitering i pandemi-tider

Idag publiceras ett extrainsatt avsnitt 19 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse”,  ett specialavsnitt om fackliga frågor som hamnat i fokus på grund av coronapandemin. Hur är det att arbeta fackligt i dessa tider? Jag samtalar med Mikael Hjerne, ordförande i förbundets förhandlingsråd och ledamot i förbundsstyrelsen, Klara Karlsson, förhandlingsråd i Sörmland och ombudsman Katarina Skarin Ebenstrand på förbundets kansli. Lyssna på poddavsnittet här. Medverkar i podden gör Mikael Hjerne (uppe t.v.), Klara Karlsson (uppe t.h.), Katarina Skarin Ebenstrand (nere t.v.) och jag
Rehabilitering efter Covid -19 har varit ämnet för många nyhetssajter under veckan som gått. Jag gläds åt att kompetenta fysioterapeuter tar steget fram och är aktiva i debatten. Några exempel är Karin Wadell och Monika Fagevik Olsén.
Karin, som är professor i fysioterapi vid Umeå Universitet, medverkade på ett professionellt och pedagogiskt sätt i SVT:s Fråga doktorn i måndags.
Monika, som är professor i fysioterapi vid Göteborgs universitet och verksam på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkade i Ekot i tisdags och berättade om hur man i Göteborg nu börjar med multiprofessionella specialistteam för patienter som varit svårt sjuka i Covid -19. Med start den här veckan kommer olika yrkeskategorier som läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder att samarbeta i speciella kompetensteam. Syftet är att mer effektivt ta hand om det ofta omfattande vårdbehov som svårt sjuka covidpatienter har under hela vägen tillbaka till ett friskt liv.

Från Fysioterapeuterna har vi i veckan i en debattartikel i Dagens Medicin påtalat det mycket stora behovet av rehabilitering i dessa pandemitider.  Tillsammans med  vice ordförande Cecilia Winberg skriver jag om att hälso- och sjukvården nu inte får prioritera bort det hälsofrämjande och preventiva arbetet. Man måste klara av att både ta hand om akuta tillstånd och verka för att minska insjuknandet i och effekterna av våra vanligaste folksjukdomar.

Vi riktar fyra uppmaningar till regionledningarna om att se över systemen så att vi fysioterapeuter kan göra allt som står i vår makt för att de patienter som så behöver ska få den rehabilitering de behöver och har rätt till, genom att:

1. Omgående möjliggöra och ge ersättning för digitala vårdbesök för alla
2. Möjliggöra för personer i vårdkö att träffa fysioterapeut för anpassat anpassad träning i väntan på operation
3. Säkerställa tillgång till rehabilitering för personer med kroniska sjukdomar
4. Säkerställa tillgång till hälsofrämjande och preventiva hälso-och sjukvårdsinsatser

Det blir en annorlunda Valborgsmässoafton och 1 maj i år. Medan vi firar våren där hemma, utan större folksamlingar och medan vi håller avstånd, så vill jag ännu en gång rikta mitt varma tack till alla som sliter i frontlinjen med svårt sjuka Covid -19 patienter. Långa, tröttande och tunga arbetspass har blivit er vardag och ni är värda allas vår uppskattning för ert fantastiska arbete. Det gäller fysioterapeuter och alla andra yrkesgrupper. Tack för att ni finns och för ett enastående arbete!

Trevlig Valborg!

 

 

Tillsammans

I dessa intensiva dagar med corona-virusets framfart är det mycket i vardagen som förändras för de allra flesta. Myndigheter och regering håller presskonferenser flera gånger dagligen och nyhetsflödet handlar till stor del om effekterna av covid-19 i Sverige och i världen.

På många arbetsplatser är det en pressad arbetssituation, med mycket oro. Dagligen har vi nu väldigt många samtal och kontakter till Fysioterapeuternas kansli från oroliga och bekymrade medlemmar. Oron är mycket förståelig. Från förbundets sida gör vi allt vi kan för att ta medlemmars frågor vidare till t.ex. SKR, myndigheter eller till regeringen. Och den här situationen ser ju just nu ut att kunna bli långvarig. Därför gäller det att hitta hållbara förhållningssätt. Vad kan du och jag göra? Skriver om det i ett uttalande på Fysioterapeuternas hemsidaEn viktig sak som vi som fysioterapeuter är mycket medvetna om är att fysisk aktivitet är livsviktigt, och det gäller ju lika mycket i dessa tider också. Som tur är har vi på de flesta håll gott om grönytor, så att vi kan gå ut och röra på oss i naturen, utan att vara i grupp eller närkontakt med andra människor.

En sak är jag helt övertygad om, det är nu alldeles nödvändigt att vi alla hjälps åt för att tillsammans ta oss igenom denna tid. Fysioterapeuter har väldigt mycket kunskap och kompetens att bidra med och kanske kan vår kompetens komma väl till användning i den nya situation som vi nu befinner oss i. Tillsammans är enda vägen framåt nu.

Mitt i corona-vardagen var det i veckan dags för Vårdarenan 2020 i arrangemang av Dagens Medicin. Två fullspäckade dagar som supersnabbt ställdes om till att bli digitala. Jag skulle ha varit på plats i Stockholm, men på grund av läget så arbetar jag liksom kansliets medarbetare hemifrån digitalt numer, så jag deltog på Vårdarenan från mitt arbetsrum här hemma i Småland.

Priset Årets Brobyggare, där Fysioterapeuterna är en av de organisationer som är samarbetspartners, delades ut i tisdags. Dvs, chefredaktör Christina Kennedy kungjorde vilka segrarna var, och så blir prisceremonin senare under året, när vi tagit oss igenom coronakrisen. Stort grattis till vinnarna, Samverkande sjukvård i NU-sjukvården.

Det var många intressanta inslag under de två dagarna som Vårdarenan pågick. Anna Nergårdh presenterade inledningsvis en summering inför huvudbetänkandet av God och nära vård-utredningen, som överlämnas till socialminister Lena Hellengren den 30 mars.

Jag medverkade under onsdagen i en paneldebatt (1 tim. 48 min. in i videon) tillsammans med andra professionsföreträdare, där vi samtalade om vad som behöver göras och hur vi som organisationer kan bidra. Vilken är den viktigaste frågan som vården behöver lösa nu? Akut handlar det om corona. På lång sikt vet vi att vi fortsättningsvis kommer att behöva arbeta mycket mer tillsammans med förebyggande och rehabilitering. Men trots att vi redan vet att vi måste ställa om till mycket mer hälsofrämjande arbete, så är det nästan inget som görs.  Nu genom corona-krisen vet vi att vi KAN ställa om mycket fort. Och långsiktigt  kommer vi att kunna dra många lärdomar av krisen, inte minst viljan till samarbete och till att snabbt lösa en svår uppgift. Vi lär oss ju mycket också i dessa dagar om digitaliseringens möjligheter, det kommer vi att ha glädje av på lång sikt.

Men det som gjorde störst intryck på mig under Vårdarenan, var den programpunkt där tre myndighetschefer samt ansvarig på SKR medverkade tillsammans för att ge ett samstämmigt besked om förhållningssätt och agerande under corona-krisen.

Att agera tydligt och klart tillsammans är något vi efterfrågat sedan lång tid. T.ex. när det gäller fallskador, som är en av samhällets största utmaningar, där ett gemensamt agerande från ansvariga myndigheter skulle kunna rädda många liv och bespara både mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Läs mer här. Det positiva nu är att vi vet att det går att snabbt ställa om och jobba mycket mer tillsammans!
Christina Kennedy, Dagens Medicin ställde skarpa frågor och Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten, Dan Eliasson, MSB, Emma Spak, SKR och Olivia Wigsell, Socialstyrelsen svarade tydligt och tillsammans på frågorna. Föredömligt!

Jag vill avslutningsvis ta tillfället i akt att tacka alla fysioterapeuter och sjukgymnaster och alla andra medarbetare i hälso- och sjukvården, som kämpar i frontlinjen för coronavirusutbrottet och också visa stöd för dem som stannar hemma för att skydda sig själva och andra från COVID-19

Önskar er nu alla en riktigt trevlig helg!

Råd till utredningen om elevhälsan -Det behövs Fysioterapeuter!

Regeringen skriver idag i ett pressmeddelande  att tillgången till elevhälsa idag är alltför låg på många skolor. ”Regeringen har därför beslutat att Utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven ska analysera bestämmelserna om tillgång till elevhälsa och föreslå hur det kan förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå”. 

Självklart är det viktigt att förtydliga en acceptabel lägstanivå. Och vi förväntar oss nu att regeringen tydliggör att det behövs en breddad och fördjupad kompetens inom elevhälsan. Det är viktigt att regeringen understryker vikten av att bredda antalet professioner utifrån det hälsofrämjande uppdraget. Arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter är betydande och nödvändiga komplement till de kompetenser som idag finns nämnda i skollagen. Detta kan inte utläsas av tilläggsdirektiven  till utredningen.

Från Fysioterapeuterna har vi i flera års tid i direkta och indirekt  kontakter med regeringen påpekat den brist det innebär att barn inte har tillgång till fysioterapeuter inom elevhälsan, men det har hittills inte lett till konkreta åtgärder från regeringens sida.

Det är nu med besvikelse vi  konstaterar att fysioterapeut inte tydligt ingår i en acceptabel lägstanivå och att regeringen återigen blundar för de snabbt accelererande levnadsvanesjukdomarna, där rörelse är en central del och där fysioterapeuten är en viktig pusselbit.

I rapporten Tre lyft för Sverige föreslår vi redan 2017 bland annat att det inom elevhälsan ska finnas fysioterapeuter kopplade till varje skola (debattartikel i Dagens Medicin 2017 ).

Det som är tydligt är att vi måste ta tillvara all den forskning och evidens som finns och samtidigt våga tänka nytt och utmana om vi ska ha någon möjlighet att lösa de utmaningar samhället står inför. Det vi vet är att rörelse bidrar till så mycket mer än bara rörelsen i sig. Fysisk aktivitet minskar bland annat risken att drabbas av stora folksjukdomar och risken för att dö i förtid, fysisk aktivitet ökar även koncentrations- och inlärningsförmågan. För att lära behöver man ha hälsa, och har man hälsa då lär man. Men prevention och rehabilitering hamnar ofta långt ner på de politiska prioriteringslistorna tyvärr, och detta är en av anledningarna till att det ser ut som det gör idag i Sverige.

I vårt grannland Norge har man en helt annan inställning till preventiva och rehabiliterande insatser. Där ser man vinsterna med att redan i tidiga åldrar arbeta hälsofrämjande. Genom nationella riktlinjer finns nyckeltal om hur många läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter som ska finnas inom elevhälsan. På deras fem miljoner invånare säger riktlinjerna att det ska finnas 480 fysioterapeuter. I Sverige har vi idag en handfull fysioterapeuter på tio miljoner invånare och saknar riktlinjer. Vad skickar detta för signal när elevhälsan enligt skollagen ska arbeta hälsofrämjande? För att uppnå en hållbar hälsa och välfärd i dagens samhälle krävs mycket, inte minst att många arbetar tillsammans för en hållbar utveckling. Utan hållbar utveckling ingen hållbar hälsa eller välfärd.

En förutsättning för hållbar hälsa är ett liv i rörelse. Kunskapen om hur rörelse påverkar människan såväl fysiskt som psykiskt och hur människor oberoende av förutsättningar kan stödjas för att uppnå ett liv i rörelse är själva hjärtat inom fysioterapeuters yrke.

Vi vet att fysioterapeuter runt om i landet har ovärderlig kunskap om preventiva och rehabiliterande insatser och bara väntar på att få möjligheten att under rätt förutsättningar kunna stödja människor. Oavsett om det gäller personer som behöver mer rörelse i sin vardag eller om det finns särskilda behov av stöd till rörelse.

Därför föreslår vi bland annat följande åtgärder:

  • att det ska finnas minst en fysioterapeut kopplad till elevhälsan i varje skola samt att en nationell rekommendation införs gällande friyta kopplad till förskolor och skolor.

Nyligen besökte jag Malmaskolan i Köpings kommun, en skola med ca 650 elever, där en drivande och framsynt skolledning anställt en fysioterapeut till elevhälsan, på heltid och där såväl rektor och skolsköterska m.fl. påpekar vilket lyft det inneburit att ha tillgång till en fysioterapeut, en person som kan fokusera på barns rörelse, och genom t.ex. en screeningsundersökning på 6-åringar snabbt kunnat identifiera barn med särskilda rörelsebehov och vidta åtgärder.
– ”Vi måste se den tydliga kopplingen mellan lärande och hälsa. Mår du bra kan du lära bättre, och när du lär bättre mår du bättre. Och då får man igång de uppåtgående spiralerna som gör storverk för elevernas utveckling och resultat”. Det sa Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan när vi besökte dem för att följa fysioterapeuten Linnea Kärdevik, som är heltidsanställd i elevhälsan. Lyssna på en kort intervju med rektor Johan Hallberg här.Både rektor Johan Hallberg och skolsköterska Maria Hedström betonade den stora fördelen med att ha Linnea Kärdevik heltidsanställd som fysioterapeut vid skolan, som har ca 650 elever.

Vi ser verkligen fram mot att samverka med utredaren Tommy Lagergren för en bättre elevhälsa!