Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben. 

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!