Från hetluft till hetluft

Nu är bloggen tillbaka, efter semesteruppehåll och en het sommar som vi sent kommer att glömma. Skönt? Ja. Skrämmande? Ja. Jag bär med mig frågorna kring klimat, hållbar utveckling och hållbar hälsa ännu starkare efter denna sommar. Och det vet jag att jag inte är ensam om.

Bloggen smygstartade faktiskt redan igår, då regeringen fattade beslut om ett utökat uppdrag för utredningen om God och nära vård, som också omfattar en översyn av lagen om ersättning för fysioterapi, den s.k. nationella taxan. Förbundet ser möjligheter med detta. Frågan har varit alltför utdragen och det finns mycket frustration i våra led. Nu gäller det att vi får resultat och att våra egenföretagande kollegors kompetens tas tillvara mycket bättre. Det behövs mer och bättre tillgång till rehabilitering! Läs vårt uttalande här och intervjun i Dagens Medicin här.

I veckan har förbundsstyrelsen sammanträtt i två dagar. På agendan var bl.a. halvtidsavstämning av alla kongressbeslut (nästa kongress är hösten 2020), avtalsfrågor mitt i valrörelsen, verksamhetsplan och budget för 2019 och beslut angående Årets fysioterapeut (blir offentligt 5 september).

Förbundsstyrelsen nominerade också till kommande kongress Christina H Opava, professor i fysioterapi till hedersmedlem i förbundet. Christina har gjort ovärderliga insatser för professionens utveckling under lång tid och det är en stor glädje att få nominera henne till denna hedersutmärkelse. Beslut fattas så småningom av kongressen.

Fysioterapeuterna firar 75 år i år, och som en del i firandet hade vi på tisdagskvällen bjudit in tidigare förbundsordföranden och studentordföranden tillsammans med nuvarande förbundsstyrelsen till en 75-årsmiddag. Det blev en högtidlig och stark kväll med en mäktig känsla att vara insatt i ett sammanhang, där så många styrelser och medlemmar kämpat tillsammans för bättre villkor under så lång tid. Sju av förbundets totalt 14 ordföranden fanns i rummet och samlade på en och samma bild! Förbundsordföranden som deltog vid 75-årsjubileum: Elsie Landegren 1977-1980, Margareta Foyer 1980-1984, Carina Svensson 1985-1990, Åsa Holmstrand 1991-1999, Raija Lenné 2000-2005, Anna Hertting 2006-2012, Stefan Jutterdal 2013-

Tidigare förbundsordföranden, studentordföranden och nuvarande förbundsstyrelsen träffades i samband med firandet av förbundets 75-årsjubileum.

Under veckan har också en hel del andra möten ägt rum, på förbundets kansli pågår ombyggnation och renovering av fastigheten, tågen har rullat på och veckopendlandet är igång. Och det pågår en intensiv valrörelse runt omkring oss. Jag är bekymrad över att inte frågor om prevention och rehabilitering syns och hörs mer i valdebatterna, trots att hälso- och sjukvårdsfrågor anses vara den viktigaste frågan för befolkningen.

Tillsammans med Reumatikerförbundet har vi i alla fall i veckan försökt bidra till att lyfta rehabiliteringsfrågorna i debatten. Läs debattartikeln på SVT Opinion.

Det känns som vi är tillbaka i hetluften igen! Trevlig helg!

Hur vill vi uppfattas?

Hur vill vi uppfattas? Det är en fråga som är samhällsaktuell ur många perspektiv just nu. Inom Fysioterapeuterna har vi en värdegrund som utgår från tre ledord: I rörelse, trovärdiga, tillsammans. Vi vill vara ett förbund i ständig rörelse och utveckling. Vi vill säkerställa vårt långsiktiga inflytande genom att alltid vara trovärdiga och vi vill bygga vår framgång på samarbete inom och utom förbundet.

Därför blev jag särskilt glad över de omdömen som förbundet fick av Anders Henriksson, SKL och Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, vid Fysioterapi 2017. Både Anders och Olivia är tongivande personer inom svensk hälso- och sjukvård. Ord som framgångsrika i att lyfta det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, brobyggare, omtalade som ett förbund som är lösningsinriktade, som arbetar för samverkan, som investerar i hälsa som en resurs och som verkar ha kul.

Det är omdömen som inspirerar till fortsatt målinriktat arbete i en strävan att nå vår vision: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Lyssna gärna på Anders Henriksson och Olivia Wigzell här. Du kan ta del av foton från hela Fysioterapi 2017 och se delar av konferensen i efterhand här.

`

Saco kongress 23-24 november. Nästa vecka är det dags för Saco att hålla kongress. Det sker vart fjärde år och denna gång är ledorden: Med kunskap utvecklar vi Sverige. Saco-federationen består av 23 olika förbund och som vanligt när det är kongress, så är det spänning i luften och många viktiga beslut som ska fattas, bl.a. om inriktningen på Sacos verksamhet de kommande fyra åren. Ta del av kongresshandlingarna här, där du också kan läsa om den motion om Hållbar hälsa, som vi arbetat fram tillsammans från de förbund, som ingår i nätverket Saco Hälso- och sjukvård. Från Fysioterapeuterna deltar Cecilia Winberg, Helena Pepa och jag vid kongressen.

Ett av besluten handlar om att utse en ny styrelse och jag är en av många i valberedningens förslag. Läs gärna om vad respektive person vill bidra med i styrelsearbetet

Trevlig helg med ett foto av Stockholm i eftermiddagsljus en dag mitt i november!

Vågar partierna satsa på hälsa? 

Inför partiledardebatten i söndags hade det i god tid annonserats om att sjukvård var ett av de ämnen som skulle debatteras, på allra högsta politiska nivå. Självklart och bra, eftersom vårdfrågor är så viktiga för medborgarna. Jag och flera med mig undrade om partiledarna skulle våga ge sig in på de utmanande områden som står inför stort behov av förnyelse, t.ex. förebyggande hälsoarbete, rehabilitering och en mer personcentrerad hälso- ochsjukvård. Eller behovet av en förnyad primärvård, eller som den pågående utredningen uttrycker det, en god och nära vård. Jag skrev ett blogginlägg riktat till partiledarna innan SVT Agenda om mina förslag.

Tyvärr var det ingen som nappade, debatten om vården var förutsägbar och handlade om frågor som visserligen är viktiga, men det är frågor som varit i fokus sedan länge. Av behovet av förnyelse och en satsning på området hälsa blev inget. Min förhoppning är att rubriken nästa gång den debatteras på partiledarnivå blir Hälsa, vård och omsorg  och att debatten då präglas mer av förnyelse och proaktivt tänkande.

För andra året i rad arrangerade Saco Sveriges samhällsekonomiska forum, Makro på Sandhamn. Makro är en mötesplats för politik, näringsliv, fackliga och andra samhällsinriktade organisationer med ett innehållsrikt program på hög nivå och med goda möjligheter till viktigt nätverksarbete. Från Fysioterapeuterna deltog jag och Helena Pepa och det var också gott om andra fackliga ledare. Läs mer om Makro och se delar av programmet i efterhand här.


Sacos ordförande Göran Arrius hälsade välkommen till konferensen (överst t.v.) och han hade anledning till att känna sig nöjd över ett bra program och välbesökt arrangemang. 
I måndags träffades Fysioterapeuternas professionsråd, med representanter från 16 sektioner under ledning av Charlotte Wåhlin. Jag deltog mot slutet av dagen, tog del av gruppdiskussioner och gjorde ett medskick. Ta del av min presentation här.

I tisdags eftermiddag sammankallade regeringen till presskonferens med rubriken ”Samling för daglig rörelse”, läs mer här. En väl vald rubrik, med ett vällovligt budskap, att öka både antalet timmar i ämnet idrott i skolan, men också att öka möjligheten till ökad rörelse under hela skoldagen. Fysioterapeuterna är förstås positiva till dessa förslag, och vi har på olika sätt drivit på i denna riktning. Däremot saknas det tyvärr i regeringens förslag ett resonemang om elevhälsan som är otroligt central för att ALLA barn, utifrån sina förutsättningar, ska få möjligheten till rörelse. Många barn har särskilda behov och riskerar att inte få del av denna lovvärda satsning på daglig rörelse där mycket fokus ligger på idrott och idrottsorganisationer. Läs mer här i separat blogginlägg.

I Norge med sina ca 5 miljoner invånare finns riktlinjer för elevhälsan som säger att det ska finnas 480 fysioterapeuter i skolan. Sverige med ca 10 miljoner invånare har 3 (!) fysioterapeuter och saknar riktlinjer. Fysioterapeuter kan med sitt kompetensområde bidra till att alla barn, oavsett sjukdom eller funktionshinder, får möjligheten att kunna delta och vara fysiskt aktiva genom en individuell anpassning av aktiviteter.
Vi tror och hoppas att den satsning som regeringen presenterade i tisdags bara är ett första steg för att förbättra barn och ungas hälsa och möjlighet till rörelse. Nästa självklara steg vore att även förstärka elevhälsan med fler professioner så att en jämlik skola och hälsa på riktigt ska kunna omfatta alla barn och unga. ALLA ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!