Idag beslutade såväl Fysioterapeuternas och Vårdförbundets förbundsstyrelser om att prolongera avtalet HÖK 11, ett avtal som berör både Vårdförbundets och Fysioterapeuternas medlemmar. 

Det är oerhört glädjande att vi nu enats om att gemensamt med SKL på ett helt nytt sätt fokusera på karriärutveckling och specialisering. Med detta arbete som grund kan vi uppnå fler specialistutbildade och specialisttjänster samt bättre löneutveckling och lönespridning för våra medlemmar.

Unik satsning på karriärvägar. En mycket viktig fråga för både Fysioterapeuternas och Vårdförbundets yrkesgrupper är möjligheten till utveckling under sitt yrkesliv. Kunskapsutvecklingen och kompetensförsörjningen är också avgörande för hälso- och sjukvårdens kvalitet.

I det avtal som vi nu tillsammans med Vårdförbundet tecknat med SKL är vi därför överens om att göra ett gemensamt arbete med fokus på karriärutveckling och specialisering.

Arbetet kommer att innehålla

• en inventering över tillgången på specialister bland sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och fysioterapeuter. 

• en kartläggning av hur modeller för karriärutveckling och specialisering ser ut i kommuner och landsting och vilken roll de spelar för verksamheternas utveckling.

• gemensamma aktiviteter för att sprida erfarenheter till chefer, beslutsfattare och fackligt förtroendevalda i kommuner och landsting.

 Lön. Parterna kommer att undersöka och sprida exempel på arbete som rör kopplingen mellan verksamhetens mål och utveckling, det vill säga hur mitt arbete bidrar till verksamhetens mål och hur det påverkar vilken lön jag får.                          ————————————————————————————————-

Avtalsdiskussionerna  mellan Fysioterapeuterna, Vårdförbundet och SKL har pågått under den senaste månaden, och det känns glädjande att vi uppnått ett avtal, som inte bara förlängs, utan som också innebär att ett genomgripande arbete ska genomföras tillsammans under de närmaste åren, med fokus på bl.a. karriärvägar och specialister.  Å ena sidan är vi nu i mål, med själva avtalet. Å andra sidan är det nu som arbetet börjar, vi har ett mycket intressant arbete framför oss, där det också kommer att framgå att fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd. 

    Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, Agneta Jöhnk, SKL och Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna under överläggningarna tidigare i december
 

Julvecka, det betyder avslut, att få gjort det där som bara måste göras innan jul.  Som facklig ordförande inom hälso- och sjukvård och omsorg så innebär denna vecka också samtal av särskild art. Parterna delger varandra sina olika förväntningar, försöker precisera villkoren för framtiden och förhoppningsvis nå konstruktiva ingångar hos samarbetspartners. Eller kanske en del betraktar det som motparter. Och kanske är det just det som är en del av problemet. Det gäller kanske att skapa en ny sorts tillit, om vi ska kunna möta välfärdens framtidsfrågor och utmaningar  på ett bra sätt.  
Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, presenterade under måndagen SKL:s utgångspunkter inför kommande avtalsrörelse. Ett stort antal förbundsordföranden, förhandlingschefer och avtalssekreterare fanns på plats på SKL. En intressant devis möter varje besökare i SKLs pampiga hus på Hornsgatan 20: ”Livet. Själva anledningen till en bra välfärd”. Som företrädare för en av många professioner i hälso- och sjukvården är det inte svårt att associera till den devisen. Men jag kommer också självmant att tänka på vilken oerhörd kraft och potential det är i alla medarbetares lojala och plikttrogna arbete i välfärdens tjänst. Det talas ofta om resurser i välfärden, och ibland kopplas det begreppet enbart till pengar. För mig står det dock helt klart. Humankapitalet är den största resursen i välfärden, inte budget eller ekonomi. Låt oss inte glömma det. Medarbetarna i hälso- och sjukvård och omsorg är värda den största uppskattning för sina ovärderliga insatser! Och också både bättre lön och bättre villkor. 

 Tillsammans med Vårdförbundet har vi från Fysioterapeuterna under veckan fört samtal med SKL om samarbetsfrågor och villkor. Just här har vi eftermöte med Vårdförbundet, en sen eftermiddag på café Tårtan  på Hornsgatan, ett café, som för många, inklusive mig själv, associeras med den klassiska TV-serien från 1970-talet med samma namn, ”Tårtan”

I en uppföljande julig hälsning skickade vi  och våra samarbetspartners nu i veckan ut ett tack till alla som medverkade i vårt seminarium i Almedalen i somras. Vi annonserade samtidigt att vi nu tar sats för fortsatt fackligt samarbete inom området jämlik hälsa.

Jag vill  nu passa på att tacka alla läsare av denna blogg för allt intresse, som visats för olika blogginlägg under det gångna året. Min ambition är att återkomma nästa vecka med någon slags summering av året.

Men dessförinnan vill jag önska dig en riktigt skön och God Jul!

Nu är det intensiva dagar, det känns nästan som om allt skulle behöva bli färdigt före jul. Dvs likadant i år, som det brukar vara när vintermörkret är som tätast.

Förbundsstyrelsen i Fysioterapeuterna sammanträdde onsdag-torsdag vilket innebar intensiva mötesdagar, men också möjlighet till gemensam julmat och umgänge på kvällen för kansliets medarbetare och förbundsstyrelsen.   

Förbundsstyrelsen tog bl.a. beslut om verksamhetsplan och budget för 2016. Verksamhetsplanen omfattar EN sida, med avsikten att planen ska bli tydligare och också komma till mer användning. Andra viktiga beslut var strukturen för arbetet inför Kongress 2016 och en ny vårdvalspolicy. 

Förbundsstyrelsen hade också besök av Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, som informerade om viktiga pågående arbeten inom Socialstyrelsen och olika samarbetsområden där Fysioterapeuterna är engagerade.  Vi fick också en bra diskussion om vilka frågor som är viktigast och mest strategiska för framtidens hälso- och sjukvård. 

Under de tre första verksamhetsåren i denna mandatperiod har vi haft en rad externa medverkande vid förbundsstyrelsens möten. Vi konstaterade att det är ett framgångskoncept, med unika möjligheter till ömsesidigt lärande.
Denna vecka har ett antal viktiga rapporter presenterats. Arbetsveckan inleddes i måndags med att regeringens klagomålsutredare Anders Printz lämnade ett bra och viktigt förslag, med innebörden att vi kan bättre och att patientens röst måste höras bättre. Läs debattartikel i DN måndag.
   

Samma dag vid ett seminarium i Rosenbad presenterade Annelie Nordström och analysgruppen Arbetet i framtiden huvuddragen i en reform för det livslånga lärandet, en framtidsreform för hög sysselsättning, låg arbetslöshet och minskade klyftor. Rapporten är intressant, ta del av sammanfattning och rapporter här. 

Under tisdagen presenterades Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården i ny form. Samma dag kom Öppna jämförelser kroniska sjukdomar 2015 från Socialstyrelsen. Mängder av resultat från hälso- och sjukvården fick Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy att utbrista på Twitter: ”Vilken högtidsdag”.  

Och jag är beredd att hålla med henne. Här finns mängder av resultat, som går att använda som drivkraft för förbättring. Det är väl t.ex.inte rimligt med så stora skillnader i tillgång till artrosskola eller nöjdhet med rehabilitering efter stroke? Och hur ska fysisk aktivitet hos personer med typ2-diabetes förbättras? 45% fysiskt inaktiva kvinnor i Skåne och Norrbotten är ju verkligen siffror som lämnar utrymme för förbättring. Som ordförande för Fysioterapeuterna är det ju inte svårt att tipsa regioner och landsting om att ta tillvara fysioterapeuters kompetens bättre!

Under torsdagen presenterade regeringen en viktig satsning inom rehabiliteringsområdet med större fokus på hälso- och sjukvårdens roll för återgång i arbete och en minskad detaljstyrning av rehabiliteringsinsatserna.

Under veckan har också tidningen Manualen kommit ut med sista numret för året, där jag medverkar i en ledare. Manualen ges ut av sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi i samarbete med sektionerna för Mekanisk Diagnostik och Terapi och Ortopedisk kirurgisk rehabilitering

I Almedalen i somras arrangerade vi tillsammans med flera andra fackliga organisationer ett seminarium om jämlik hälsa. I onsdags morse hade Vårdförbundet bjudit in till återträff och planering inför nästa sommar.  Vi var helt överens om värdet och vikten av att samarbeta också fortsättningsvis, och vi kommer att gå vidare i planeringen på det nya året.   
 
  

Med sex dagar kvar till julafton är det idag +10 grader utomhus, och i en stor del av landet känns en vit jul avlägsen. Skickar med en bild  från juldagen förra året och fortsätter drömma om den vita julen. Ha en skön helg!

De avslutande dagarna på IHI-konferensen i Orlando blev fortsatt intensiva. Maureen Bisognano, avgående president och CEO vid IHI höll ett starkt  tal i plenum om vikten av tacksamhet och där hon också uppmanade de 6000 deltagarna från 52 länder till fortsatt intensivt arbete med att göra patientens röst mer hörd i hälso- och sjukvården. ”We still don’t hear the voice of the patient”, sa Maureen Bisognano.   

 Efter sitt tal blev Maureen Bisognano uppvaktad med stående ovationer och varma tal av IHI:s tidigare stora förgrundspersoner, Paul Batalden och Don Berwick men också av nuvarande styrelseordförande i IHI, Gary Kaplan. En alldeles särskild hälsning framfördes av Maureens son, som hade med sig ett personligt tack och hälsning från presidentparet Barack och Michelle Obama.

Vår svenska grupp fick senare möjlighet att träffa Maureen Bisognano och kunde ställa frågor och få synpunkter och tips på förnyelsearbetet i svensk hälso- och sjukvård. 

Jag lämnade personligen en gåva till Maureen, som betytt mycket för mig som ledare under många år. Jag lämnade en medalj föreställande Pippi Långstrump 70 år, och skickade med Maureen de tre ledord som min barndoms stad har bevarat efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Samma ord och samma jämförelse med Pippi Långstrump, som WCPTs ordförande Emma Stokes fått tidigare.  
 Nästa stora tal var av IHIs tidigare president, Don Berwick. Hans tal hade temat ”It’s all about relations, all the way down”.  

Såväl Paul Batalden som Maureen Bisognano talade varmt om det sätt som Självdialysen i Jönköping arbetar med att göra patientens röst hörd, på riktigt. Därför var det självklart intressant att på plats i Orlando lyssna på Britt-Mari Banck och Patrik Blomqvist, som på ett självklart sätt berättade om sitt arbete i Region Jönköpings län, något de fick mycket uppskattning för.  
Vår svenska grupp har under denna vecka fått en unik möjlighet till gemensam kunskapsinhämtning och tid att reflektera tillsammans och att se nya gemensamma möjligheter. 

Gruppen  deltog också på en särskild CEO-dag, där chefer och ledare från många länder samlades kring ledarfrågor och förbättring av hälso- och sjukvård. 

  
Sammanfattningsvis har lär-resan varit mycket lyckad och faktiskt överträffat förväntningarna, mycket beroende på att vi verkligen lyckades få till ett gemensamt lärande och många stunder för reflektion. En annan viktig faktor är det förtroende som byggs när man upplever och hör samma saker  och också gör saker tillsammans. Stort tack till alla deltagare och till Göran Henriks för bra arrangemang av viktiga möten i USA!

Resan är en bra grund för att nu gå vidare med förnyelsearbetet. Tider för uppföljning är redan bokade i januari. För även om resan varit givande så är detta bara början på den gemensamma lär-resan i svensk hälso- och sjukvård.

 Inte desto mindre är det skönt att vara hemma igen. Ovan molnen är himlen alltid blå, men åter i Norden är vintermörkret kompakt. Ännu ett antal intensiva arbetsdagar återstår innan julen är här. 

Önskar er en fin tredje Advent!

De två första dagarna på The 27 Annual IHI National Forum on Quality Improvement in Health Care i Orlando har varit både intensiva och roliga.  

 I vår svenska grupp har vi deltagit i ett stort antal intressanta learning labs, mini courses, seminarier och studiebesök i den kliniska vardagen. Det är inte helt enkelt att få till gemensamma avstämningsmöten, på en konferens med 6000 deltagare, men hittills har återsamlingarna fungerat mycket bra.  

 Alla är engagerade för att dela sitt lärande med gruppen, något som underlättas av kortrapporter kontinuerligt via sociala medier. 

Vi har utöver konferensprogrammet via Göran Henriks, utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län, fått möjligheten att träffa några personer med särskilt stor erfarenhet inom det område som IHI verkar i.  

 Hittills har vi träffat Jim Andersen, styrelseledamot i IHI och tidigare President and CEO, Cincinnati Children’s Hospital Medical Center, Jennie Chin Hansen, tidigare CEO of the American Geriatrics Society och Stephen J Swensen CEO vid Mayo-klinikerna och det har varit mycket intressanta och givande samtal.

  
Under gårdagen hörde Dagens Medicin hörde av sig och gjorde en telefonintervju med mig om hur vår studieresa fortlöper. Jag betonade vikten av att lära och uppleva tillsammans, det ger bra förutsättningar för att fortsätta förnyelsearbetet på hemmaplan.

 
Själv har jag under söndagen deltagit i mycket bra lärande lab och minicourse. Först ett pass under söndagen med Paul Batalden m.fl. om värdebasetad hälso- och sjukvård  

 
och under måndagen en fantastisk heldag med School for Health Care and Radicals och Helen Bevan  

 Två intensiva dagar återstår, dags att ta sats!

Första anhalten på vår lär-resa i USA var New York, där den svenska gruppen av ledare från hälso- och sjukvården på fredagen besökte det välrenommerade The North Shore -LIJ Health System.  

 North Shore LIJ är ett stort hälso- och sjukvårdssystem med alla tänkbara resurser. Ledordet är integrera, t.ex. är utbildningarna och forskningsverksamheten helt integrerade med sjukvårdssystemet. 

Mycket av det vi fick ta del av var intressant och lärorikt. Men det blev också tydligt att svensk hälso- och sjukvård skiljer sig mycket från det amerikanska systemet. Vi fick en genomgång under flera timmar av hela sjukvårdssystemet vid North Shore av CEO Michael Dowling. Han var angelägen om att framhålla, att vid North Shore finns alla resurser som behövs. Och skull det fattas något, så köper vi det, sa Michael Dowling. 

 ”We don’t wait for others to do it, we just do it”, sa Michael Dowling och fortsatte: ”If we need change, we make change”. Det kändes annorlunda och ovant med svenska mått mätt, med Michael Dowlings ovanligt tydliga språkbruk, som nog utan vidare kunde sägas vara ganska kategoriskt. Å anda sidan talade han mycket varmt för ”custumer first”. Han påpekade att han varje veckoslut ringer upp och tar kontakt med alla patienter som har lämnat klagomål på vården. Hur skulle det se ut om man skulle göra något liknande i Sverige?

Michael Dowling hamnar högt upp på listan över de mest inflytelserika personerna i USAs sjukvård. Av den maktlistan framgår att sjukvårdsfrågorma tillhör de allra viktigaste i samhället. Min bedömning är att dessa frågor är mycket viktiga även i Sverige, och förtjänar att lyftas upp på ännu högre beslutsnivå.

Var skulle en svensk statsminister hamna på en sådan inflytelselista? Och vad skulle det innebära för kvaliteten och patientsäkerheten om hälso- och sjukvårdsfrågorna prioriterades upp i samhället?

Jag ställde frågor kring hur arbetet med prevention bedrivs och fick uppfattningen att även om dom tyckte att frågorna var viktiga, så är detta ett nytt och utvecklingsbart område även för North Shore. Jag fick också en intressant pratstund om vikten av fysisk aktivitet och träning med Michael Dowling.

 Vi besökte under dagen också vårdutbildningar, ett stort kliniskt träningscenter och universitets forskningenhet, allt tillhörande samma sjukvårdssystem.  

Vi avslutade en lång och givande dag för vår svenska grupp av ledare med att reflektera tillsammans. Vad har vi hört? Vad har vi lärt? Vi bestämde också att vi under de kommande intensiva dagarna i Orlando ska lägga in liknande  reflektionsstunder regelbundet för att lära så mycket som möjligt tillsammans.   

Idag lördag väntar flyg till Orlando, där konferensen startar imorgon.  
 

Kompetensutveckling är ett väl använt ord. I veckan hade folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström bjudit in till ytterligare ett dialogmöte med professioner och sjukvårdshuvudmän kring temat kompetensutveckling och effektivisering. Göran Stiernstedt presenterade delar av det han kommer att föreslå från sin utredning om hälso- och sjukvårdens effektivisering.   Det kändes hoppfullt med förslagen han redovisade, men det känns ändå nödvändigt att påpeka att ”mer av samma” inte löser problemen, det är nödvändigt med förnyelse och det är nödvändigt att på allvar prioritera det förebyggande arbetet och hälsoperspektivet, där fysioterapeuter har en avgörande roll.

Det lider mot slutet av året, och denna vecka kom årets sista nummer av tidningen Fysioterapi. I min ledare gör jag ett försök att summera en del av verksamhetsåret och betonar också vikten av allas engagemang och att inte vänta med att agera. Det är viktigare än någonsin med ditt och mitt engagemang!
Idag torsdag ger jag mig tillsammans med ett antal andra ledare inom svensk hälso- och sjukvård iväg på en lär-resa. Flera fackliga organisationer, sjukvårdshuvudmän, myndigheter och intresseorganisationer deltar och från Socialdepartmentet deltar statssekreterare Agneta Karlsson.

Vid en förträff förra veckan hos oss på Fysioterapeuterna träffades deltagarna och vi gick igenom det gedigna programmet, både för studiebesök i New York och för en av världens största konferenser inom området lärande och förnyelse inom hälso- och sjukvård, i Orlando, National Forum on Quality and Safety in Health Care.  

Vi kommer att ha ett antal avstämningsmöte under resans gång av Vad har vi lärt?, och vi kommer att följa upp resan med efterträffar, för att få ut mesta möjliga lärande och förnyelse tillsammans. Temat för årets konferens är Recharge, och jag ser fram mot att vi tillsammans ska kunna ladda batterierna och tillsammans bidra till att skapa förutsättningar för nödvändig förnyelse av hälso- och sjukvården och omsorgen. 

Jag kommer att förmedla intryck från resan i första hand via Twitter och Instagram, och givetvis i blogginlägg framöver. Ett laddat gäng står startklara på Arlanda.  

Fackligt arbete är kul – och lärorikt. I det här blogginlägget får du glimtar från min senaste arbetsvecka. 

En ökande sjukfrånvaro och allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten är två aktuella ämnen som debatterats denna vecka på DNdebatt. Det är uppenbart att hälso- och sjukvården behöver ställa om, så att det som idag ofta prioriteras bort, som förebyggande insatser, träning, rehabilitering och hälsofrämjande arbete, istället prioriteras högre. Det kan kosta mer på kort sikt, men innebära stora besparingar på längre sikt.  De ökande kostnaderna för sjukskrivningar, beror både på att fler sjukskrivs och på att tiden i sjukskrivning blir längre. 2016 kommer vi att lägga drygt 43 miljarder kronor på sjukpenning och rehabilitering. Jämför det med de drygt 34 miljarder som staten lägger på hälso- och sjukvård. Ett större fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser, som fysioterapeuter kan bidra med, skulle inom sjukskrivningen kunna bidra med minskat mänskligt lidande och lägre kostnader.

Smärta och besvär från rörelseorganen är den näst vanligaste orsaken till längre sjukskrivning. Minst vart tionde besök inom primärvården handlar om sådana besvär. Dessa patienter får sällan omedelbar och adekvat hjälp, trots att de flesta patienter med exempelvis ländryggssmärta skulle kunna få god vård med tidigt insatt behandling av en fysioterapeut. Regeringen och landstingen borde lyssna på Fysioterapeuternas förslag att alla patienter med problem i rörelseorganen direkt ska hänvisas till en fysioterapeut som första instans inom primärvården. Med ett sådant arbetssätt frigörs resurser, patientflöden blir smidigare och behandlingsperioden för patienterna blir kortare.  
Ett annat exempel är samhällets kostnader för fallolyckor, som 2012 uppgick till 24, 6 miljarder kronor. Det är högre än kostnaden för trafikolyckor! Här skulle vi kunna spara mycket resurser och mycket mänskligt lidande, om det förebyggande och rehabiliterande arbetet i hälso- och sjukvården och omsorgen ansågs som viktigare. Det hade verkligen varit både önskvärt och på tiden att regeringen särskilt hade pekat ut behovet av fysioterapeuter i äldreomsorgen, men inget sådant fokus finns tydligt uttalat.

 Ett annat mycket angeläget område är att ställa om hälso- och sjukvården till att ständigt arbeta med patientens fokus. Jag deltog i onsdags i en paneldebatt om personcentrerad vård på Dagens Medicin   Malin Svanberg från SKL presenterade bl.a. på seminariet en intressant idébok När brukare och patienter blir medskapare – en lönsam historia

 I veckan deltog jag också via videolänk på årsmötet för Fysioterapeuterna distrikt Västerbotten.  

 Ett både smidigt och roligt sätt att skapa delaktighet mellan lokalt, regionalt och nationellt perspektiv i vårt förbund. Från mitt kontor på Vasagatan kunde jag på en kvart få känna delaktighet med fysioterapeuter och sjukgymnaster runtom i Västerbotten. Dessutom blev jag inspirerad av rubriken på deras årsmöte: Fackligt arbete är kul!

I måndags högtidlighöll Reumatikerförbundet sitt 70-årsfirande med en innehållsrik eftermiddag med föreläsningar, nya forskningsrön och mingel. Dåvarande Sjukgymnasternas organisation, dvs. nuvarande Fysioterapeuterna var en av grundarna till Reumatikerförbundet, när det bildades 1945.  

 
Som sagt, fackligt arbete är kul. Och lärorikt. Spännvidden i mitt uppdrag som förbundsordförande gör att man blir vältränad i att byta perspektiv. Som när jag i tisdags först på lunchen träffade innovativa fysioterapeuter och sjukgymnaster som deltar i  ett nationellt nätverk för Flip i primärvården och strax därefter tillsammans med övriga förbundsledningar i Saco hälso- och sjukvård hade ett bra samtal med Socialstyrelsens nya generaldirektör Olivia Wigzell.  

 
Ännu en intensiv arbetsvecka går mot sitt slut. Nästa vecka väntar för min del bl.a. fortsatt avtalsarbete tillsammans med Vårdförbundet och SKL, besök på myndigheten IVO och ännu ett möte på Socialdepartmentet om kompetensförsörjningsfrågor. I slutet av veckan bär det av till USA, där jag tillsammans med flera andra ledare från svensk hälso- och sjukvård ska delta i en kvalitetskonferens och delta i intressanta studiebesök.

Önskar dig en skön första Adventshelg!

Myndigheten Vårdanalys har, som jag skrev i ett tidigare blogginlägg, nyligen utvärderat de nationella riktlinjerna. Utvärderingen visar att riktlinjerna i begränsad utsträckning implementeras i vården. I en debattartikel i GP i torsdagstidningen skriver jag tillsammans med Läkarförbundets Heidi Stensmyren och Vårdförbundets Sineva Ribeiro om vikten av att ge professionerna rätt förutsättningar.  

  Det är oroande att behandlingsalternativ som identifieras som ej verkningsfulla fortsätter att utföras, till och med mer i vissa landsting. Det innebär att patienter ges vård på tvärs med vad vi vet är det bästa. Det finns brister både i utformningen och tillämpningen av kunskapsstöden och konsekvenserna är allvarliga. I framtidens hälso- och sjukvård måste alla få del av den bästa vården och då måste professionerna få ett bättre kunskapsstöd och vi som professioner bidrar gärna till utvecklingen.

 I debattartikeln i GP  framför vi tre förslag:
 1. Professionerna inkluderas i Socialstyrelsens Råd för styrning med kunskap. Det är vi som bedriver forskning och utvecklingsarbete, identifierar kunskapsluckor och sprider kunskap i verksamheten.

2. Regeringen överväger komplement till Nationella riktlinjer. Professionerna kan ta fram nationella vårdprogram och behandlingsrekommendationer. Staten bör stödja arbetet och bidra till spridning. Patientorganisationernas kunskap ska vara en självklar grund för arbetet så att vi tillsammans kan forma en god och säker hälso- och sjukvård.

3. Socialstyrelsen ges i uppdrag att i sin ledningsföreskrift förtydliga kraven på vårdgivarna när det gäller fortbildning. Kunskap kan bara spridas om professionerna får rätt förutsättningar.

WCPT driver just nu en kampanj för att bygga ett globalt engagemang hos 111 medlemsländer i arbetet med att ta fram en ny strategisk plan. Jag blev tillfrågad om att delta, och i en videoinspelning via Skype utvecklar jag mina tankar.   
En ny och lite annorlunda erfarenhet, att bli videointervjuad på Skype, utan möjlighet att korrigera. Men om man själv pläderar för ansvar, mod och fantasi, så är det ju ganska självklart att man också själv måste våga, när man får frågan från sin världsorganisation. 

Läs gärna mer här om det som jag nämner helt kort i intervjun, om strategiskt arbete och om ”will, idea and execution” (Du behöver sannolikt registrera dig på IHI:s hemsida för att kunna läsa artikeln). 

Under veckan har jag träffat centrala Saco-rådet i Stockholms läns landsting och haft intressanta samtal om hur vi bäst kopplar ihop regionalt fackligt arbete med det nationella, och under veckan har vi också haft en intressant Utvecklingsdialog mellan ett stort antal fack- och professionsförbund och SKL. Det arbetet kommer att intensifieras under 2016. 

Jag har idag fredag också deltagit som inbjuden gäst vid inledningen av FSA fullmäktige. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter håller fullmäktige vart tredje år och på agendan denna gång finns bl.a. ett förslag om ny vision och strategi men också om namnbyte till Sveriges Arbetsterapeuter (styrelsens förslag), men med en motion till fullmäktige som föreslår Arbetsterapeuterna. Återstår att se vilket beslut deras fullmäktige fattar.

På agendan står också val av ny ordförande efter Lena Haglund, som nu efter sju år som ordförande har avböjt omval. Valberedningens förslag till ny ordförande är Ida Kåhlin. Jag vill här framföra ett varmt tack till Lena Haglund för gott samarbete under de tre år vi arbetat samtidigt som förbundsordförande för respektive förbund. Samtidigt önskar jag den tilltänkta nya ordföranden Ida Kåhlin välkommen i ordförandekretsen och ser fram mot ett gott samarbete.  

 I inledningen av kongressen invigningstalade Lena Haglund, men också Sacos ordförande Göran Arrius, SKLs ordförande Lena Micko och regeringens samordnare för life science Anders Lönnberg.

Tack FSA, för en trevlig inledning på fullmäktige. Önskar lycka till med fortsättningen på fullmäktigemötet, och blir påmind om att vi i Fysioterapeuterna håller vår egen kongress om exakt ett år.  Tiden går fort!

Den senaste veckan har varit ovanlig, med förfärliga terrorhandlingar, förhöjt säkerhetsläge i Sverige och med ett medialt överflöd om just detta, terror, rädsla och ondska. Jag har själv tänkt mycket på en text skiven av Desmond Tutu 1995 i kampen för mänskliga rättigheter, och avslutar veckans blogg med att dela med mig av hans ord, som får mig att känna kraft:

”Godhet har makt över ondskan, kärlek nedkämpar hat, ljuset upplyser mörkret, livet segrar till slut”

Med detta önskar jag alla en skön helg!  

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i veckan genomfört sin kongress i Karlstad. Som inbjuden gäst tog jag tillsammans med andra fackliga organisationer del av debatt och många viktiga inriktningsbeslut  om välfärden för de kommande fyra åren. 
 Jag deltog också i ett seminarium om rekryteringsfrågorna inom hälsa och välfärd samt fick gott om tillfällen för personliga samtal med många beslutsfattare. Jag lyckades också vid ett tillfälle, via presidiet,  få hela SKL-kongressen att stå upp under en kort stund, vilket gladde mig. Framtidsvisionen är att denna typ av kongresser och möten ska vara betydligt mer rörliga och betydligt mindre sittande i framtiden.
Under veckan har också Fysioterapeuternas professionsråd och distriktsråd träffats och jag deltog på ett gemensamt möte under tisdagen, där Mari Lundberg och Mikael Hjerne tillsammans ledde dagen.   Det blev en mycket inspirerande och konstruktiv dag och det gick inte att ta miste på energin i rummet. Ett bra grepp för helheten i förbundet, att ansvariga för våra 21 distrikt och 16 sektioner möts vid samma tillfälle. Det var ett antal nya idéer och sannolikt också ett antal nya samarbeten som startades denna dag.

Det ordnades också ett mingel, med värdefulla möjligheter att få träffa fysioterapeuter och sjukgymnaster från hela landet, som är engagerade i vårt fack- och professionsförbund.
  

Med en höstig bild från en skön promenad i veckan på Djurgården önskar jag trevlig helg!