Kategoriarkiv: WCPT

Glimtar från 2019 och från det gångna decenniet

Publicerat av

Med några glimtar och bilder ska jag försöka mig på att sammanfatta det gångna året 2019. Vill också tipsa om förbundets nyårsextra av En podd i rörelse.

Men först en kort sammanfattning av det decennium som snart är till ända och den resa som vårt förbund fått göra under dessa tio år, varav jag nu fått tjäna förbundet som förbundsordförande i sju år.

2010 inleddes ett nytt avtalssamarbete med Vårdförbundet inom förhandlingsparterna OFR, ett samarbete som kom att vara i åtta år. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012 var det dags för kongress i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, med beslut om att föreslå riksdagen byte av yrkestitel, med val av ny förbundsstyrelse och ny förbundsordförande efter avgående ordförande Anna Herrting. En av målsättningarna för den nya förbundsstyrelsen var att bli ett förbund som är ständigt och självklart efterfrågat istället för att ständigt få jaga för att vara med i beslutsrummen. Läs mitt linjetal som nyvald ordförande 2012 här.  
2013 använde jag en del av tiden till att resa runt i hela landet för att lära känna organisationen. En viktig del var att fortsätta arbetet för jämställda löner och att ta plats och göra förbundet synligt under Almedalsveckan. 
I december 2013 fattade Riksdagen beslut om att fysioterapeut skulle vara den officiella beteckningen på yrket fr.o.m. 1 januari 2014. Samtidigt bytte förbundet namn från Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till Fysioterapeuterna. 
2015 var det dags för världskongress i Singapore. För egen del var det min första världskongress som representant för vårt svenska förbund. En stor upplevelse med deltagare från över 100 länder och där jag också fick möjlighet att hålla ett kort tal om framtidens fysioterapi. Jag och förbundet fick dessutom skicka med de ledord, som min hemstad Vimmerby använder efter Astrid Lindgren: ansvar, mod och fantasi, till WCPT:s nya ordförande Emma Stokes. Dessa ord ingår sedan dess i WCPT:s strategiska arbete. 

 

 

 

 

 

 

2016 var det åter dags för kongress i Fysioterapeuterna, då en ny vision, som bygger på FN:s tredje globala mål antogs. En ny förbundsstyrelse valdes och själv blev jag omvald som förbundsordförande för ytterligare fyra år. Läs mitt linjetal här.

 

 

 

 

2017 blev Fysioterapeuterna hedersvärt omnämnda i branschtidningen Dagens Medicin: ”Så tog Fysioterapeuterna plats mitt på scenen”. Samma år arrangerades en vetenskaplig världskongress i Sydafrika, där förbundet deltog. 

 

2018 präglades av att det var 75 år sedan förbundet bildades. En högtidsstund var det när nuvarande förbundsstyrelse firade förbundets 75 år tillsammans med tidigare förbundsordföranden och studentordföranden en ljummen augustikväll i Stockholm. 

 

2019  är året som nu snabbt lider mot sitt slut. Det har varit ett ganska turbulent politiskt år i Sverige, med nya konstellationer och samarbeten över de tidigare blockgränserna. En ny regering kom på plats i början på året, 131 dagar efter valet i september 2018.
Inom hälso- och sjukvården har utredningen God och nära vård spelat en viktig roll även detta år. Huvudbetänkandet kommer i slutet av mars 2020 och innehåller viktiga frågor för Fysioterapeuterna, inte minst inom områdena prevention, rehabilitering och nationella taxan. Fysioterapeuterna vill fortsätta vara en del av lösningen på den omställning som pågår inom hälso- och sjukvården. 

Förbundet ansökte under året om inträde i AkademikerAlliansen, som fr.o.m. 2019 är den förhandlingskartell som Fysioterapeuterna tillhör för offentliganställda medlemmar.

Fysioterapeuterna deltog i mars på Vårdarenan, en ny samlingsplats för svensk hälso- och sjukvård, i arrangemang av Dagens Medicin. 

Hållbarhetsfrågorna har tagit ett tydligt steg framåt under året och det blir alltmer tydligt att utan hållbar utveckling blir det ingen hållbar hälsa och välfärd. 

Några av mina personliga höjdpunkter under året var mitt möte med Greta Thunberg, när jag en tidig aprilmorgon bestämde mig för att fråga henne om hon kunde tänka sig att skicka en hälsning till WCPT:s världskongress i Geneve, där jag skulle  tala om ledarskap. Jag fick göra en kort inspelning med henne och det kändes väldigt bra att även detta år kunna bidra till världskongressen med ett budskap från Sverige. Vid världskongressen i Singapore 2015 hade jag en hälsning från Pippi Långstrump och denna gång från en 16-årig svensk klimataktivist, se video här , som under året därefter träffat många världsledare och framfört sitt budskap om att lyssna på vetenskapen. Det är dags att agera för klimatet, och detsamma gäller för hälsan. Det är hög tid för en kraftfull satsning på prevention och rehabilitering! 

Det var en stor upplevelse att delta på världskongressen i Genève tillsammans med representanter för 120 länder. Det var också både utmanande och hedrande att få medverka i ett symposium om ledarskap. Ta del av min presentation här.

 

 

 

Under året har förbundet börjat lansera ett antal faktablad Fysioterapi ger resultat, som beskriver nyttan med fysioterapeutiska insatser, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Faktabladen har varit uppskattade och är mycket användbara i förbundets påverkansarbete. 
Ett glädjeämne under året var att fysioterapeut Anna Duberg vann utmärkelsen Årets förnyare, Guldskalpellen, för sitt arbete med Dans för hälsa. Ta del av min intervju med henne här. 

 

Almedalsveckan blev som vanligt intensiv och energifylld och Fysioterapeuterna deltog med ett eget seminarium och som medverkande i en rad andra evenemang. 

Ett nytt grepp för att nå ut med förbundets budskap är en nystartad podd, En podd i rörelse. Syftet är att podden ska vara en röst i samhällsdebatten och också fokusera på Fysioterapeuternas vision. 

Ett orosmoln är resultatet av den enkät som förbundet våren 2019 genomförde till medlemmar som arbetar inom regional primärvård. Det finns många oroande brister i arbetsmiljön och det blir allt tydligare att det behövs ett mer hälsofrämjande och personcentrerat ledarskap, med mindre detaljstyrning och ersättningssystem som premierar personcentrering och hållbarhet över tid. Här en av årets debattartiklar i detta ämne.
En höjdpunkt under året var Fysioterapi 2019, som arrangerades i oktober och som lockade mer än 1200 deltagare. Dagarna var fyllda av mycket energi och ett stort engagemang, inte minst inom området hållbar hälsa.
I samband med detta tilldelades Charlotte Häger utmärkelsen Årets fysioterapeut 2019.

 

 

WHO arrangerade under året, som ett led i Agenda 2030-arbetet, den andra världskonferensen i Rehabilitation 2030. Förbundsdirektör Helena Pepa representerade förbundet. I samband med konferensen bloggade WCPT:s ordförande Emma Stokes och jämförde bl.a. den satsning som behövs för att åstadkomma en jämlik rehabilitering av hög kvalitet vid den satsning som gjordes för att kunna landsätta en människa på månen. Ett högt satt mål men det är fullt möjligt. Läs hennes blogg här.

Jag avrundar denna exposé över året och decenniet som gått med att konstatera att  Fysioterapeuterna idag är ett förbund som är ständigt och självklart efterfrågat, precis det som förbundsstyrelsen 2013 ville uppnå och vi ser som förbund framåt med tillförsikt. Vi vill fortsätta att tillsammans vara ett trovärdigt förbund i rörelse.
Jag skickar också med med min senaste förbundsledare i tidningen Fysioterapi.

 

 

 

 

 

 

 

Med detta vill jag också säga ett stort tack för det gångna året.  Tillsammans rör vi oss nu på resan in i 2020-talet, som än så länge bara skymtar i horisonten. Välkommen år 2020, jag önskar alla läsare ett riktigt Gott Nytt År! 

 

Some of my highlights from WCPT General Meeting and WCPT Congress

Publicerat av

After many intensive working days it was time for me to leave the congress and Geneva and I’m now back in Sweden again. I went home with a lot of impressions, so many that it’s difficult to sort right now. It is so powerful and inspiring to meet people from around the globe. People you haven’t met in four years and also meetings with a lot of new people. Here are some of my highlights from the week in Geneva.General Meeting. Proud to represent the Swedish Association of Physiotherapists at the WCPT General Meeting together with  Cecilia Winberg, Vice President, Helena Pepa, CEO and Charlotte Chruzander, Health and Medical Strategist .

There where 350 delegates from 108 countries who decided on the content of the business plan over the next four years, about finances, a new constitution for WCPT, a number of different policies and much more. Emma Stokes, Ireland, was re-elected as President of WCPT for another four years and Melissa Locke, Australia, was elected as new Vice-President. Read more here. Our warm congratulations to Emma and Melissa and to the new Board. We wish them all the best of luck for the upcoming years.

The opening ceremony. Very inspiring that together with 4,300 physiotherapists from 130 countries gather under the direction of the WCPT President Emma Stokes. A fine opening program where I listened very carefully to Esperanza Martinez, ICRC Head of Health, when she told about the amazing work done in over 80 countries. Well done WCPT to highlight this in the opening ceremony. And, of course, as a Swede, you will be particularly proud when Charlotte Häger, chairman of the Congress Programme Committee enters the stage and presents the fantastic selection at the congress. She resembled the programme to a traditional Swedish smorgasbord, where you can pick your own favorites and try a little bit of everything. Read more about the opening ceremony and the congress here.

Awards. ??????????. Several Swedish physiotherapists were recognized with different awards. Charlotte Häger and Christina Opava at the Dinner Award, where I received Christina’s award on behalf of her. Helena Pepa, Therese Kristersson and Emelie Karlsson who, in conjunction with the congress’s opening ceremony, were advertised as poster-winners. Read more about the prize winners here. Congratulations to all the winners!

Symposium on leadership. It was challenging but also very inspiring to participate in this symposium on leadership together with amazing  colleagues from Ireland, United Kingdom and United States. The engagement in the room was great and we received a lot of positive feedback on the symposium. Thank you WCPT for inviting me. You can take part of my presentation and see the seminar afterwards here.

Poster. Cecilia Winberg presented a poster on advocacy through creating relations. Good to see the work and the messages from our association in concentrated form.

Impressions. Being on a world congress like this is like being in a bubble for a few days, with an intense buzzing in different languages, talking, listening and meeting with new and old friends, an important element for the profession’s further development.

Thanks a lot to the WCPT, to Emma Stokes and Jonathon Kruger, to Charlotte Häger and the Congress Programme Committee, to Pia Fankhauser and  the Physioswiss and to all of you who has made this Congress week such a success.

Using the words from Emma Stokes: “We meet, we connect, we share, we talk, we laugh, we dine, we create lasting friendship and, because of that, we are better”.Good bye Geneva!

 

Ledarskap, co-production och intensivt nätverkande på WCPT Congress

Publicerat av

Efter många och långa intensiva arbetsdagar är det nu dags för mig att lämna kongressbubblan och Genève och ta mig  hem mot Sverige igen. Jag reser hemåt med en mängd intryck, så många att det är svårt att sortera just nu. Det är så kraftfullt, inspirerande men också omtumlande att möta människor man inte träffat på fyra år, och också möten med en mängd nya människor. Också roligt och inspirerande att möta så många engagerade svenska fysioterapeuter på plats. Jag försöker mig på att ge några korta glimtar från veckan här: Symposium om ledarskap. Utmanande men också mycket inspirerande att tillsammans med fantastiska kollegor från Irland, Storbritannien och USA medverka i detta symposium om ledarskap. Engagemanget i lokalen var stort och vi fick mycket positiv feed back på symposiet. Ta del av min presentation och se seminariet i efterhand här.

Seminarium om co-production. Jag lyssnade på bra presentationer i ett angeläget ämne: Improving physiotherapy by co-production for persons living with long-term conditions. Kristina Areskoug modererade och Cecilia Winberg var en av de som medverkade.

Poster. Cecilia Winberg presenterade en poster om Fysioterapeuternas hälsoresa. Roligt att se förbundets arbete och  budskap i koncentrerad form.

General Meeting. En rad beslut fattades för de kommande fyra verksamhetsåren i WCPT. Läs mer i separat blogginlägg här och läs tidningen Fysioterapis intervju med mig här.

Utmärkelser??????????. Flera svenska fysioterapeuter uppmärksammades med olika utmärkelser. Charlotte Häger och Christina Opava på Dinner Award, där jag tog emot Christinas utmärkelse å hennes vägnar och Helena Pepa, Therese Kristersson och Emelie Karlsson som i samband med kongressens invigningsceremonin påannonserades som poster-vinnare. Läs mer om pristagarna här.  Ett riktigt stort grattis till alla pristagare!

Invigningsceremonin. Mycket inspirerande att tillsammans med 4500 deltagare samlas i Genève Arena. Ett fint invigningsprogram där bl.a. en representant  för Internationella Röda korset medverkade och berättade om det fantastiska arbete som utförs i ett 80-tal länder. Bra av WCPT att lyfta fram detta i invigningen. Och så blir man ju som svensk förstås särskilt stolt när Charlotte Häger, ordförande i den vetenskapliga programkommittén till världskongressen kliver upp på scenen och presenterar det fantastiska utbudet på kongressen. Hon liknade det för övrigt  vid ett traditionellt svenskt smörgåsbord, där det gäller att plocka ut det bästa. Läs mer om invigningen och kongressen här.

Att vara på den här typen av världskongress är som att vara i en bubbla för några dagar, med ett intensivt surrande på olika språk, pratande, lyssnande och möten med nya och gamla vänner, ett viktigt inslag för professionens vidareutveckling. Fantastiskt stimulerande men självklart också lite påfrestande efter ett antal dagar. Delar av förbundsstyrelsen fanns på plats i Genève och vi hann se skymten av varandra. Det blev också många andra möten, inte minst med våra nordiska kollegor och med en del återseenden sedan världskongressen 2015 i Singapore, t.ex. here t.v. Jessica Lees MacCubbin, ordförande i WCPT students and early carriers. 

En del av vår svenska delegation är kvar på plats i Genève också under måndagen. Själv tar jag en lugnare dag på hemmaplan innan det på tisdag är dags för Stockholm igen för min del. Vacker vy från veckan som gick

My speech on the Leadership Symposium at WCPT Congress 2019

Publicerat av

This is my speech on the Leadership Symposium at WCPT Congress 2019 in Geneva May 11. You can watch the whole Leadership Symposium here  and you can find my slides here. 

1. It´s great to be here, and it´s a huge challenge talking about leadership, both with you who are here in Geneva and you who follow thissymposium via the web.

2. I started as a leader after 3 years as a psysiotherapist, when I was 25 and I have worked as a leader since then, and today I´m 62.  

 When I was 32, I thought I had already learned most things that could be learned from life.  I was the manager, had a wife and three children, car, villa and dog.  What more could I learn from life?  But then my mother died, I was devestated, I missed her so much.  And I did understand that there was much more to learn from life.

After 15 years of clinical work including the assignment as head of the physiotherapy department, I was asked to become the hospital director, and was given the responsibility for 700 employees. It was 6 extremely challenging years, filled with new lessons and experiences.

I then got an assignment as chief of innovation and learning in the county council with responsibility for research and development and was trained in systematic improvement work in complex organizations. Now I started to understand the expression: “Every system is perfectly designed to get the results it gets”. If you want to achieve change, you must act in a new way, otherwise the result will be the same.

But although I had learned a lot in my clinical work as a physiotherapist, and as a leader at the highest level in county councils, I have learned most of all as a leader, when I have been a patient myself or a relative. 

Me and my wife Annmargreth followed my father’s last four years in life, when he had a lot of trouble before he died.  We also followed my wife’s aunt Karin, who became demented the last years of her life. Both I and Annmargreth have worked in healthcare throughout our professional life, one could say that we are a kind of experts.  Yet it was SO hard to be able to influence my dad’s and Karin´s care. I learned the importance of always looking from the perspective of patients and their families.  

I have learned to always ask the question What matters to you?  This applies both to patients and their families in the clinical work and to your employees as a leader. If you dare to ask the question, you will get the answers.
My family, my wife, children and grandchildren, we are a great crowd, have also greatly affected my leadership. They have helped me to understand what really matters to me.

But most of all I have probably learned from when I became a patient myself 18 months ago.  I got a cardiac arrest when we were out on a cycling holiday.  My wife Annmargreth saved my life when she, together with others, started cardiovascular rescue and alarmed ambulance. I was dead for 20 minutes, but now I´m here again, I got the chance to live again, I work full time and I can work out still more then before the cardiac arrest. I am of course very very grateful and have learned even more about what is really important in life. And now I use this knowledgein my leadership as president of our association.
My question to all of you today is: What matters to you? 

3. What are my experiences of leadership in the physiotherapy profession? I know there is incredible knowledge of the subject physiotherapy and treatment methods, but in my opinion less interest and knowledge of how complex organizations work. As physiotherapists we are often standing beside the influence of policy makers and stake holders, beside health care development, busy enough with our own professional development. I do believe that we need to tell the world the possibilities with physiotherapy and physical acitivity, we need to provide a movement!

 4. I would like to tell you about two good examples from my time as a leader.  

The first example is from my time as chief of innovation and learning at the County Council of Kalmar, where I started up and led a systematic improvement work called Every day a little bit better- the power of many. The improvement work started 12 years ago and it´s still working. Today the whole organisation are using storytelling, telling Every day– stories, about positive improvement work from the perspective of the patients and their families. 

5. I had worked 20 years as a leader when I got an advice from my coach: You should probably attend this master’s course for a degree in improving health care.  Honestly, I thought he was joking with me.  What could I learn, I already had 20 years of experience in managing health care.  After all, I started the education, and after only one month I do remember that I wrote a paper: How would I be able to cope with my job without this education?  I now learned theories for what I had previously worked with as a leader.  It made me safer and better as a leader and I began to understand the conditions for leading complex systems

All the student’s essays were summarized in a book from the university,and my essay was about attention.  Attention is the currency of leadership.  

6. I got theories and knowledge, not least from the IHI, Institute for Healthcare Improvement in Boston, where I learned the importance of building will and understanding, building improvement knowledge in the complex organization and also ensuring that improvements are executed.

7. These seven points are a summary of lots of actions carried out in the IHI-campaign: Save 100,000 lives.  I had the opportunity to apply these seven points in the improvement work in Every day a little bit better– the power of many.  

Set an overall goal. Build strategies in the leaders’ hearts. Channel the management’s attention to all levels of the organization for improvement work.  It is very important what you as a leader are asking for.  What is the most important question? Is about the financial results?  Or are you asking for the Quality Score from the patient’s perspective?  And it plays a crucial role that there is a team, where patients and their families are the most important and central persons.

8. By Maureen Bisognano, former CEO, IHI and o role model for me and many others, I learned the importance of that all change starts with myself as a leader.  Leaders need to go ahead and as a leader you also need to transform your team, your organization and not least your profession. She also taught me the importance of Joy in work, and that you first must take care of yourself, before you take care of others. She said: You cannot give to others what you do not have yourself.

9. The second good example is about our improvement journey in the Swedish Association of Physiotherapists.  When I was elected new president in 2013, our association had already worked hard for many years with how obvious physiotherapists’ efforts are for sustainable health and welfare. A really good job, but it was not as well known in society and by decision makers. 


The new board set a new goal. We wanted to develop from a professional organisation that must chase to be listened to, into an organisation which is constantly in demand and obvious to the authorities. We took the strategy to our hearts, we focused on quality and patient safety work, we tried to be very transparent and active on social media and we started to build good relationships, we worked closely with patient organizations and other professional bodies, with decision makers and authorities and many others.  It took us 4 years of hard work to achieve our goal at national level. Today we are in demand as a union and professional body and we are also perceived to have great influence on Swedish healthcare.

10. What were the key issues? Well, we started with a new perspective from the outside and inwards and we learned from others.

11. We conducted dialogues and discussions with patient representatives, decision makers at national and local level, other professions and of course with our own members.  We photographed, used social media and showed our attention to our partners. We asked them for good advice, we listened and now they are carrying our message and our vision.

12. Based on the UN’s global goals and based on all the dialogues we have had, our congress adopted a new vision.  “Everyone should be able to live healthy lives in movement” and we also adopted a foundation of values ​​based on the equal value of all people and on the three words: in movement, trustworthy and together.

13. After the congress 2016, we conducted new dialogues with decision makers and patient representatives in what we called the physiotherapists’ health trip. We developed a program Three Boosts for Sweden and we spread this program on different influencing arenas.

14. As my fourth and final point, I want to give some good advice to you who are leaders or who are thinking of becoming leaders.
Always focus on Patient involvement and Joy in work. Choose your chief and get yourself a good mentor. Think and act sustainable and never forget to think outside the box, Be transparent and proactive in your communication, Try to understand the context and do remember that ”Attention is the currency of leadership” and ”It´s all about relationships”.

15. When I went to Singapore and WCPT Congress in 2015, we from the Swedish Association of Physiotherapists, brought a Pippi doll in ourluggage. We gave it to our incoming president Emma Stokes and gave her three words from Astrid Lindgren, the author of Pippi Longstocking, who came from my hometown Vimmerby.  The three words were responsibility, courage and imagination.

16. At this World Congress in Geneva I bring the message from the 16-year-old climate activist from Sweden, Greta Thunberg.  Greta Thunberg has received followers all over the world in a short time.  She has a clear message and struggles together with millions of people around the planet to save the earth from climate disaster.  We can learn a lot from Greta.  She speaks with an inner commitment, with a clear and simple language and she describes with absolute honesty what needs to be changed. She is a young, big leader who lives her vision.

 I met Greta a few weeks ago and, on the link, you can listen to her message to us regarding the climate in a short video. Her message is ”Sorry to disturb you – but it’s time to act”. She begs us and all adults and people in power to act for the climate, for the sake of our children and grandchildren. 

In Sweden, some of our members have started a movement Physiotherapists for future, which every Friday shows Greta Thunberg their support in the fight for the climate #FridaysForFuture. Greta is onerole model for our work for a sustainable healthcare. Without sustainable development there will be no sustainable health and welfare. We do need a new more person centred and sustainable leadership.

17. Many years ago, I listened to Jim Easton, leader in healthcare in the UK.  His advice for being a successful leader is similar to the way Greta Thunberg has:

As a leader I ought to give unlimited recognition of what´s already good, absolute honesty about what needs to be changed and use improvement as the way from today to tomorrow!

18. Having role models is very important as a leader, but also to realize that you as a leader yourself are a role model to others. 
These three people has meant a lot to me as an improvement leader,


Helen Bevan, UK, a change agent in healthcare, talking about network and hierarchy,

Maureen Bisognano, US, a brilliant leader and former president on IHI, she has established the term What matters to you? globally, and Göran Henriks, chief of innovation and learning at Qulturum, Region Jönköping, Sweden, and also my coach for many years.

19. Finally, it is important to remember that the most important thing is how we as leaders act, not just what we say.  It may be illustrated by my son Ludvig and my grandson Sixten.  Thank you!

 If you want to read more, this is an debate article THERE IS A NEED FOR A NEW LEADERSHIP IN HEALTHCARE

WCPT General Meeting i Genève

Publicerat av

Denna vecka kommer bloggen från Genève, där WCPTs General Meeting just har avslutats och där WCPT Congress startar med öppningsceremoni ikväll. Att träffas tillsammans med kollegor från världens alla hörn är mäktigt och lärorikt. Förutsättningarna för hälso- och sjukvård och för att verka som fysioterapeut varierar väldigt mycket, och detta blir uppenbart vid denna typ av möten. Det här gänget representerade med stolthet Fysioterapeuterna och Sverige på General Meeting, där 350 delegater från 110 länder beslutade om verksamhetens innehåll de kommande fyra åren, om ekonomi, nya stadgar för WCPT, en rad olika policies och mycket annat.

Vice förbundsordförande Cecilia Winberg, förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och jag på WCPT General Meeting

Bland motionerna fanns ett förslag om att WCPT skulle påbörja ett systematiskt arbete med hållbar utveckling och att börja arbeta med klimat- och miljöfrågor. Cecilia Winberg var uppe i talarstolen och lämnade vårt stöd till motionen. Många länder tillstyrkte och motionen antogs.

Från Sverige hade vi lämnat en motion om att världskongresserna fortsättningsvis skulle anordnas vart fjärde år, inte vartannat år. Våra motiv var bl.a. ekonomi och inte minst hållbarhetsperspektiv. Jag var uppe i talarstolen och argumenterade för att vi som profession borde gå före och inte bidra till ökat resande, som en världskongress ju innebär. Vår motion engagerade många länder att yttra sig och det blev mycket tydligt att våra förutsättningar är mycket olika. För många länder är världskongresserna livsviktiga för att kunna utveckla professionen. I Sverige och i många andra ”rika länder” har vi andra förutsättningar, betydligt stabilare utbildningssystem, mer forskning och vi är inte lika beroende av  världskongresserna för professionens utveckling.

Emma Stokes, Irland, omvaldes som ordförande för WCPT för ytterligare fyra år och till ny vice ordförande valdes Melissa Locke, Australien. Läs mer här.

Igår kväll arrangerades en Awards Dinner, där bl.a. Charlotte Häger och Christina Opava tilldelades hedervärda och prestigefyllda pris från WCPT, läs mer här. Charlotte Häger fick motta WCPT International Service Award in the area of education och Christina Opava erhöll WCPT Leadership in Rehabilitation Award. Christina var förhindrad att närvara och jag tog emot priset å hennes vägnar. Fysioterapeuterna, som har nominerat både Charlotte och Christina till dessa priser, kommer att särskilt uppmärksamma detta i samband med Fysioterapi 2019 i Stockholm i oktober, då också Jonathon Krüger, VD i WCPT kommer att närvara. Stort grattis till Charlotte Häger och Christina Opava! Från Fysioterapeuterna är vi mycket stolta.

Idag är det fredag och vi ville ta tillfället i akt att visa vårt stöd för initiativet Physiotherapists for future, som i sig är ett stöd för det arbete som Greta Thunberg bedriver för klimatet #fridaysforfutureTillsammans med företrädare för norska fysioterapeutförbundet visade vi vårt stöd för Physiotherapists for future i samband med WCPT General Meeting i Genève.

Nu dags att ta sats, ikväll är det högtidlig Opening Ceremoni för WCPT Congress och sedan väntar välfyllda dagar med föredrag, abstrakts och nätverkande. Mer än 100 svenskar är medverkande och för egen del har jag fokus på det symposium om ledarskap som jag medverkar i imorgon lördag kl 16. Symposiet sänds på webben och kan ses live eller i efterhand här.

Trevlig helg från Genève!

There is a need for a new leadership in healthcare

Publicerat av

Before the Symposium on Leadership that I will participate in at WCPT Congress next week, I publish here the English version of the article of debate that I wrote together with Cecilia Winberg, Vice President. It was published in the Swedish newspaper Dagens Medicin on April 4. You can follow the Leadership Symposium on the web on livestream May 11th 4 pm CEST.

”The Swedish healthcare system needs to overcome the challenge of a future population increase, which includes a growing ratio of children and the elderly. All this together with the increase of non–communicable diseases (NCDs). There is a need of change in leadership – at all levels. Healthcare is the occupational sector with the highest level of sick leave and we cannot continue to do as we always have done if we want to see improvement.  Therefore, a new leadership is needed that demands, follows up and creates conditions for new working methods, but also a new health-promoting leadership.

Sweden has signed the UN’s global goals and Agenda 2030, where goal number three stipulates to ensure healthy living and promote well-being for everyone, which is absolutely a beautiful sentence in its right, but to realize this we need to make the change.  An increasing proportion of employees in the health care sector feel that they are unable to see and meet the patients and their family’s needs – ethical stress is a well-known concept. Competition for personnel is increasing due to lack of health care employees and a considerable innovative approach will be required to be an attractive employer.

Last year, the Swedish Agency for Health and Care Analysis presented the report “From recipients to co-creators, a knowledge base for a more person-centred healthcare”. The report describes the need for a more person-centred approach, not only in meetings with patients and their families, but throughout the hole organization.  The organizational culture within healthcare is characterized by a hierarchical approach and has been for decades.

We believe that we must create a culture in which employees work for patients and their families, not for the management.  This can only be reality when politicians, stake holders and senior management – as well as the business-related management themselves have the person-centred working method, demand, follow up and use this as conditions for their leadership.

The culture and leadership that characterize the healthcare organisations also permeates in meeting with patients and their families. One cannot give to others what one does not have, therefore leaders should ask the question to their employees: ”What matters to you?”.  In the broader perspective, this is about creating the conditions for sustainable health and working life.  For this to become a reality, four changes are needed in leadership.

1. Clearer person-centred and sustainable management. Organizations must be organized on basis of the people you are there for and not on basis of a certain profession.  If we want to see results, we must encourage, ask for and follow up results.  This applies to both clinical treatment results and to sustainable health for employees.  Otherwise, we can’t expect any improvement.  The leaders need to take precedence in the sustainability work and live by its own device, otherwise no one else follows.

2. Use the possibilities of digitalization. Through digitalization people can be given the opportunity for treatments and information through completely new tools and applications. The health care must take on the challenge and be a part of the development in the way that the patients demand.  Organisations must have well equipped digital systems and software, which are user friendly to both personnel and patients.

3. Focus on competence supply in organisations. Employees ability to develop competence is a matter and guarantee for patient safety. Today many health care organisations are failing in their responsibility to secure competence. In Sweden this responsibility is given to the first line manager, but in a stressful everyday life it is not easy for competence development to be prioritized.  In 2019, according to a political four-party agreement, the new government will introduce a national co–ordination with assignment to long-term planning of personnel and competence supply in healthcare.  

4. Together. In a person-centred healthcare, all patients are entitled to the right competence. It is necessary to co–operate between employees within different professions and employers.  

Barriers to collaboration must be removed, between both systems and in the remuneration systems that regulate large parts of the private healthcare system.  

It can never be the patient’s responsibility to co–ordinate what healthcare to get from different professions. The caregiver is a guest in the patient’s life, not the other way around.

For several years, we have been talking about the importance of the participation of patients and their families.  Now there is a need to move from words into action. Managers and leaders must take their responsibility and always work towards a person-centred health care, for the benefit of patients and their families”.

 

”Sorry to disturb you – but it’s time to act”

Publicerat av

Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben. 

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!

Vad är viktigt för dig?

Publicerat av

Igår firades internationella WhatMattersToYou-dagen. Det är  en dag då vi särskilt uppmärksammar goda och värdefulla samtal i hälso- och sjukvården. Vad händer när vi i stället för att fråga What’s the matter? börjar ställa frågan What matters to you? Eftersom vi firade nationaldag i Sverige igår och många var lediga, så uppmärksammas dagen idag istället. Bl.a. anordnar SKL ett särskilt webb-seminarium i eftermiddag kring temat Vad är viktigt för dig?

I veckan publicerade SKL en rapport Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2018 där sjukvården i ett stort antal länder jämförs. Rapporten visar att svensk sjukvård internationellt håller hög kvalitet och att den även är kostnadseffektiv. Detta är förstås mycket glädjande och det är viktigt att vi ger ett obegränsat erkännande åt det som  fungerar så bra i Sverige.

Men vad händer om vi har med oss frågan ”Vad är viktigt för dig?” även i detta sammanhang?  Det vore klokt av SKL att samtidigt som de goda resultaten redovisas också tydligt ta upp de brister som skyndsamt behöver åtgärdas och fråga både invånare och medarbetare: ”Vad är viktigt för dig?”

Annars riskerar man att invånarna och redan ansträngda personalgrupper tröttnar, eftersom det inte känns helt sakligt, utifrån kända brister och den arbetssituation som medarbetarna upplever. Det behövs ett hälsofrämjande nytänkande ledarskap och attraktiva arbetsgivare som kan bidra till att skapa arbetsglädje, och det skyndsamt. Det är svårt att ge till andra, det som man själv inte har.

Den oacceptabelt ojämlika hälso- och sjukvården avseende prevention, rehabilitering, tillgänglighet och kontinuitet är exempel på akuta bekymmer liksom personalförsörjningen och arbetsmiljön.

Öppna jämförelser är mycket bra men för att vi ska kunna få till ett bättre lärande och möta problemen vi står inför behövs både att vi ger ett obegränsat erkännande av det som är bra och att vi med omutlighet ärlighet beskriver det som behöver förbättras.

Igår på den svenska nationaldagen firade vårt systerförbund i Danmark, Danske Fysioterapeuter 100 år med pompa och ståt med gäster från när och fjärran. Dagen firades med en mottagning på Glyptoteket med tal av bl.a. förbundsordförande Tina Lambrecht, sundhetsminister Ellen Trane Nørby och WCPTs ordförande Emma Stokes samt en efterföljande middag på Tivoli. Från Fysioterapeuterna deltog jag, Cecilia Winberg och Helena Pepa och vi framförde  våra varmaste gratulationer till våra vänner och kollegor i Danmark.

Kommande vecka deltar Fysioterapeuterna på Järvaveckan. Kom och besök oss t.ex. på vårt seminarium tisdag 12/6 kl. 17!

Imorgon fredag tänkte jag ta en semesterdag och vill därför redan nu önska alla läsare en trevlig helg och jag gör det med en vacker sommarkvällsvy från Tivoli i Köpenhamn. Och så fortsätt gärna fråga: Vad är viktigt för dig?

2017 – Glimtar från året som gick

Publicerat av

Ett år går fort, det är snart dags att säga farväl till 2017. Året 2017 var mitt femte år som förbundsordförande för Fysioterapeuterna. Uppdraget att företräda sin profession är ett stort och hedrande uppdrag, särskilt när de frågor som vårt förbund driver numer tillhör samhällets viktigaste frågor. Jag tänker inte minst på vår vision, Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse, som bara blir mer och mer angelägen, med tanke på hälsoläget och våra levnadsvanor.

Att sammanfatta året är svårt, se det mer som några glimtar från 2017 ur mitt perspektiv:

Behovet av karriärvägar för fysioterapeuter och sjukgymnaster med möjlighet till högre löner, bättre villkor och ökad lönespridning tillhör förbundets viktigaste frågor. Det finns glädjande nog tecken på att det börjar röra på sig i landsting och regioner. I Sörmland togs under 2017 beslut att inrätta fem specialisttjänster och i Göteborg inrättades nya karriärvägar för forskande fysioterapeuter med den lätt tungvrickande titeln universitetssjukhusöverfysioterapeut. Nu gäller det för andra landsting och regioner att följa efter och vara bra och attraktiva arbetsgivare, inte minst med den bristsituation på fysioterapeuter som råder på många håll i landet. Nere t.v. Bild med andelen specialister med specialisttjänster 2016. T.h. Utdrag från tidningen Fysioterapi, nr 3 – 2017

 

Nationella taxan. De finns tyvärr också andra tecken i landsting och regioner och det gäller tillämpningen av nationella taxan. Under 2017 har det pågått en utredning om nationella taxan för fysioterapeuter och läkare. Frågan är laddad och utgör ett av orosmolnen för det kommande året. Frågan har tagits upp på varje förbundsstyrelsemöte under året, och vi kommer att bevaka och följa frågan noggrant även fortsättningsvis. Det är mycket oroande att många känner sig tvingade att avveckla sina praktiker, vilket kan leda till att patienter med kroniska sjukdomar inte får tillgång till den vård de har rätt till.

Under det gångna året har utredningen God och nära vård, under ledning av Anna Nergårdh, spelat stor roll. Första delbetänkandet med bl.a. förslag om ny professionsneutral vårdgaranti är lämnat och fler förslag och delbetänkanden kommer under 2018. Från Fysioterapeuterna deltar vi aktivt i referensgrupp och olika möten med utredningen. Även Ung fysioterapeut är engagerad i detta.

En framgångsfaktor under våren var arbetet med att föra ut vår vision och föra samtal med olika företrädare för patientföreningar, andra professioner, myndigheter och politiker. Vi genomförde Fysioterapeuternas hälsoresa i Sverige, som inleddes i Skellefteå i februari och avslutades i Östersund i juni.

En annan framgångsfaktor är besöken i verksamheten, att träffa medlemmar, föra samtal, ta del av bekymmer och möjligheter. Det är där själva grunden för att lyckas i uppdraget finns.

Dialogerna med andra under hälsoresorna ledde till att Fysioterapeuterna i juni lanserade Rörelselyftet, en rapport med konkreta förslag om tre lyft för Sverige. Vi föreslår bland annat att de ska finnas fysioterapeut knuten till varje svensk skola, att ergonomer och företagshälsovård ska vara tillgängligt för alla i arbetslivet och att det ska finnas en medicinskt ansvarig rehabiliteringsansvarig, MAR, i varje svensk kommun. Se gärna och sprid vår 1-minuts-film Rörelselyftet.

Inför Almedalsveckan i somras publicerade Dagens Medicin sin traditionella maktlista, där jag gladdes särskilt åt helsidesrubriken: Så tog Fysioterapeuterna plats mitt på scenen. Det har varit vår ambition att Fysioteraputerna är självklara i debatten och att vår röst därmed efterfrågas av beslutsfattare av olika slag.

Fysioterapeuterna deltog aktivt under Almedalsveckan, med eget seminarium och mingel tillsammans med andra fack och professioner. Våra gröna tröjor börjar bli välbekanta i Visby, och det är också mycket tillfredsställande att jobba tillsammans på det okonventionella sättet som det blir under Almedalsveckan.

Samtidigt som Almedalsveckan pågick i Sverige var det WCPTs världskongress för fysioterapeuter i Sydafrika

Sverige och Fysioterapeuterna var väl representerade. Läs mer i blogginlägg av Cecilia Winberg. Tillsammans med övriga nordiska förbund lanserade Fysioterapeuterna ett uttalande om fysisk aktivitet, som fick bra genomslag. Senare under hösten fick förbundet, genom Charlotte Chruzander, glädjande möjligheten att presentera på samma tema vid ett EU-möte i Luxemburg. Då som talesperson för ER-WCPT.

Nordiskt samarbete är en kontinuerlig och viktig del i förbundets arbete. 2017 års nordiska möte hölls på norra Island och var som vanligt givande.

Fysioterapi 2017. I oktober var det dags för Fysioterapi2017, den största händelsen under det svenska fysioterapiåret, när 1500 personer samlades till tre dagars intensiv fortbildning och konferens. En riktig höjdpunkt! Se mer från Fysioterapi 2017 här.

I november höll Saco kongress med beslut om verksamheten för fyra år framåt. För egen del blev jag invald som ordinarie ledamot i Sacos styrelse, vilket självklart känns hedrande. Störst avtryck på kongressen gjorde ordförande Göran Arrius med sitt starka tal om att aldrig acceptera trakasserier. Se och hör hans tal här.

En viktig del för att Fysioterapeuterna ska kunna fungera optimalt är ett gott samarbete internt och externt, det är själva förutsättningen för att lyckas. En bra symbol för detta är det goda arbetsklimat som har funnits under året i förbundsstyrelsen  Här som deltagare vid Utvecklingskraft i Jönköping. Vid konferensen fick vi också förmånen att få enskilda möten med Maureen Bisognano, IHI och Göran Henriks, Qulturum.

För min personliga del har året som gått varit högst omtumlande i och med att jag den 2 september drabbades av hjärtstopp och hjärtinfarkt. Den som vill kan läsa mer här. Jag fick emellertid perfekt omhändertagande och bra rehabilitering och har sedan 1 november jobbat halvtid. 1 januari är jag redo att jobba heltid igen och jag känner mig oerhört tacksam för att allt gått så bra. Förhoppningsvis bär jag med mig denna tacksamhet varje dag framöver och kan ta vara på varje dag. Förhoppningsvis kan min berättelse hjälpa andra som hamnar i samma sits. Jag har personligen fått uppleva hur hälso- och sjukvården är när den fungerar som bäst.

Om vi inte haft ett gott lagarbete i förbundet så hade min sjukperiod i höst kunnat ställa till det mycket mer. Men tack vare gott samarbetsklimat och fantastiskt fina insatser från förbundets övriga ledning så har allt löpt på bra.

Jag vill avrunda denna tillbakablick med att än en gång rikta ett stort tack till alla delar av förbundet och ett särskilt tack till vice ordförande Cecilia Winberg, som på 50% varit t.f. förbundsordförande september-december. Jag vill också rikta ett stort tack till förbundsdirektör Helena Pepa och förbundets kansli. De har fått dra ett tungt lass under hösten men gjort det på ett utmärkt sätt.

Nu ser vi fram mot ett nytt år. 2018 är valår och i september är det dags att rösta. Valår är lika med intensivt påverkansarbete för de frågor vi som fack- och professionsförbund driver. Tack alla för året som gick!

GOTT NYTT ÅR 2018!

Dagar i Kapstaden, en gästblogg av Cecilia Winberg

Publicerat av

WCPT 2017 är till ända och vi har lämnat Kapstaden bakom oss. Skönt att sova i egen säng och gott att dricka eget kaffe men svårt att släppa veckan som varit. Idag reser vi snabbt och lätt över kontinenter och vardag och verklighet förändras. Konferensen som många arbetat hårt och länge med är nu genomförd och avslutad.

Det har varit tre dagar med möjlighet till nätverkande, kunskap, skratt och värme. För det har varit en varm konferens- inte temperaturmässigt men mellan människor. Kollegor som möts och är intresserad av att dela sin historier, volontärer som alltid vet var du ska ta vägen och möten som dröjer sig kvar.

Vid världskonferensen presenteras ny forskning vilket vi från Sverige deltagit med vid många pass. Det diskuteras också politiska frågor som hur vi som profession kan delta i påverkansarbete och hur vi kan arbeta för ett inkluderande samhälle. Det är en stor spridning på föreläsningar och seminarier. Äldre, ursprungsbefolkningar, knäleder, kritisk fysioterapi, arbetsmiljö, e-hälsa, riktlinjer och mycket annat. Av de priser som delades ut gick tre stycken till Sverige. Elisabeth Westerdahl och Sebastian Buck fick pris för sina posters och Annelie Gutke fick pris för sin presentation. Stort grattis!
På konferensens hemsida kan du läs mer om innehållet.

Under dagarna introducerades Indaba. Ett afrikanskt mötesform för att under mer avslappnade former diskutera ett ämne antingen sittande på golvet eller vid ett köksbord. De nordiska länderna tog tillfället i akt och diskuterade fysioterapeuters roll inom elevhälsan under Indaba. Det var stort intresse och många delade vår uppfattning och önskan om fler fysioterapeuter i elevhälsan.

Intensiva diskussioner vid köksbordet

Konferensen inleddes och avslutades med afrikansk dans och musik men också Pippi Långstrump fick vara med på ett hörn. Pippi som är en gåva från vårt förbund har varit med Emma de senaste två åren och vi uppmanades liksom Pippi att vara nyfikna, modiga och ansvarsfulla.

WCPT ordförande Emma Stokes avslutar konferensen med Pippi, Charlotte Chruzander, Helena Pepa, Emma Stokes och Cecilia Winberg.