Kategori: Rehabilitering

Preventionskris – det är dags att agera

Efter en skön sommar  är bloggen tillbaka och snart är första arbetsveckan efter semestern avklarad och vi har redan hunnit med att ha ett möte med förbundsstyrelsens arbetsutskott. Det kändes ovant och lite instängt att åter kliva på tåget mot Stockholm och sedan uppför trapporna till kontoret på Vasagatan, men efter att ha hälsat på kansliets goda medarbetare och växlat några fina sommarminnen tog det inte många timmar innan jag var inne i jobbet igen.

Redan dag två intervjuades jag om hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet, ett ämne som kändes otroligt avlägset så sent som i söndags kväll, hemma i grönskan på landet. Jag lyckades nämligen följa Anders Hansens råd i sitt  Sommar-program om att koppla ner i sommar och har mått väl av att inte vara mer än marginellt uppkopplad på sociala medier. Men nu är det tid att dra igång igen och det känns som vanligt engagerande och spännande. Vilken förmån att få representera sin profession! Och vilket ansvar.

Ett par saker har jag burit med mig under sommaren från Almedalsveckan, som ju avslutade arbetsperioden för min del, alldeles före semestern (läs mitt blogginlägg från Almedalsveckan 2019 här).

Det ena handlar om det fokus det blev på prevention och rehabilitering i hälso- och sjukvårdsdebatten i Visby. Men trots många goda uttalanden och vällovliga ambitioner har det faktiskt inte hänt särskilt mycket inom dessa områden de senaste åren. Jag lyfte begreppet preventionskris under Almedalsveckan och gläds över att jag fick ett visst gehör för detta. Ska vi ha en chans att klara välfärdens problem och utmaningar så duger det inte att fortsätta bara fundera på vad som ska göras. Använd i stället känd kunskap till att omgående och offensivt satsa på både prevention och rehabilitering. Citerad i Dagens Samhälle i samband med Almedalsveckan efter ett seminarium hos Folkhälsomyndigheten

Det andra handlar om hur det i Almedalsdebatten blev så tydligt för mig hur viktigt det är att vara en del av lösningen. Hälsa, förebyggande och rehabilitering behöver prioriteras kraftigt om hälso- och sjukvården ska lyckas med omställningen till en god och nära vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas. Detta är ju något som också tydligt lyfts fram i olika betänkanden från utredningen God och nära vård.

Det finns likheter mellan förebyggande hälsoarbete och förebyggande klimatarbete. Många inser värdet av de förebyggande insatserna, men få förmår att prioritera det tillräckligt mycket. Jag blev mycket inspirerad av meteorologiprofessorn Michael Tjernström som i sitt Sommar-program talade om klimatforskningen. Rekommenderas! Det krävs ett modigt och nytänkande ledarskap i alla delar av samhället för att nå både hållbar hälsa och hållbart klimat. Och det är hög tid att agera! Tiden är knapp och det är dags för alla delar av samhället att börja agera. Alla behöver bidra och alla kan vara en del av lösningen. Allas delaktighet behövs!

Från Fysioterapeuterna kommer vi självklart att fortsätta lyfta fram arbetsgivares ansvar för goda arbetsvillkor, det finns oerhört mycket som måste göras i form av ledarskap, att visa tillit till professionerna och att sluta detaljstyra.

Men vi vill också gärna själva vara en del av lösningen på välfärdens problem och utmaningar och vi är övertygade om att vi konstruktivt kan bidra. Förbundet har t.ex. påbörjat ett arbete med att ta fram material, som på ett tydligt och lättillgängligt sätt visar på vinsterna av fysioterapeutiska insatser. Läs mer här om Fysioterapi ger resultat.

Inom många av de områden där fysioterapeuter är verksamma finns i dag övertygande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. 

Hur gick det då med intervjun om produktivitet och effektivitet? Jo, uppdraget visade sig komma från regionledningarna, som nu förbereder sig för att hitta lämpliga områden att samverka kring, över regiongränserna. Och det är ju vällovligt. Men för att lyckas med sitt initiativ så krävs det enligt min mening att arbetet sker i en anda av tillit och tillsammans med både fackliga organisationer och patientorganisationer. Att försöka öka trycket uppifrån för att öka produktiviteten är en riskabel väg att gå. Redan idag är det en alltför hög andel sjukskrivna av de anställda i hälso- och sjukvården.

I intervjun tryckte jag hårt på vikten av att satsa på prevention, rehabilitering, personcentrering, samverkan med medarbetare och fackliga organisationer, på vikten av att ta med kommunal hälso- och sjukvård och på behovet av ett nytt hälsofrämjande ledarskap. Jag tipsade också om de slutsatser som drogs vid det globala WHO-mötet om Rehabilitation 2030 i juli, där förbundet representerades av förbundsdirektör Helena Pepa.

Det är uppenbart att hälso- och sjukdomspanoramat är i stark förändring. Behovet av omställning till ett mer förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt gäller såväl i Sverige som globalt, inte minst för att levnadsvanesjukdomarna ökar drastiskt. WCPTs ordförande Emma Stokes liknade i ett blogginlägg satsningen på Rehabilitation 2030 vid målet att ta människan till månen för 50 år sedan.

Det ger en vink om vilka resurser, vilken energi och vilken tillämpning av känd kunskap som behövs för att uppnå en jämlik rehabilitering av hög kvalitet för alla människor. Det är dags att agera nu! 

Det ska bli lättare att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Igår torsdag fattade regeringen beslut om att ge Anna Nergårdh i  uppdrag att fram till januari 2021 utreda möjligheterna för att förbättra tillgängligheten för personer med psykisk ohälsa. Ta del av kommittédirektivet här. Ett mycket viktigt uppdrag, men det blir också ytterligare en sak som läggs på vårdcentralerna. Det blir nu viktigt att de får utrymme, förutsättningar, kompetens och ersättning för ett utökat åtagande inom området psykisk ohälsa. Vi önskar Anna Nergårdh lycka till med det viktiga uppdraget!

Ja, det tar inte så lång tid att komma tillbaka i jobbartagen. Men nu dags att önska: Trevlig helg!

 

Vad är viktigt för dig?

I tisdags gjorde jag tillsammans med Caroline Agrell, socialpolitisk strateg, ett besök på Lasarettet i Ystad där vi var inbjudna för att delta vid Skånedistriktets styrelsesammanträde. Vi gjorde också ett intressant verksamhetsbesök på Ystads Lasarett, där vi träffade på sjukhuschef Annika Malmqvist och blev guidade på rehabenheten, där förbundets vice ordförande Cecilia Winberg arbetar som enhetschef till vardags.

Som vanligt är det mycket givande med verksamhetsbesök, att hinna samtala med medlemmar om aktuella frågor och att bli uppdaterad på verksamheters möjligheter och svårigheter. Inte oväntat blev det många samtal kring kompetensutveckling, specialistfysioterapeut och lön, men också en uppdatering av  den ansträngda situationen inom primärvården. Stort tack för ett mycket givande besök!

Från Ystad fortsatte jag till Stockholm, där förbundsstyrelsen sammanträdde onsdag-torsdag. Viktiga frågor på agendan var bolagsstämma i Fysioterapeuterna Service AB, årsbokslut 2018 och startmöte för budget 2020. Vi ägnade också en hel del tid åt professionsfrågor som specialistordning och karriärvägar. Ett uppskattat inslag var medverkan från Marie Morell (M), ordförande i SKL:s sjukvårddelegation, som delgav oss sin spaning på hälso- och sjukvårdens framtidsfrågor.

I veckan kom ett nytt nummer av tidningen Fysioterapi. I min förbundsledare tar jag upp en fråga som är viktig att ställa, såväl till patienter och närstående i den kliniska verksamheten som till medarbetarna i verksamheten: Vad är viktigt för dig? Om du som ledare ställer den frågan, så kommer du att få svar. Och då är det klokt att lyssna på svaren. Att lyssna på och uppmärksamma sina medarbetare är ett gott råd i dagens ansträngda hälso- och sjukvård. Den 4 juni uppmärksammar SKL denna fråga i ett webb-sänt seminarium, där jag tillsammans med flera andra medverkar. Passa på och ta del, och ställ dig gärna frågan själv: Vad är viktigt för dig?

Önskar er alla en trevlig helg! Passa på att njuta av grönskan i naturen, det tänker jag göra! 

”Sorry to disturb you – but it’s time to act”


Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.

Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner?

I nästa vecka ska jag medverka i en paneldebatt på det nya stora mötet i hälso- och sjukvårds-Sverige kallat Vårdarenan

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Först till Primärvårdssektionens ordförande Ingmari Rinsén

Några viktiga frågor som Primärvårdssektionen lyft fram är:

  • Statlig reglering av fortbildning. För att säkra att fortbildning sker utifrån verksamhetens och den enskildes behov behövs en statlig reglering av fortbildning för leg professioner inom hälso-och sjukvården.
  • Statlig reglering av titeln specialistfysioterapeut. Behovet av specialistfysioterapeuter växer inom primärvården. För att säkra kvaliteten, att det finns en utbyggd utbildningsstruktur (inklusive handledning) samt specialisttjänster behövs en statlig reglering specialisttiteln och ett erkännande av specialistutbildningen.
  • Översyn av ersättningsmodeller. De ersättningsmodeller som finns idag fokuserar på vårdproduktion. Forskning, fortbildning, handledning och interprofessionellt arbete är svårt att få till då de inte ryms inom ersättningsmodellerna.
  • En attraktiv primärvård. Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla fysioterapeuter i primärvård och svårigheterna förväntas öka. För att skapa en hållbar och attraktiv primärvård för medarbetarna krävs bland annat möjlighet till kontinuerlig fortbildning och kompetens-och karriärutveckling. Det behövs också möjlighet till samverkan med arbetsgivare för dialog kring hur medarbetarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen? Vi tror att fysioterapeuter har mycket att bidra med i primärvården vare sig den är privat-, kommunal- eller regionägd. Viktigt är att det finns tydligt uppdrag och tid för samverkan. Fysioterapeuter är ofta patientens fasta vårdkontakt på hälsocentralen och har ofta stor kunskap om patienten. Fysioterapeuter kan i alla delar av vården vara första instans för muskuloskeletala besvär.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention? Med ett bredare uppdrag, mindre fokus på antal patienter och mer fokus på vad och hur man gör så skulle fysioterapeuter kunna bidra vid varje besök. Viktigt är då att också ha tid och mandat att jobba med levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Det fungerar inte om man räknar ”pinnar” eller vårdproduktion. Vi behöver få komma in på nya arenor likt skolor, förskolor osv. för att kunna jobba med prevention innan de söker oss för besvär/sjukdom.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare? Med fokus på teamarbete, fysisk närhet till varandra över yrkesgränserna, ett tydligt uppdrag med patienten i fokus. Tid för möten över yrkesgränser och mandat från ledning och styrning, mindre fokus på läkarbesök tror vi också behövs. Det finns idag också en del goda exempel på detta, som nog ibland har kommit till som en lösning för läkarbristen i primärvården, men där resultatet har blivit ett gott samarbete mellan yrkesgränser där man utgår från vilken profession som är mest lämpad att träffa patienten men som ändå har teamet att tillgå.

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats? Karriär, utbildning, tid för reflektion, möjligheter till utveckling, närhet forskning i den verksamhet man jobbar i behövs. Specialistfysioterapeuter behövs för att klara det breda uppdrag vi har idag i primärvården. Betald specialistutbildning precis som läkarna har – en jämlikhetsfråga. Löneutveckling och generellt lönelyft ett måste!! Man kan inte tjäna mindre efter högskoleutbildning än före. Vi måste få betalt för det arbete vi utför annars riskerar vi att fysioterapeuter byter yrke och så tappar vi också kompetens. Lyhördhet från ledning och beslutsfattare, vi måste få bli delaktiga i den verksamhet vi jobbar i. Primärvården måste också få resurser för att utföra det uppdrag vi har, inte ha ett jätteuppdrag men bara personal och budget för att klara en bråkdel.

Hos Rehab Öst (Östergötland) har medarbetarna fått delge vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats: Möjlighet till kompetensutveckling/fortbildning. Sammanhållning i arbetsgrupp med tydligt ledarskap. Löneutveckling. Bra rimlig lön. Möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt arbetstider. Kanske en bra sammanfattning?

 

 

 

”Det som inte mäts finns inte”

”Det som inte mäts  finns inte”, brukar det sägas ibland. Kanske det är en överdrift att uttrycka sig så, men det ligger definitivt mycket  i att det är viktigt vilka resultat som efterfrågas. Tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård började mätas mer systematiskt 2004 och har sedan dess följts upp noggrant. Dock har fokus legat enbart på väntetid till läkarbesök. Nu, efter att den nya professionsneutrala vårdgarantin infördes 1 januari 2019 har för första gången nationell statistik kommit på tillgängligheten till fler grupper än läkare. Det är minst sagt anmärkningsvärt att sjukvårdshuvudmännen inte har efterfrågat dessa siffror tidigare, men desto roligare och viktigare att dessa resultat nu  börjar komma.

SKL publicerade i veckan den första redovisningen av nya vårdgarantin där det nu går att utläsa tillgängligheten till många professioner i primärvården ända till vårdcentralsnivå. En fråga som jag ställer mig efter första mätningen är varför bara 9 av 21 regioner redovisas? Men framförallt är jag glad över att det äntligen finns mätningar att redovisa för många yrkesgrupper. Vi kommer nu från förbundet att följa resultaten noga över tid och jag utgår från att regionerna kommer att göra detsamma. 

I veckan träffade vi från Fysioterapeuterna den socialdemokratiska gruppen i Riksdagens socialutskott och fick möjlighet att presentera vårt arbete och tid till bra samtal omkring bl.a. elevhälsa, MAR, specialistfysioterapeut, prevention och rehabilitering. Ta del av vår presentation här. Tack för ett bra besök i Riksdagen! 

Samtidigt som vi träffade den socialdemokratiska gruppen i socialutskottet så firade utredningen God och nära vård 2 år som utredning med att träffa referensgruppen med professionsföreträdare, denna gång förstärkt med representanter för yngre/studentrepresentanter från förbunden.Från Fysioterapeuterna deltog bl.a. nytillträdde studentordföranden Robin Jarl, som sammanfattade dagen så här:

Det var ett intressant tillfälle, men framförallt givande, att få diskutera kring våra professioner och hur vi kan bidra till ett hälsofrämjande arbete. Mycket diskussion fördes kring hur vi når denna grupp individer i rätt skede där en hälsofrämjande intervention skulle vara gynnsam. När kommer vi egentligen i kontakt med dessa, är det när de uppsöker vårdcentralen eller är det faktiskt när de kommer in på apoteket och rådfrågar farmaceuten? Hur ska vi ta tillvara på just det tillfället? Det fanns en enighet i att vi behöver hitta en gemensam strategi i hur vi identifierar dessa individer, men även en struktur hur vi därefter går vidare i det hälsofrämjande arbetet.”Regeringens utredare Anna Nergårdh tillsammans med  yngre/studentrepresentanter från hälsoprofessionerna

Avslutningsvis i detta blogginlägg också något från Sacos ordföranderåd, där förbundsordförande och förbundsdirektörer för Sacos 22 olika förbund träffades. Förmiddagen ägnades åt Sacos framtidsarbete och eftermiddagen huvudsakligen åt de förändringar av LAS som föreslås i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Under eftermiddagen besökte också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ordförandekonferensen. Ylva Johansson tydliggjorde att LAS-utredningen handlar om att utöka undantagen i turordningsreglerna. Det finns en oro för att det ska omfatta mycket mer än det. Så blir det inte, enligt arbetsmarknadsministerns uttalande på Sacos ordföranderåd.

En intensiv och bra arbetsvecka närmar sig sitt slut. Inför helgen, tänk på att vi går mot ljusare tider! Vacker vy från lusthuset vid Valdemarsudde på Djurgården, en sen eftermiddag under veckan.

Trevlig helg!

Uppmärksamhet är ledarskapets valuta

Igår torsdag hade jag förmånen att få dela ut Fysioterapeuternas Kvalitetspris 2019 till Lasarettsrehab, Centrallasarettet i Växjö. Tillsammans med Caroline Agrell, socialpolitisk strateg tog jag tåget till Växjö och fick uppleva hur stort det är att få välförtjänt uppmärksamhet för ett väl utfört arbete. Uppslutningen på arbetsplatsen var stor, arbetskamrater, teamkollegor, chefer, ledare och ansvariga politiker fanns på plats för att dela glädjen. Liksom media. Att å förbundets vägnar få dela ut denna typ av utmärkelse tillhör de roligaste och mest hedersamma arbetsuppgifterna som förbundsordförande och det får mig att åter tänka på viktigaste redskapet vi som ledare har. Jag har faktiskt för många år sedan skrivit en uppsats om det, just i Växjö: Uppmärksamhet är ledarskapets valuta.

Det blev stor uppmärksamhet på Lasarettsrehab vid prisceremonin med uppvaktning också från regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Per-Henrik Nilsson (ovan t.v.) och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) (nere t.v.).

Se prisutdelningen i efterhand här (3min), lyssna på intervju med pristagarna i P4 Kronobergintervju med mig i P4 Kronoberg (dra fram till 46 min in i programmet) och läs mer om prisutdelningen i Smålandsposten och på Region Kronobergs webbplats. Se också min intervju med vinnarteamet här, intervjun om karriär- och kompetensfrågor med Roland Gustbée här , med Per-Henrik Nilsson här och med teamsamordnare Tina Eriksson och överläkare Carina Modeus här.

I veckan fick vi en debattartikel publicerad i Dagens Arena om den aktuella situationen inom Arbetsförmedlingen. När Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet nu ska reformeras får vi inte glömma bort dem som står längst bort från arbetsmarknaden! Jag skriver tillsammans med ordförandekollegorna i Sveriges Arbetsterapeuter, Akademikerförbundet SSR och Sveriges Psykologförbund.

Jag, Heike Erkers, SSR (ovan t.v.), Anders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund (ovan t.h.) och Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter (nere t.h.)

I tisdags debatterade Socialminister Lena Hallengren (S) och Riksdagens Socialutskottsordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) i en interpellationsdebatt om Nationell Primärvårdsreform. Ta dig gärna tid att kolla på dessa 17 minuter. Ämnet är viktigt, det är mycket angeläget att komma till skott med ett riksdagsbeslut utifrån det delbetänkande som utredningen God och nära vård lämnade 1 juni förra året. Från min horisont är det särskilt viktigt att beakta en kraftfull satsning på prevention och rehabilitering, två områden som är eftersatta idag och som kan bidra till en mer hållbar och långsiktig lösning.

En sak som jag uppskattade med denna interpellationsdebatt mellan regeringens företrädare och oppositionen var att tonen var saklig och korrekt. Det är välbehövligt att söka gräns- och blocköverskridande lösningar för framtidens nära vård, det är rentav en förutsättning för att det ska bli en hållbar lösning. Se interpellationsdebatten här.

Önskar er en trevlig helg med ett foto från morgonpromenaden till kontoret i Stockholm i veckan. Ljuset i bilden antyder att våren närmar sig.

Kommentarer till dagens regeringsförklaring


Idag har Sverige fått en ny regering, 134 dagar efter valet i september. Jag lyssnade med stort intresse på dagens regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven och gjorde några reflektioner. T.ex. intressant att han lyfter fram att villkor och arbetsmiljö för anställda inom vård och omsorg ska förbättras, vi kommer från Fysioterapeuterna att följa det med spänning.

Han pratar om hållbarhet ur flera perspektiv för att vi tillsammans ska kunna rusta för en framtid för de barn och unga, som idag växer upp i Sverige. Hållbarhet blir också tydligt då han nämner att rehabilitering och företagshälsovård är avgörande. Viktiga områden där vi fysioterapeuter är en självklar del.

Andra viktiga områden för oss fysioterapeuter är den utbyggnad av psykiatrin som ska göras för att bryta den psykiska ohälsan. Det är bra. Det är också bra att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar förbättras och man från regeringens håll vill satsa på hög och god kvalitet i äldreomsorgen.

Därför tycker jag att det är speciellt intressant att Lena Hallengren som ny socialminister får ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som äldrefrågor. Det skulle kunna bidra till att underlätta det pågående omställningsarbetet till god och nära vård. Det är alltför ofta som kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård glöms bort.

I Almedalen i somras intervjuade jag Lena Hallengren om hennes syn på rehabilitering. Lyssna på ett klipp från intervjun här.

Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd.

Två dagar före valet i september skrev jag en debattartikel: Lägg den största energin på en satsning på hälsa. 134 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna tipsa vår nya regering om att ta del av den.

Vi ser från Fysioterapeuterna fram mot ett gott samarbete med den nya regeringen och hoppas inom kort få möta er i olika sammanhang.

Det här väntar vi oss av Sveriges nya regering


Efter segslitna förhandlingar och mer än 130 dagar efter valet i höstas ser Sverige nu ut att få en regering. Vi måste nu utkräva ansvar av de politiker som har ambitionen att styra vårt land de kommande fyra åren. Välfärden i Sverige står inför stora problem och utmaningar, och det är framförallt nödvändigt att vi har perspektivet hållbarhet framför ögonen. I allt vi företar oss.

Innan valet intervjuade jag olika partiers företrädare om deras syn på prevention och rehabilitering. Många betonade hur viktiga dessa frågor är och sa samstämmigt: Om vi inte satsar på förebyggande insatser och rehabilitering, så kommer vi aldrig att klara välfärdens framtida utmaningar.

Vilka förväntningar är då rimligt att ha på den nya regeringen? Ja, nu gäller det för politikerna att gå från ord till handling. Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd. Jag skrev en debattartikel Lägg den största energin på en satsning på hälsa två dagar före valet i september. Mer än 130 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna lägga den på näthinnan nu för vår nya regering. 

Fysioterapeuterna  är idag som organisation etablerade i opinions- och påverkansarbetet i samhället. Vi förknippas i samhällsdebatten med hållbar hälsa, fysisk aktivitet, träning och rehabilitering. Vi är respekterade för den kunskap som vår profession står för, där fysioterapeuters och sjukgymnasters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd.
Nu är det tid att denna respekt för vår kunskap omsätts i praktisk handling och vi har stora förväntningar på den nya regeringen och kommer att följa deras arbete noggrant. Det duger inte att arbetsgivare forsätter avstå från förebyggande insatser, som ger långsiktigt bättre hälsa. Det duger inte att det erbjuds otillräckliga rehabiliteringsinsatser vid kroniska sjukdomar eller för lite fysisk aktivitet och träning för äldre, när det vetenskapligt är väl underbyggt att dessa åtgärder är effektiva. Dessutom krävs det bättre löner, villkor och karriärmöjligheter för de fysioterapeuter som ska erbjuda dessa förebyggande och rehabiliterande insatser.

Fysioterapeuterna kommer att fortsätta bidra konstruktivt till hälso- och sjukvårdens arbete med ständiga förbättringar. Och nu förväntar vi oss att den nya regeringen tar sitt ansvar och kraftfullt driver på arbetet med hållbar hälsa och välfärd. Låt gärna Fysioterapeuternas vision vara vägledande: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!

Julblogg

I veckan hade Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter ett första inledande möte med Stefan Bragsjö, ordförande för NPO Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin. Bra och positivt att få en första information om det arbete som ska starta nästa år och särskilt roligt att arbetet ska genomföras utifrån patientens perspektiv. Ser fram mot en fortsatt god samverkan för utvecklingen av kunskapsstyrningen inom området tillsammans med fler professioner och patientföreträdare. 

Tiden före jul är som vanligt fylld av många saker som man vill hinna göra, både på jobbet och i privatlivet. Så också i år, vilket resulterar i en särskild längtan efter lite välbehövlig ledighet. Kanske läge att läsa några råd från Sacos ordförande Göran Arrius i DN i onsdags?

Själv gläds jag så här strax före jul åt ett bra arbetsår, som för min egen del började med att jag kunde återgå på heltid till mitt uppdrag som förbundsordförande, efter mitt hjärtstopp. Jag känner stor tacksamhet för att vara kunna vara tillbaka med full kraft i mitt förtroendeuppdrag. Det har också varit ett intressant och lärorikt första år som ledamot i Sacos styrelse.

Läs mer om Saco och Sacostyrelsens arbete här. 

Tack för allt gott arbete tillsammans och för alla fina möten och kontakter under det gångna året. Jag önskar nu er alla en riktigt skön och fridfull julhelg!