Fysioterapeuterna tar ställning i hållbarhetsfrågor – Gästblogg av Annie Palstam

Det har varit en vecka där klimatfrågorna har varit mycket i fokus. FN har arrangerat ett toppklimatmöte och världens ledare har varit samlade kring dessa frågor i New York. Idag den 27 september genomförs en global klimatstrejk där organisationen Fridays for future har uppmanat oss fackliga organisationer att ställa sig bakom strejken. Och klimatfrågan är utan tvekan en av de viktigaste frågorna i vår tid och berör oss alla. 

Fysioterapeuterna är som förbund anslutna till paraplyorganisationen Saco, där vi tillsammans har beslutat att inte gå i strejk, eftersom den strejkrätt som fackförbund har berör konflikter som rör arbetsmarknadens parter.

Vi som professions- och fackförbund kan och måste däremot på många andra sätt bidra till en ambitionshöjning och till att öka takten i klimatarbetet. Fysioterapeuter har en stor och viktig roll när det gäller att främja hälsosamma levnadsvanor. Genom att stötta människor till beteendeförändringar kan vi bidra till att påverka både hälsa och klimat. Systematiskt hållbarhetsarbete och ett symposium på Fysioterapi 2019 är ett par av de initiativ som tagits inom förbundet för att verka för hållbarhet. Dessa frågor kommer även vara viktiga inför förbundets nästa politiska kongress i november 2020. Läs mer om Fysioterapeuternas hållbarhetsarbete här och läs på på Sacos webb om de övriga Sacoförbundens arbete med klimatfrågan.

Förra veckan bloggade jag om Hållbarhet som norm. Idag är jag mycket glad att ha ett gästbloggsinlägg från Annie Palstam, representant för ett initiativ som vill lyfta hållbarhetsfrågor inom fysioterapin och bland fysioterapeuter. Några av initiativtagarna: Annie Palstam, Åsa Österlund, Elvira Lange, Malin Reinholdsson, Anton Grenholm och Mathias Andersson.

”Vad passar bättre än att få göra ett gästspel i bloggen just denna vecka? Den internationella rörelsen Fridays For Futurebestående främst av skolelever – genomför en hel vecka av klimataktioner, och särskilt idag den 27 september uppmanar man även alla vuxna att delta. Jag som skriver har tillsammans med en grupp fysioterapeuter startat ett initiativ för att på olika sätt lyfta hållbarhetsfrågor generellt och klimatfrågan specifikt inom professionen och inom förbundet Fysioterapeuterna.  

Vi ser att fysioterapin har goda möjligheter att spela en aktiv och pådrivande roll i omställningen mot ett hållbart samhälle. De metoder vi erbjuder påverkar både individens och planetens hälsa på ett gynnsamt sätt, och ett ökat fokus på hälsa och välbefinnande skulle i sig kunna utgöra en viktig drivkraft till omställningen.

Klimatförändringar ger redan idag negativa konsekvenser för hälsan hos befolkningar runt om på jorden, och Lancetkommissionen har slagit fast att ett förändrat klimat utgör det största globala hotet mot människans hälsa under detta århundrade (Lancet 2015). För situationen i Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram en överskådlig bild av hur folkhälsan påverkas av ett förändrat klimat, med hälsoeffekter på bland annat hjärt- kärlsystem, luftvägar, personskador och mental hälsa (Folkhälsomyndigheten 2017). Utöver klimatet finns en rad andra områden där en ökad påverkan gör att vi närmar oss gränserna för vad de globala miljöprocesserna klarar, om de ska kunna fortsätta stödja mänsklig välfärd.

En omställning behövs alltså för att vrida utvecklingen i hållbar riktning. Sjukvårdssektorn står för en betydande del av vårt globala klimatavtryck där utsläppen av växthusgaser från drift, transporter, apparatur, läkemedelsbehandlingar etc. står för en större andel än flyg och sjöfart, enligt en ny internationell studie (Pichler et al. 2019). Dessutom beskrivs övermedicinering och felmedicinering som en onödig källa till utsläpp som dessutom drabbar patienternas hälsa och välbefinnande negativt. Behovet av ett skifte från kurativ vård till preventivt och hälsofrämjande arbete betonas i studien som ett sätt att minska klimatavtrycket.

Både forskare och andra pekar idag ofta på alla de livsstilsval som på en och samma gång kan göra både planeten och den egna hälsan en tjänst (Larsson & Bolin, 2014). Att sätta fokus på sambanden mellan miljö och hälsa skulle kunna utgöra en viktig drivkraft till en mer hållbar samhällsutveckling, och här har fysioterapin en central roll att spela.Fysioterapeuter har betydande kompetens i arbetet med att främja fysisk aktivitet och att stötta hälsosamma levnadsvanor. Vården behöver skifta fokus, som en vårdgivare som använder kropp och rörelse som verktyg för hälsa. Kan det bli mer klimatsmart än så?

Annie Palstam, representant för ett initiativ som vill lyfta hållbarhetsfrågor inom fysioterapin och bland fysioterapeuter”

Tack Annie och alla övriga i initiativet för ert viktiga arbete för klimat och hållbarhet! Foto från WCPT General Meeting vid världskongressen i Genève i maj 2019, då vi från Fysioterapeuterna tillsammans med företrädare för norska fysioterapeutförbundet visade vårt stöd för Physiotherapists for future.

Trevlig helg!

Hållbar hälsa och hållbart klimat hör ihop

Under sommaren har landets fackliga organisationer via brev från Fridays for future (FFF) blivit uppmanade att gå i strejk för klimatet den 27 september. I veckan kom också en debattartikel på samma tema.

Klimatfrågan är utan tvekan en av de viktigaste frågorna i vår tid och berör oss alla.  Fysioterapeuterna är som förbund anslutna till paraplyorganisationen Saco, där vi tillsammans har beslutat att inte gå  i strejk, men att däremot på många andra sätt bidra till en ambitionshöjning och till att öka takten i klimatarbetet.

Arbetsmarknadens parter behöver tillsammans sätta press på politikerna för en grönare utveckling av arbetsmarknaden. Men som fackförbund använder vi inte strejkvapnet för allmänna politiska påtryckningar, utan vid konflikter som rör arbetsmarknadens parter. Därför är det inte motiverat att ta ut fysioterapeuter i strejk.

Från Fysioterapeuterna har vi stor respekt för Fridays for future och deras engagemang i att försöka påverka politikerna att agera mer kraftfullt för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

I likhet med Fridays for future anser vi att politiker måste sätta frågan högt på dagordningen och agera på nationell och internationell nivå för att hitta lösningar. Klimatkrisen rör oss alla.

Fysioterapeuterna vill bidra till den gröna omställningen som Sverige och världen är i behov av och ett arbete pågår också i vår organisation. Smärtsektionen, som är en av 16 sektioner inom Fysioterapeuterna, har via intressegruppen #physiotherapistsforfuture startat ett arbete för att miljöcertifiera vår organisation. De gör en pilot åt oss i övriga förbundet för att lära och för att vi senare ska kunna skala upp det och använda i hela förbundets verksamhet.

Som en del i detta kommer medarbetare från förbundskansliet att delta i en miljöutbildning som ingår som en del i certifieringen. Vi engagerar oss också i hur vi som organisation kan ställa hållbarhetskrav på IT-produkter. Vår ambition är att vi som förbund ska ha hållbarhetsfrågorna med bl.a. hälsa och klimat högt upp på förbundets agenda, i hela verksamheten.

Fysioterapeuter har en stor och viktig roll när det gäller att främja hälsosamma levnadsvanor. Genom att stötta människor till beteendeförändringar kan vi bidra till att påverka både hälsa och klimat. Detta ämne kommer att särskilt belysas vid ett seminarium på förbundets stora vetenskapliga konferens i oktober, Fysioterapi 2019.

Idag fredag har ordförandena i Saco, LO och TCO träffat representanter för Fridays for future i ett konstruktivt möte för att diskutera hur fackföreningsrörelsen kan bidra till att klimatmålen uppnås. Läs mer här.

Saco tror på en ambitionshöjning och det är något vi från Fysioterapeuterna står helt bakom. Fackföreningsrörelsen bör gemensamt öka takten och arbeta för klimatsmarta lösningar på arbetsmarknaden, ett arbete som vi alla, var och en på sitt sätt, kan bidra till.

Läs mer om de globala målen och vad du och jag kan göra här.

I veckan som gick hade vi en träff i ledarnätverket After the Edge. Vi som deltar gick tillsammans en magisterutbildning i Ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården vid dåvarande Växjö universitet under åren 2003-2005. Utbildningen var väldigt berikande och gav oss en bra koppling mellan teori och praktik i det komplexa system som hälso- och sjukvården är. Efterhand har rollerna för var och en av oss förändrats mycket, men sammanhållningen har varit god och det har gjort att vi har fortsatt träffas 1-2 gånger/år.

I ledarnätverket After the Edge hade vi besök av regeringens utredare Anna Nergårdh och Fysioterapeuternas förbundsdirektör Helena Pepa

Det är nu hög tid att anmäla sig till Fysioterapi 2019, Fysioterapeuternas stora vetenskapliga konferens, som arrangeras vartannat år. 23-25 oktober samlas Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster till ett spännande program med temat Framtidens hälso- och sjukvård. Det här är en av årets viktigaste händelser i förbundet och jag ser mycket fram mot att träffa er alla där. Socialminister Lena Hallengren inviger dagarna och i år kommer vi också att dela ut utmärkelsen Årets fysioterapeut i samband med Fysioterapi 2019. Missa inte chansen att anmäla dig!

Önskar er nu en trevlig helg!

Preventionskris – det är dags att agera

Efter en skön sommar  är bloggen tillbaka och snart är första arbetsveckan efter semestern avklarad och vi har redan hunnit med att ha ett möte med förbundsstyrelsens arbetsutskott. Det kändes ovant och lite instängt att åter kliva på tåget mot Stockholm och sedan uppför trapporna till kontoret på Vasagatan, men efter att ha hälsat på kansliets goda medarbetare och växlat några fina sommarminnen tog det inte många timmar innan jag var inne i jobbet igen.

Redan dag två intervjuades jag om hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet, ett ämne som kändes otroligt avlägset så sent som i söndags kväll, hemma i grönskan på landet. Jag lyckades nämligen följa Anders Hansens råd i sitt  Sommar-program om att koppla ner i sommar och har mått väl av att inte vara mer än marginellt uppkopplad på sociala medier. Men nu är det tid att dra igång igen och det känns som vanligt engagerande och spännande. Vilken förmån att få representera sin profession! Och vilket ansvar.

Ett par saker har jag burit med mig under sommaren från Almedalsveckan, som ju avslutade arbetsperioden för min del, alldeles före semestern (läs mitt blogginlägg från Almedalsveckan 2019 här).

Det ena handlar om det fokus det blev på prevention och rehabilitering i hälso- och sjukvårdsdebatten i Visby. Men trots många goda uttalanden och vällovliga ambitioner har det faktiskt inte hänt särskilt mycket inom dessa områden de senaste åren. Jag lyfte begreppet preventionskris under Almedalsveckan och gläds över att jag fick ett visst gehör för detta. Ska vi ha en chans att klara välfärdens problem och utmaningar så duger det inte att fortsätta bara fundera på vad som ska göras. Använd i stället känd kunskap till att omgående och offensivt satsa på både prevention och rehabilitering. Citerad i Dagens Samhälle i samband med Almedalsveckan efter ett seminarium hos Folkhälsomyndigheten

Det andra handlar om hur det i Almedalsdebatten blev så tydligt för mig hur viktigt det är att vara en del av lösningen. Hälsa, förebyggande och rehabilitering behöver prioriteras kraftigt om hälso- och sjukvården ska lyckas med omställningen till en god och nära vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas. Detta är ju något som också tydligt lyfts fram i olika betänkanden från utredningen God och nära vård.

Det finns likheter mellan förebyggande hälsoarbete och förebyggande klimatarbete. Många inser värdet av de förebyggande insatserna, men få förmår att prioritera det tillräckligt mycket. Jag blev mycket inspirerad av meteorologiprofessorn Michael Tjernström som i sitt Sommar-program talade om klimatforskningen. Rekommenderas! Det krävs ett modigt och nytänkande ledarskap i alla delar av samhället för att nå både hållbar hälsa och hållbart klimat. Och det är hög tid att agera! Tiden är knapp och det är dags för alla delar av samhället att börja agera. Alla behöver bidra och alla kan vara en del av lösningen. Allas delaktighet behövs!

Från Fysioterapeuterna kommer vi självklart att fortsätta lyfta fram arbetsgivares ansvar för goda arbetsvillkor, det finns oerhört mycket som måste göras i form av ledarskap, att visa tillit till professionerna och att sluta detaljstyra.

Men vi vill också gärna själva vara en del av lösningen på välfärdens problem och utmaningar och vi är övertygade om att vi konstruktivt kan bidra. Förbundet har t.ex. påbörjat ett arbete med att ta fram material, som på ett tydligt och lättillgängligt sätt visar på vinsterna av fysioterapeutiska insatser. Läs mer här om Fysioterapi ger resultat.

Inom många av de områden där fysioterapeuter är verksamma finns i dag övertygande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. 

Hur gick det då med intervjun om produktivitet och effektivitet? Jo, uppdraget visade sig komma från regionledningarna, som nu förbereder sig för att hitta lämpliga områden att samverka kring, över regiongränserna. Och det är ju vällovligt. Men för att lyckas med sitt initiativ så krävs det enligt min mening att arbetet sker i en anda av tillit och tillsammans med både fackliga organisationer och patientorganisationer. Att försöka öka trycket uppifrån för att öka produktiviteten är en riskabel väg att gå. Redan idag är det en alltför hög andel sjukskrivna av de anställda i hälso- och sjukvården.

I intervjun tryckte jag hårt på vikten av att satsa på prevention, rehabilitering, personcentrering, samverkan med medarbetare och fackliga organisationer, på vikten av att ta med kommunal hälso- och sjukvård och på behovet av ett nytt hälsofrämjande ledarskap. Jag tipsade också om de slutsatser som drogs vid det globala WHO-mötet om Rehabilitation 2030 i juli, där förbundet representerades av förbundsdirektör Helena Pepa.

Det är uppenbart att hälso- och sjukdomspanoramat är i stark förändring. Behovet av omställning till ett mer förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt gäller såväl i Sverige som globalt, inte minst för att levnadsvanesjukdomarna ökar drastiskt. WCPTs ordförande Emma Stokes liknade i ett blogginlägg satsningen på Rehabilitation 2030 vid målet att ta människan till månen för 50 år sedan.

Det ger en vink om vilka resurser, vilken energi och vilken tillämpning av känd kunskap som behövs för att uppnå en jämlik rehabilitering av hög kvalitet för alla människor. Det är dags att agera nu! 

Det ska bli lättare att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Igår torsdag fattade regeringen beslut om att ge Anna Nergårdh i  uppdrag att fram till januari 2021 utreda möjligheterna för att förbättra tillgängligheten för personer med psykisk ohälsa. Ta del av kommittédirektivet här. Ett mycket viktigt uppdrag, men det blir också ytterligare en sak som läggs på vårdcentralerna. Det blir nu viktigt att de får utrymme, förutsättningar, kompetens och ersättning för ett utökat åtagande inom området psykisk ohälsa. Vi önskar Anna Nergårdh lycka till med det viktiga uppdraget!

Ja, det tar inte så lång tid att komma tillbaka i jobbartagen. Men nu dags att önska: Trevlig helg!

 

”Sorry to disturb you – but it’s time to act”


Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!

Tisdag i Almedalen

Under tisdagen ordnade vi från Fysioterapeuterna under lunchen ett medlemsmöte på Visby Lasarett. I princip hela vår grupp från förbundsstyrelsen deltog och ett antal medlemmar både från när och fjärran slöt upp.

För egen del har jag medverkat i två seminarier, dels bos Bräcke diakoni, där ämnet var IOP-modellen (Idéburet offentligt partnerskap (IOP) – en modell för tillitsbaserad styrning), dels på ett seminarium hos Sjukhusläkarna där temat var klimat och hälsa, läs mer här. Läs reportage om seminariet i Läkartidningen. Det går också att se seminariet i efterhand här.

Jag har också besökt ett stort antal seminarier varav två inom ehälsoområdet, som också i år är ett särskilt viktigt område. 

Mycket bra nätverkande har det också varit under dagen, med många möten och flera mingel, och promenader kors och tvärs i Visby. På Läkarförbundets mingel blev jag intervjuad i en live-stream. Lyssna här!

Dagen började i regn, men sedan kom solen och det blev ännu en riktigt fin dag i Almedalen. Kvällen avslutades med en middag tillsammans med Liberalerna. Tack Maria Arnholm och Anna Starbrink m.fl. för ett trevligt initiativ!