Hur reagerar du på jämförande data?

I dagens krönika i Dagens Samhälle skriver jag om något som varit till hjälp för att utveckla verksamheter där jag arbetat. Jag lyssnade till ett föredrag av Donald Berwick, Institute for Healthcare Improvement, när han visade ett diagram på verksamheters resultat samtidigt som han förklarade hur svårt vi kan ha för att ta till oss jämförande data. Föredraget gjorde stort intryck på mig och fastnade hos mig och jag har använt det under sammanfattningen ”The data are wrong”.


Jag återförde detta i många olika ledningssammanhang, inte minst i utvecklandet av Öppna jämförelser, där det rent av kan användas som utgångspunkter för hur jämförande data kan användas för att förbättra verksamheters resultat.
Frågan är hur du och jag reagerar på jämförande data?

Läs krönikan här:
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/hur-reagerar-du-pa-jamforande-data/

När finns det frivilliga sms-livräddare i hela landet?

Jag har i flera tidigare inlägg här på bloggen berört ämnet hjärtstopp och vikten av att samhället vidtar insatser för att göra det möjligt både att förebygga hjärtsjukdom och att fler ska få möjlighet att överleva ett hjärtstopp. Idag är det beroende av vilken del av Sverige du befinner dig i när ett hjärtstopp inträffar.

Mycket mer skulle kunna göras: både för att förebygga hjärtsjukdom och för att förbättra möjligheterna att överleva ett hjärtstopp. Skillnaden mellan att dö och att överleva är tydlig och därför ställer jag i dagens krönika i Dagens Samhälle frågan: När blir det möjligt i landets alla regioner att få hjälp av frivilliga sms-livräddare? 
Läs krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/nar-finns-det-frivilliga-sms-livraddare-i-hela-landet/

Det sker inga systemförändringar om inte någon sätter fart

Hur svårt kan det vara att åstadkomma förändringar som är förbättringar? Den som inte försökt kanske menar att det är enkelt. Men den som provat att arbeta med ständiga förbättringar i en komplex organisation vet att förändringar inte sker av sig självt.

Om detta handlar dagens krönika i Dagens Samhälle https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/det-sker-inga-systemforandringar-om-inte-nagon-satter-fart/

Skickar med ett par foton från en resa till London där jag skulle delta på en internationell kvalitetskonferens. Tågen gav en tydlig signal. Mind the gap! och Make it happen!

Fyra år – Varje dag är en gåva

Idag fyller jag fyra år. Det är alltså fyra år sedan jag räddades tillbaks till livet efter ett hjärtstopp, i samband med en cykelsemester på Bornholm.

Det är alltså en mycket speciell dag för mig och oss idag. Utan mina livräddare Annmargreth, Ole, Erik och Sennait och utan den fantastiska vård jag fick i ambulans, ambulanshelikopter och på Rigshospitalet i Köpenhamn hade jag inte levt idag och jag är dom alla evigt tacksam för att jag fick bli en överlevare.

Trots att fyra år har förflutit så blir jag fortfarande dagligen väldigt berörd av att ha fått chansen till Livet 2.0❤️. Jag har skrivit om detta regelbundet, senast för ett år sedan https://www.facebook.com/715266651/posts/10157047192371652/

Livet är verkligen inte självklart, det har inte minst den pågående pandemin lärt oss och det finns så väldigt mycket att vara tacksam för. Både jag och Annmargreth har som #överlevare och #livräddare lärt oss hur viktigt det är att ta tillvara och värdesätta livet, varje dag.

Pandemin har fått oss att ännu tydligare prioritera vår hälsa. Varje dag börjar med en rejäl morgonpromenad och fortfarande kör vi dessutom ett par dagar i veckan ett träningspass med puls – och styrketräning. Att investera i sin hälsa är att investera i framtiden. Och kanske också ett ansvar gentemot barn och barnbarn att försöka göra det som vi kan. Vi har fem barnbarn på min sida och sex barnbarn på Annmargreths sida och vi vill gärna följa dom på deras livsvandring, så länge som möjligt förstås. Det är en av drivkrafterna för vår träning.

Men långt ifrån alla som får hjärtstopp överlever. Alla skulle inte kunna räddas ens med stora och snabba insatser, men betydligt fler skulle kunna få möjligheten att överleva. För detta krävs dock att det finns någon i närheten som kan hjärt- lungräddning #HLR och som är beredd att göra det. Det behövs också hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. I allt flera regioner finns nu också sms-livräddare, där du och jag och vi alla kan bidra till att fler än 10% får överleva.

Men samhället behöver också ta ett större omtag när det gäller åtgärder mot hjärtstopp. Det krävs systematiska breda åtgärder från hela samhället och det handlar till stor del om att alla ska lära sig HLR och att det måste finnas hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev en debattartikel i Sydsvenskan i somras om detta tillsammans med några viktiga samhällsaktörer http://stefanjutterdal.se/2021/07/15/debatt-det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp/

Jag har också skrivit olika blogginlägg och krönikor i detta ämne http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/ och Annmargreth och jag har fortsatt att dela vår berättelse om mitt hjärtstopp för att bidra till att fler kan överleva.

Annmargreth och jag har också det senaste året engagerat oss som medgrundare till bildandet av ett nationellt nätverk för överlevare och närstående efter hjärtstopp https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/nytt-natverk-for-overlevare/?fbclid=IwAR2CGoHy4CraSYw_9KdIj_RaZHvWRDIo6kyqRxq5covvr9fEO5swnSQ1a1k

Det känns väldigt fint att vi nu är igång med nätverket, som syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats och deras närstående att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.

Var och en av oss kan redan nu göra skillnad. Vill du göra något meningsfullt?
Se till att gå en kurs i HLR och anmäl dig som SMSLivräddare. Eller skänk en gåva till Riksförbundet HjärtLung eller till Hjärt-Lungfonden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. #enilaget #tillsammansräddarviliv

Jag känner stor tacksamhet till livet och för att ha fått fyra extra år. I sommar har vi efter vaccinationer fått möjligheten att träffa och umgås med alla våra barn och barnbarn🙏🏻❤️. De senaste dagarna har vi varit på egensemester först i Fjällbacka och sedan ett dygn på Väderöarna i ett fantastiskt sensommarväder. Att få se solen gå upp och ned, att njuta av att vara nära naturen och att ta vara på varje dag, det är en gåva. ❤️
Fler foton här https://www.facebook.com/715266651/posts/10157761797196652/


Vågar du lyssna på dina medarbetares förslag?

Sensommaren är här, vi går med raska steg mot tidig höst och det är dags för nystart i många avseenden. Dags att ta nya tag efter sommar, semester och fortsatt pandemi. I min första krönika i Dagens Samhälle efter sommaren ställer jag frågan om hur du som chef och ledare ställer dig till förslag från dina medarbetarna.
Vågar du lyssna på dina medarbetares förslag?

Något bland det viktigaste för chefer och ledare är att öppna dörrar för andra – att inte själva stå i vägen för förbättringsförslag. Kanske kan det vara en bra ingång inför höstens alla former av kickoff: uppmuntra gärna dina medarbetare att komma med förbättringsförslag, lägg dina sysslor åt sidan och lyssna. Det kommer att löna sig på sikt. Läs min krönika i Dagens Samhälle här: https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/vagar-du-lyssna-pa-dina-medarbetares-forslag/

Debatt: Det behövs politiska beslut och systematiska samhällsåtgärder om fler ska överleva hjärtstopp

Är du beredd att kunna rädda liv? Varje dag drabbas 16 personer i Sverige av hjärtstopp utanför sjukhus. Bara två överlever, trots att fler skulle kunna räddas.

Idag skriver jag en debattartikel i Sydsvenskan tillsammans med företrädare för flera av de organisationer som arbetar för att fler ska få chansen att överleva ett hjärtstopp. Läs debattartikeln här https://www.sydsvenskan.se/2021-07-15/det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp


Och du som är politiker, fundera på vad du kan göra i riksdagen, i den kommun eller region som du är verksam.
När det gäller att minska olyckor och död inom trafiken så tog riksdagen redan för 25 år sedan beslut om en nollvision. Nu krävs satsning på förebyggande åtgärder och ett liknande angreppssätt som inom trafiken för att fler ska kunna få chansen att överleva ett hjärtstopp.

Jag är själv en av de få, som likt Christian Eriksen haft den ofattbart stora lyckan att överleva ett hjärtstopp, tack vare rådigt ingripande från medmänniskor. Jag hoppas innerligt att fler ska få den möjligheten.

Uppmärksamhet, inflytande och makt

Under våren började jag skriva krönikor i Dagens Samhälle, en kreativ och rolig uppgift och en hel del reaktioner från olika läsare, vilket självklart uppskattas. Min sista krönika för denna terminen publicerades igår och handlade om vikten av att visa uppmärksamhet och att ge ärlig feedback. Du hittar krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/hur-brukar-du-ge-feedback-blir-det-en-eller-tio-strommingar/

För många år sedan gick jag i en magisterutbildning i ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården, en av de allra bästa utbildningar jag gått. En av föreläsarna talade varmt om vikten av uppmärksamhet under rubriken ”Attention is the currency of leadership”, vilket inspirerade mig att skriva min uppsats ”Uppmärksamhet är ledarskapets valuta https://docplayer.se/11802398-Uppmarksamhet-ar-ledarskapets-valuta-en-diskussion-kring-drivkrafter-for-forbattringsarbetet-i-halso-och-sjukvarden.html. Det är många år sedan, men mycket av innehållet är fortfarande aktuellt och uppmärksamhet är fortfarande en avgörande fråga inom ledarskap.
Ta till exempel den maktlista inom hälso- och sjukvården, som just idag publiceras av branschtidningen Dagens Medicin för 26:e året i följd https://www.dagensmedicin.se/opinion/ledare/storre-dramatik-an-vanligt-nar-vi-listar-vardens-100-maktigaste/

Hur viktigt är det för ledare inom hälso- och sjukvården att finnas med på den maktlistan? Jag har med intresse följt listan sedan starten 1996 och vet att det definitivt spelar roll. Andra, både ledare och media, är nämligen intresserade av vilka som finns på listan och visar den som finns på listan större uppmärksamhet. Jag vet av egen erfarenhet, jag hamnade själv på listan under mitt första år som förbundsordförande för Fysioterapeuterna 2013 och upplevde tydligt att det blev lättare att driva förbundets frågor, ju högre jag klättrade på listan. Maktlistan tas fram genom att Dagens Medicin samtalar med ett 40-tal makthavare, som tycker till om andra ledare. Vad andra tycker spelar roll, och uppmärksamhet är avgörande, positiv uppmärksamhet kan dessutom lyfta ledarskapet till högre höjder. Men med inflytande och makt följer alltid ökat ansvar, och den som anses ha högt inflytande får vara beredd på att granskas noggrant av media, vilket är både självklart och viktigt, och det gäller att vara medveten om detta som ledare.

Maktlistan, ”listan som ingen bryr sig om men som alla känner till” spelar alltså en viktig roll. Uppmärksamhet är nämligen ledarskapets valuta och att ge varandra ärlig feedback är viktigt. Stort grattis till alla på årets maktlista!

Så fort det kan gå…

I direktsändning inför hundratals miljoner åskådare i hela Europa föll ikväll den 29-åriga danske fotbollsstjärnan Christian Eriksen ihop till synes livlös på Parken i Köpenhamn. Dramatiska bilder visade hur Eriksen snabbt fick akut omhändertagande med bl.a. hjärt- lungräddning. Vi var många runt hela Europa, som våldsamt omtumlade följde dramat i realtid och som efter en knapp timme kunde ta del av UEFA:s rapport om att Christian Eriksen nu vårdas på Rigshospitalet i Köpenhamn och att hans tillstånd är stabilt. Lättnaden är stor hos alla oss som följt dramat och säkert hos alla andra som tar del av nyheten i efterhand. I skrivande stund återupptas EM-matchen mellan Danmark och Finland på Parken, bara några hundra meter från Rigshospitalet.

För egen del blev det många existensiella tankar ikväll. För snart fyra år sedan drabbades jag av hjärtstopp under en cykeltur på Bornholm. Tack vare rådiga insatser av mina livräddare så fick jag omedelbar hjärt- lungräddning och efter 20 minuter kom ambulans och jag fick alla tänkbara livsuppehållande insatser med bl.a. defibrillering. Mitt hjärta startade igen, och efter transport med ambulanshelikopter fick jag sedan förstklassig hjälp på Rigshospitalet i Köpenhamn. Läs min berättelse om hjärtstoppet här https://www.facebook.com/715266651/posts/10154649929516652/

Jag hade själv en ofattbar tur och är en djupt tacksam överlevare, och det verkar tack och lov som att det gäller också för Christian Eriksen, att vi fick bästa tänkbara akutinsats av rådiga människor.
Men många människor får inte den hjälpen. Varje dag inträffar i Sverige 16 hjärtstopp utanför sjukhus. Endast 2 överlever, dvs varje dag dör 14 (!) personer i hjärtstopp utanför sjukhus. Men så behöver det inte vara. Många av de som drabbas skulle kunna räddas om samhället mer systematiskt satsade på att alla ska lära sig hjärt- lungräddning och att det finns hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev nyligen en krönika om detta i Dagens Samhälle http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/

Vi har under det senaste året i dessa pandemitider tyvärr tvingats vänja oss vid att matas med siffror över antalet döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsens statistik 19 personer/dag i covid-19. Det är en förskräckande hög siffra och via media har vi verkligen matats med dessa siffror. Men låt oss nu vidga perspektivet. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt- kärlsjukdomar (varav 14 i hjärtstopp utanför sjukhus) och om detta har det inte rapporterats särskilt mycket i media. 
I min krönika skriver jag om att det nu behövs en kraftfull satsning i hela samhället på att fler ska överleva ett hjärtstopp. Bland annat behövs detta: 

• Politiska beslut på nationell, regional och kommunal nivå med mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp, från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030. 

• Kunskap om HLR för alla i samhället och årlig träning. Särskilt viktigt är det att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas.

• Hjärtstartare, som är tillgängliga dygnets alla timmar, inte som i dag, där de flesta hjärtstartare finns inom lås och bom utanför kontorstid.

• Utlarmning av räddningstjänst, polis och frivilliga livräddare (SMS-livräddning) i hela Sverige.

Det är hög tid att samhället tar detta på största allvar. Det behövs politiska beslut och åtgärder snarast.  Fler behöver få höra orden: ”Du var död, men nu lever du igen”.

Jag vet hur kort avstånd det är mellan Rigshospitalet och Parken i Köpenhamn. Jag vet skillnaden på att vara död och levande. Jag är oändligt tacksam för att jag fick chansen att leva igen. Och jag och många, många andra är ikväll mycket tacksamma för ljusa hälsorapporter om Christian Eriksen🇩🇰🙏🏻.

Vy från Rigshospitalet, september 2017. Foto: privat


När var du senast gäst hos dig själv?

Idag skriver jag en krönika i Dagens Samhälle om vikten av att byta perspektiv. Jag har lärt mig mycket när jag under 45 år har arbetat i olika roller i hälso- och sjukvården, både i direkt patientkontakt, som chef och med övergripande ledaruppdrag både i region och i fackförbund. Men allra mest har jag nog lärt mig av att själv vara patient och närstående. Det är nyttigt och lärorikt att byta perspektiv. Kanske dags att prova att vara gäst hos dig själv? Läs krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/som-patient-far-du-ett-helt-annat-intryck-av-halso-och-sjukvarden/

”Det kan vara sant – fast det står i tidningen”

Det var 50 år sedan och björkarna grönskade lika vackert som idag i Småland. Året var 1971 och jag var fjorton år gammal och skulle snart konfirmeras. Då fick jag av min farfar Valentin med mig några ord där hemma i Djursdala, som jag haft både nytta och glädje av under många år som chef och ledare. ”Det ska du ha klart för dig pojk, det kan va sant, fast det står i tidninga”, sa farfar på utpräglad småländska, samtidigt som han höll kvar mig i ett fast handslag och kramade min hand hårt, precis som han brukade. Någon vecka därefter dog min farfar, och jag fick konfirmeras med ett svart sorgeband på kavajslaget. Och orden han inpräntat i mig har jag burit med mig sedan dess.

Idag skriver jag om det i min krönika i Dagens Samhälle och om vikten av kritiskt tänkande och att ständigt ställa sig frågan: ”Varför?”.

Du hittar krönikan här https://www.dagenssamhalle.se/opinion/gastkronika/det-kan-vara-sant-fast-det-star-i-tidningen/