Kategori: Prevention

”Sorry to disturb you – but it’s time to act”


Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.

Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner?

I nästa vecka ska jag medverka i en paneldebatt på det nya stora mötet i hälso- och sjukvårds-Sverige kallat Vårdarenan

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Först till Primärvårdssektionens ordförande Ingmari Rinsén

Några viktiga frågor som Primärvårdssektionen lyft fram är:

  • Statlig reglering av fortbildning. För att säkra att fortbildning sker utifrån verksamhetens och den enskildes behov behövs en statlig reglering av fortbildning för leg professioner inom hälso-och sjukvården.
  • Statlig reglering av titeln specialistfysioterapeut. Behovet av specialistfysioterapeuter växer inom primärvården. För att säkra kvaliteten, att det finns en utbyggd utbildningsstruktur (inklusive handledning) samt specialisttjänster behövs en statlig reglering specialisttiteln och ett erkännande av specialistutbildningen.
  • Översyn av ersättningsmodeller. De ersättningsmodeller som finns idag fokuserar på vårdproduktion. Forskning, fortbildning, handledning och interprofessionellt arbete är svårt att få till då de inte ryms inom ersättningsmodellerna.
  • En attraktiv primärvård. Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla fysioterapeuter i primärvård och svårigheterna förväntas öka. För att skapa en hållbar och attraktiv primärvård för medarbetarna krävs bland annat möjlighet till kontinuerlig fortbildning och kompetens-och karriärutveckling. Det behövs också möjlighet till samverkan med arbetsgivare för dialog kring hur medarbetarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen? Vi tror att fysioterapeuter har mycket att bidra med i primärvården vare sig den är privat-, kommunal- eller regionägd. Viktigt är att det finns tydligt uppdrag och tid för samverkan. Fysioterapeuter är ofta patientens fasta vårdkontakt på hälsocentralen och har ofta stor kunskap om patienten. Fysioterapeuter kan i alla delar av vården vara första instans för muskuloskeletala besvär.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention? Med ett bredare uppdrag, mindre fokus på antal patienter och mer fokus på vad och hur man gör så skulle fysioterapeuter kunna bidra vid varje besök. Viktigt är då att också ha tid och mandat att jobba med levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Det fungerar inte om man räknar ”pinnar” eller vårdproduktion. Vi behöver få komma in på nya arenor likt skolor, förskolor osv. för att kunna jobba med prevention innan de söker oss för besvär/sjukdom.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare? Med fokus på teamarbete, fysisk närhet till varandra över yrkesgränserna, ett tydligt uppdrag med patienten i fokus. Tid för möten över yrkesgränser och mandat från ledning och styrning, mindre fokus på läkarbesök tror vi också behövs. Det finns idag också en del goda exempel på detta, som nog ibland har kommit till som en lösning för läkarbristen i primärvården, men där resultatet har blivit ett gott samarbete mellan yrkesgränser där man utgår från vilken profession som är mest lämpad att träffa patienten men som ändå har teamet att tillgå.

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats? Karriär, utbildning, tid för reflektion, möjligheter till utveckling, närhet forskning i den verksamhet man jobbar i behövs. Specialistfysioterapeuter behövs för att klara det breda uppdrag vi har idag i primärvården. Betald specialistutbildning precis som läkarna har – en jämlikhetsfråga. Löneutveckling och generellt lönelyft ett måste!! Man kan inte tjäna mindre efter högskoleutbildning än före. Vi måste få betalt för det arbete vi utför annars riskerar vi att fysioterapeuter byter yrke och så tappar vi också kompetens. Lyhördhet från ledning och beslutsfattare, vi måste få bli delaktiga i den verksamhet vi jobbar i. Primärvården måste också få resurser för att utföra det uppdrag vi har, inte ha ett jätteuppdrag men bara personal och budget för att klara en bråkdel.

Hos Rehab Öst (Östergötland) har medarbetarna fått delge vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats: Möjlighet till kompetensutveckling/fortbildning. Sammanhållning i arbetsgrupp med tydligt ledarskap. Löneutveckling. Bra rimlig lön. Möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt arbetstider. Kanske en bra sammanfattning?

 

 

 

”Det som inte mäts finns inte”

”Det som inte mäts  finns inte”, brukar det sägas ibland. Kanske det är en överdrift att uttrycka sig så, men det ligger definitivt mycket  i att det är viktigt vilka resultat som efterfrågas. Tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård började mätas mer systematiskt 2004 och har sedan dess följts upp noggrant. Dock har fokus legat enbart på väntetid till läkarbesök. Nu, efter att den nya professionsneutrala vårdgarantin infördes 1 januari 2019 har för första gången nationell statistik kommit på tillgängligheten till fler grupper än läkare. Det är minst sagt anmärkningsvärt att sjukvårdshuvudmännen inte har efterfrågat dessa siffror tidigare, men desto roligare och viktigare att dessa resultat nu  börjar komma.

SKL publicerade i veckan den första redovisningen av nya vårdgarantin där det nu går att utläsa tillgängligheten till många professioner i primärvården ända till vårdcentralsnivå. En fråga som jag ställer mig efter första mätningen är varför bara 9 av 21 regioner redovisas? Men framförallt är jag glad över att det äntligen finns mätningar att redovisa för många yrkesgrupper. Vi kommer nu från förbundet att följa resultaten noga över tid och jag utgår från att regionerna kommer att göra detsamma. 

I veckan träffade vi från Fysioterapeuterna den socialdemokratiska gruppen i Riksdagens socialutskott och fick möjlighet att presentera vårt arbete och tid till bra samtal omkring bl.a. elevhälsa, MAR, specialistfysioterapeut, prevention och rehabilitering. Ta del av vår presentation här. Tack för ett bra besök i Riksdagen! 

Samtidigt som vi träffade den socialdemokratiska gruppen i socialutskottet så firade utredningen God och nära vård 2 år som utredning med att träffa referensgruppen med professionsföreträdare, denna gång förstärkt med representanter för yngre/studentrepresentanter från förbunden.Från Fysioterapeuterna deltog bl.a. nytillträdde studentordföranden Robin Jarl, som sammanfattade dagen så här:

Det var ett intressant tillfälle, men framförallt givande, att få diskutera kring våra professioner och hur vi kan bidra till ett hälsofrämjande arbete. Mycket diskussion fördes kring hur vi når denna grupp individer i rätt skede där en hälsofrämjande intervention skulle vara gynnsam. När kommer vi egentligen i kontakt med dessa, är det när de uppsöker vårdcentralen eller är det faktiskt när de kommer in på apoteket och rådfrågar farmaceuten? Hur ska vi ta tillvara på just det tillfället? Det fanns en enighet i att vi behöver hitta en gemensam strategi i hur vi identifierar dessa individer, men även en struktur hur vi därefter går vidare i det hälsofrämjande arbetet.”Regeringens utredare Anna Nergårdh tillsammans med  yngre/studentrepresentanter från hälsoprofessionerna

Avslutningsvis i detta blogginlägg också något från Sacos ordföranderåd, där förbundsordförande och förbundsdirektörer för Sacos 22 olika förbund träffades. Förmiddagen ägnades åt Sacos framtidsarbete och eftermiddagen huvudsakligen åt de förändringar av LAS som föreslås i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Under eftermiddagen besökte också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ordförandekonferensen. Ylva Johansson tydliggjorde att LAS-utredningen handlar om att utöka undantagen i turordningsreglerna. Det finns en oro för att det ska omfatta mycket mer än det. Så blir det inte, enligt arbetsmarknadsministerns uttalande på Sacos ordföranderåd.

En intensiv och bra arbetsvecka närmar sig sitt slut. Inför helgen, tänk på att vi går mot ljusare tider! Vacker vy från lusthuset vid Valdemarsudde på Djurgården, en sen eftermiddag under veckan.

Trevlig helg!

Ta ansvaret för 1177!

Är nu tillbaka i jobb igen efter några dagars härlig sportlovssemester med barnbarn och livet på landet, i slutet av vecka 7 och början av vecka 8. Med barnbarnen nära så blir behovet av balans mellan stillasittande och rörelse så påtagligt, det är lätt att fastna i ständiga samtal om ”skärmtid”. Jag tänker att i vår digitala tid är det viktigt att vi skapar förutsättningar för rörelse och gärna på ett naturligt sätt. Så i vårt fall blev det många små turer ut i naturen och till simhallen, där allt från att åka rutschbana, bygga kojor till att elda ris och grilla korv ingick. Och mycket rörelse, barn har så mycket rörelseenergi i sig och det gäller för oss vuxna att ge barnen förutsättningar för det, att tänka proaktivt och att tänka förebyggande och hälsofrämjande.

I onsdags var förbundsdirektör Helena Pepa och jag inbjudna till Visions visionära midvintermingel med temat framtidens arbetsliv. Det handlade mycket om AI och digitalisering med flera spännande programpunkter, bl.a samtal mellan förbundsordförande Veronica Magnusson på Vision och roboten Pepper, energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, Louise Callenberg, Ashkan Fardost, Ann Hellenius och Siduri Poli.  Tack för en spännande eftermiddag! 

Denna vecka har vi också kunnat förfasas över en av digitaliseringens baksidor. Tjänsten 1177 har i flera regioner visat sig ha oacceptabla brister och mängder av telefonsamtal har  legat öppet tillgängliga på internet. Det gäller nu att beslutsfattare snabbt tar ett fast grepp över detta och återskapar tilliten till en i grunden bra och samhällsviktig och efterfrågad tjänst och det är en bra början att socialminister Lena Hallengren tar initiativet och att det sker i blocköverskridande anda. Ingen vinner på att göra politiska poäng av detta, det handlar om att snabbt återskapa tilliten till tjänsten. 

Igår sammanträdde Fysioterapeuternas Vetenskapliga råd på förbundskansliet och jag fick möjligheten till ett trevligt samtal med dessa engagerade forskare. Läs mer om Vetenskapliga rådet här. 

Vill avslutningsvis skicka med en påminnelse. Du har väl inte missat möjligheten att nominera till Årets brobyggare? Passa på, sista nomineringsdag är 3/3. Nominera här! 

Trevlig helg och glöm inte att ta tillvara rörelseglädjen!

Känner du årets brobyggare?

I veckan lanserades ett nytt pris för att hylla samarbete, Årets brobyggare i svensk hälso- och sjukvård. Initiativtagare är Dagens Medicin tillsammans med ett antal fack- och professionsförbund, bl.a. Fysioterapeuterna. Känns inspirerande och roligt och jag känner mig stolt över att vi som förbund medverkar i detta. Vem vill du nominera till Årets brobyggare? Läs mer om detta och nominera här. 

I onsdags hade vi besök på kansliet av ett gäng förtroendevalda som nyligen påbörjat sina uppdrag som förhandlingsråd i olika delar av landet. Inspirerande och hoppfullt med detta lokala fackliga engagemang, som ju är själva basen i det fackliga arbetet. Förhandlingschef Torbjörn Bidebo (stående) och jag tillsammans med Magnus Andersson, Uppsala, Helena Öhman, Blekinge, Tomas Airio, Stockholm, Rebecca Tornarp, Stockholm och Mattias Pettersson, Uppsala

Under onsdagen träffade vi från förbundet två utredningar, Charlotte Chruzander deltog i ett möte med Välfärdsteknikutredningen   och jag och Caroline Agrell träffade Elevhälsoutredningen tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter och Svenska Logopedförbundet. Vid mötet med regeringens utredare Kerstin Hultgren poängterade vi vikten av prevention och behovet av arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter i elevhälsan.

Torsdagen ägnades åt ett heldagssammanträde med Sacos styrelse, med viktiga frågor kring bl.a. LAS, Agenda 2030 och fastighetsfrågor på dagordningen.

Tillsammans med SKL och ett antal fackliga ledare från Välfärdsrådet hade vi igår torsdag också en debattartikel i Dagens Samhälle om digitaliseringens möjligheter

Som vanligt många intryck efter en vecka som gått fort. De kommande två veckorna jobbar jag halva veckor, eftersom det är sportlov och barnbarnen har sportlov i omgångar, så därför blir bloggandet mer oregelbundet.

Nu är snart helgen här, låt oss ta vara på den. Trevlig helg!

Kommentarer till dagens regeringsförklaring


Idag har Sverige fått en ny regering, 134 dagar efter valet i september. Jag lyssnade med stort intresse på dagens regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven och gjorde några reflektioner. T.ex. intressant att han lyfter fram att villkor och arbetsmiljö för anställda inom vård och omsorg ska förbättras, vi kommer från Fysioterapeuterna att följa det med spänning.

Han pratar om hållbarhet ur flera perspektiv för att vi tillsammans ska kunna rusta för en framtid för de barn och unga, som idag växer upp i Sverige. Hållbarhet blir också tydligt då han nämner att rehabilitering och företagshälsovård är avgörande. Viktiga områden där vi fysioterapeuter är en självklar del.

Andra viktiga områden för oss fysioterapeuter är den utbyggnad av psykiatrin som ska göras för att bryta den psykiska ohälsan. Det är bra. Det är också bra att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar förbättras och man från regeringens håll vill satsa på hög och god kvalitet i äldreomsorgen.

Därför tycker jag att det är speciellt intressant att Lena Hallengren som ny socialminister får ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som äldrefrågor. Det skulle kunna bidra till att underlätta det pågående omställningsarbetet till god och nära vård. Det är alltför ofta som kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård glöms bort.

I Almedalen i somras intervjuade jag Lena Hallengren om hennes syn på rehabilitering. Lyssna på ett klipp från intervjun här.

Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd.

Två dagar före valet i september skrev jag en debattartikel: Lägg den största energin på en satsning på hälsa. 134 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna tipsa vår nya regering om att ta del av den.

Vi ser från Fysioterapeuterna fram mot ett gott samarbete med den nya regeringen och hoppas inom kort få möta er i olika sammanhang.

Det här väntar vi oss av Sveriges nya regering


Efter segslitna förhandlingar och mer än 130 dagar efter valet i höstas ser Sverige nu ut att få en regering. Vi måste nu utkräva ansvar av de politiker som har ambitionen att styra vårt land de kommande fyra åren. Välfärden i Sverige står inför stora problem och utmaningar, och det är framförallt nödvändigt att vi har perspektivet hållbarhet framför ögonen. I allt vi företar oss.

Innan valet intervjuade jag olika partiers företrädare om deras syn på prevention och rehabilitering. Många betonade hur viktiga dessa frågor är och sa samstämmigt: Om vi inte satsar på förebyggande insatser och rehabilitering, så kommer vi aldrig att klara välfärdens framtida utmaningar.

Vilka förväntningar är då rimligt att ha på den nya regeringen? Ja, nu gäller det för politikerna att gå från ord till handling. Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd. Jag skrev en debattartikel Lägg den största energin på en satsning på hälsa två dagar före valet i september. Mer än 130 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna lägga den på näthinnan nu för vår nya regering. 

Fysioterapeuterna  är idag som organisation etablerade i opinions- och påverkansarbetet i samhället. Vi förknippas i samhällsdebatten med hållbar hälsa, fysisk aktivitet, träning och rehabilitering. Vi är respekterade för den kunskap som vår profession står för, där fysioterapeuters och sjukgymnasters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd.
Nu är det tid att denna respekt för vår kunskap omsätts i praktisk handling och vi har stora förväntningar på den nya regeringen och kommer att följa deras arbete noggrant. Det duger inte att arbetsgivare forsätter avstå från förebyggande insatser, som ger långsiktigt bättre hälsa. Det duger inte att det erbjuds otillräckliga rehabiliteringsinsatser vid kroniska sjukdomar eller för lite fysisk aktivitet och träning för äldre, när det vetenskapligt är väl underbyggt att dessa åtgärder är effektiva. Dessutom krävs det bättre löner, villkor och karriärmöjligheter för de fysioterapeuter som ska erbjuda dessa förebyggande och rehabiliterande insatser.

Fysioterapeuterna kommer att fortsätta bidra konstruktivt till hälso- och sjukvårdens arbete med ständiga förbättringar. Och nu förväntar vi oss att den nya regeringen tar sitt ansvar och kraftfullt driver på arbetet med hållbar hälsa och välfärd. Låt gärna Fysioterapeuternas vision vara vägledande: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!

En vecka med politikermöten, Saco – och Musikhjälpen.

I onsdags hade vi ett inplanerat besök i Sveriges Riksdag. Det var moderatgruppen i Socialutskottet som hade bjudit in oss, och det råkade sammanfalla med dagen för beslut om statsbudgeten.

Vi presenterade några av våra viktigaste frågor, se powerpointpresentationen här, och hade sedan en bra diskussion. Vi var glädjande nog överens om vikten av att satsa på prevention och rehabilitering, för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse.

Vi välkomnar också att den beslutade budgeten innehåller stora satsningar på hälso- och sjukvård och ett ökat fokus på prevention. Däremot är det beklagligt att avdragsrätten för fackföreningsavgiften avskaffas.

På foto tillsammans med Charlotte Chruzander, Fysioterapeuterna, Camilla Waltersson Grönvall, Ulrika Heindorff och John Weinerhall från Moderaterna samt Caroline Agrell, Fysioterapeuterna.

I tisdags sammanträdde Sacos styrelse i ett heldagsmöte där verksamhetsplan och budget 2019 var huvudpunkter. Mötet inleddes framtidsinriktat med en presentation från Saco studentråd där Mimmi Rönnqvist nu tar vid som ordförande när Malin Påhls Hansson slutar vid årsskiftet. Läs mer om Saco här.

Igår torsdag träffades professionsföreträdare i referensgruppen till God och nära vård. Temat för dagen var forskning och rummet var fyllt till bredden, forskning är något som engagerar professionerna mycket. Från Fysioterapeuterna deltog jag och Cecilia Fridén, FoU-chef.Anna Nergårdh ledde samtalet om forskning på referensgruppens möte.

I veckan fick jag också möjlighet till ett finstämt lunchsamtal med Acko Ankarberg, ordförande i Socialutskottet. Acko har precis som jag själv färska erfarenheter av att vara patient och har även hon valt att berätta öppet om sina upplevelser som patient.

Att dela sina erfarenheter med andra i liknande situation är värdefullt och kan förhoppningsvis också bidra till ett mer personcentrerat förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Mycket fungerar ju fantastiskt bra i svensk hälso- och sjukvård, men mycket behöver också förbättras. Att dela sina erfarenheter och upplevelser som patient och närstående är ett sätt att bidra till förbättring. Patienter är ju ingen homogen grupp, det är människor som du och jag, med erfarenhet av att vara patient.

Under veckan har det varit dags för en tradition nämligen Musikhjälpen. I år är temat Alla har rätt att funka olika, vilket är ett tema som är högst aktuellt för oss fysioterapeuter. Vi deltar genom ett bidrag till Rehabtruppen som samlar hälsoprofessioner som vill bidra. Du kan också bidra här.

Skickar med ett färskt foto från Småland, med lite vitt på marken så här tio dagar före jul. Trevlig helg!

Möjligheter för framtidens välfärdsutmaningar

I oktober känns det ofta som om tempot skruvas upp. Denna vecka är i så fall inget undantag. Vi har haft arbetsutskott i Fysioterapeuterna, arbetsutskott i nätverket Saco Hälso- och sjukvård, ordföranderåd i Saco om välfärdens långsiktiga finansiering och så förstås löpande avtalsfrågor som ska hanteras.

Apropå framtidens välfärdsutmaningar, så var det en del av temat också för den finska nationella kongressen om Fysioterapi och rehabilitering, som jag medverkade i under torsdagen. Utmaningarna är liknande i Sverige och Finland, det handlar om ändrade förväntningar från patienter, närstående och samhälle, den demografiska utvecklingen och levnadsvanesjukdomarnas ökning, den snabba kunskapsutvecklingen och digitaliseringens möjligheter. Och så givetvis kompetensförjningen, den kommer att bli avgörande de närmaste åren. Fysioterapi och rehabilitering innebär möjligheter för framtidens välfärd, och det är viktigt att samhället tar tillvara t.ex. fysioterapeuters fulla kompetens. En sak som förvånade mig var att det i Finland saknas rehabilitering i form av träning efter hjärtinfarkt.

Inspirerande och lärorikt att medverka i och se upplägget av den finska kongressen och värdefullt att träffa kollegor förstås. Ta gärna del av min presentation härHär med Tina Mäkinen(överst), ordförande för Finlands fysioterapeutförbund och Kristina Holmberg(nedre bilden), ordförande för Finlands arbetsterapeutförbund.

I lördags medverkade jag på en regionträff i Västervik, där fackliga förtroendevalda från fem distrikt inom Fysioterapeuterna samlades över helgen för att utbyta erfarenheter och för inspiration för det fortsatta arbetet. En ynnest att få träffa dessa engagerade personer, som är en så oerhört viktig grund för det fackliga arbetet.Fackliga företrädare från distrikten i Halland, Jönköping, Östergötland, Gotland och Kalmar län på trappan till Gränsö slott.

I tisdags var vi från Fysioterapeuterna inbjudna till utredningen om God och nära vård med anledning av deras tilläggsdirektiv  kring Lagen om ersättning för fysioterapi. Förbundet gav en historik och redogjorde för var vi står idag till deras inledande arbete. Vill du läsa mer om var vi står i frågan kan du läsa vår debattartikel i Dagens Samhälle här

Nästa vecka tar jag ett par semesterdagar i början av veckan, ett sätt att försöka upprätthålla min arbetslivsbalans.

Med en vy från Finlandsfärjan önskar jag er alla en trevlig och skön helg!