Kategori: Rehabilitering

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.

Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner?

I nästa vecka ska jag medverka i en paneldebatt på det nya stora mötet i hälso- och sjukvårds-Sverige kallat Vårdarenan

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Först till Primärvårdssektionens ordförande Ingmari Rinsén

Några viktiga frågor som Primärvårdssektionen lyft fram är:

  • Statlig reglering av fortbildning. För att säkra att fortbildning sker utifrån verksamhetens och den enskildes behov behövs en statlig reglering av fortbildning för leg professioner inom hälso-och sjukvården.
  • Statlig reglering av titeln specialistfysioterapeut. Behovet av specialistfysioterapeuter växer inom primärvården. För att säkra kvaliteten, att det finns en utbyggd utbildningsstruktur (inklusive handledning) samt specialisttjänster behövs en statlig reglering specialisttiteln och ett erkännande av specialistutbildningen.
  • Översyn av ersättningsmodeller. De ersättningsmodeller som finns idag fokuserar på vårdproduktion. Forskning, fortbildning, handledning och interprofessionellt arbete är svårt att få till då de inte ryms inom ersättningsmodellerna.
  • En attraktiv primärvård. Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla fysioterapeuter i primärvård och svårigheterna förväntas öka. För att skapa en hållbar och attraktiv primärvård för medarbetarna krävs bland annat möjlighet till kontinuerlig fortbildning och kompetens-och karriärutveckling. Det behövs också möjlighet till samverkan med arbetsgivare för dialog kring hur medarbetarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen? Vi tror att fysioterapeuter har mycket att bidra med i primärvården vare sig den är privat-, kommunal- eller regionägd. Viktigt är att det finns tydligt uppdrag och tid för samverkan. Fysioterapeuter är ofta patientens fasta vårdkontakt på hälsocentralen och har ofta stor kunskap om patienten. Fysioterapeuter kan i alla delar av vården vara första instans för muskuloskeletala besvär.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention? Med ett bredare uppdrag, mindre fokus på antal patienter och mer fokus på vad och hur man gör så skulle fysioterapeuter kunna bidra vid varje besök. Viktigt är då att också ha tid och mandat att jobba med levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Det fungerar inte om man räknar ”pinnar” eller vårdproduktion. Vi behöver få komma in på nya arenor likt skolor, förskolor osv. för att kunna jobba med prevention innan de söker oss för besvär/sjukdom.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare? Med fokus på teamarbete, fysisk närhet till varandra över yrkesgränserna, ett tydligt uppdrag med patienten i fokus. Tid för möten över yrkesgränser och mandat från ledning och styrning, mindre fokus på läkarbesök tror vi också behövs. Det finns idag också en del goda exempel på detta, som nog ibland har kommit till som en lösning för läkarbristen i primärvården, men där resultatet har blivit ett gott samarbete mellan yrkesgränser där man utgår från vilken profession som är mest lämpad att träffa patienten men som ändå har teamet att tillgå.

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats? Karriär, utbildning, tid för reflektion, möjligheter till utveckling, närhet forskning i den verksamhet man jobbar i behövs. Specialistfysioterapeuter behövs för att klara det breda uppdrag vi har idag i primärvården. Betald specialistutbildning precis som läkarna har – en jämlikhetsfråga. Löneutveckling och generellt lönelyft ett måste!! Man kan inte tjäna mindre efter högskoleutbildning än före. Vi måste få betalt för det arbete vi utför annars riskerar vi att fysioterapeuter byter yrke och så tappar vi också kompetens. Lyhördhet från ledning och beslutsfattare, vi måste få bli delaktiga i den verksamhet vi jobbar i. Primärvården måste också få resurser för att utföra det uppdrag vi har, inte ha ett jätteuppdrag men bara personal och budget för att klara en bråkdel.

Hos Rehab Öst (Östergötland) har medarbetarna fått delge vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats: Möjlighet till kompetensutveckling/fortbildning. Sammanhållning i arbetsgrupp med tydligt ledarskap. Löneutveckling. Bra rimlig lön. Möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt arbetstider. Kanske en bra sammanfattning?

 

 

 

”Det som inte mäts finns inte”

”Det som inte mäts  finns inte”, brukar det sägas ibland. Kanske det är en överdrift att uttrycka sig så, men det ligger definitivt mycket  i att det är viktigt vilka resultat som efterfrågas. Tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård började mätas mer systematiskt 2004 och har sedan dess följts upp noggrant. Dock har fokus legat enbart på väntetid till läkarbesök. Nu, efter att den nya professionsneutrala vårdgarantin infördes 1 januari 2019 har för första gången nationell statistik kommit på tillgängligheten till fler grupper än läkare. Det är minst sagt anmärkningsvärt att sjukvårdshuvudmännen inte har efterfrågat dessa siffror tidigare, men desto roligare och viktigare att dessa resultat nu  börjar komma.

SKL publicerade i veckan den första redovisningen av nya vårdgarantin där det nu går att utläsa tillgängligheten till många professioner i primärvården ända till vårdcentralsnivå. En fråga som jag ställer mig efter första mätningen är varför bara 9 av 21 regioner redovisas? Men framförallt är jag glad över att det äntligen finns mätningar att redovisa för många yrkesgrupper. Vi kommer nu från förbundet att följa resultaten noga över tid och jag utgår från att regionerna kommer att göra detsamma. 

I veckan träffade vi från Fysioterapeuterna den socialdemokratiska gruppen i Riksdagens socialutskott och fick möjlighet att presentera vårt arbete och tid till bra samtal omkring bl.a. elevhälsa, MAR, specialistfysioterapeut, prevention och rehabilitering. Ta del av vår presentation här. Tack för ett bra besök i Riksdagen! 

Samtidigt som vi träffade den socialdemokratiska gruppen i socialutskottet så firade utredningen God och nära vård 2 år som utredning med att träffa referensgruppen med professionsföreträdare, denna gång förstärkt med representanter för yngre/studentrepresentanter från förbunden.Från Fysioterapeuterna deltog bl.a. nytillträdde studentordföranden Robin Jarl, som sammanfattade dagen så här:

Det var ett intressant tillfälle, men framförallt givande, att få diskutera kring våra professioner och hur vi kan bidra till ett hälsofrämjande arbete. Mycket diskussion fördes kring hur vi når denna grupp individer i rätt skede där en hälsofrämjande intervention skulle vara gynnsam. När kommer vi egentligen i kontakt med dessa, är det när de uppsöker vårdcentralen eller är det faktiskt när de kommer in på apoteket och rådfrågar farmaceuten? Hur ska vi ta tillvara på just det tillfället? Det fanns en enighet i att vi behöver hitta en gemensam strategi i hur vi identifierar dessa individer, men även en struktur hur vi därefter går vidare i det hälsofrämjande arbetet.”Regeringens utredare Anna Nergårdh tillsammans med  yngre/studentrepresentanter från hälsoprofessionerna

Avslutningsvis i detta blogginlägg också något från Sacos ordföranderåd, där förbundsordförande och förbundsdirektörer för Sacos 22 olika förbund träffades. Förmiddagen ägnades åt Sacos framtidsarbete och eftermiddagen huvudsakligen åt de förändringar av LAS som föreslås i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Under eftermiddagen besökte också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ordförandekonferensen. Ylva Johansson tydliggjorde att LAS-utredningen handlar om att utöka undantagen i turordningsreglerna. Det finns en oro för att det ska omfatta mycket mer än det. Så blir det inte, enligt arbetsmarknadsministerns uttalande på Sacos ordföranderåd.

En intensiv och bra arbetsvecka närmar sig sitt slut. Inför helgen, tänk på att vi går mot ljusare tider! Vacker vy från lusthuset vid Valdemarsudde på Djurgården, en sen eftermiddag under veckan.

Trevlig helg!

Uppmärksamhet är ledarskapets valuta

Igår torsdag hade jag förmånen att få dela ut Fysioterapeuternas Kvalitetspris 2019 till Lasarettsrehab, Centrallasarettet i Växjö. Tillsammans med Caroline Agrell, socialpolitisk strateg tog jag tåget till Växjö och fick uppleva hur stort det är att få välförtjänt uppmärksamhet för ett väl utfört arbete. Uppslutningen på arbetsplatsen var stor, arbetskamrater, teamkollegor, chefer, ledare och ansvariga politiker fanns på plats för att dela glädjen. Liksom media. Att å förbundets vägnar få dela ut denna typ av utmärkelse tillhör de roligaste och mest hedersamma arbetsuppgifterna som förbundsordförande och det får mig att åter tänka på viktigaste redskapet vi som ledare har. Jag har faktiskt för många år sedan skrivit en uppsats om det, just i Växjö: Uppmärksamhet är ledarskapets valuta.

Det blev stor uppmärksamhet på Lasarettsrehab vid prisceremonin med uppvaktning också från regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Per-Henrik Nilsson (ovan t.v.) och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) (nere t.v.).

Se prisutdelningen i efterhand här (3min), lyssna på intervju med pristagarna i P4 Kronobergintervju med mig i P4 Kronoberg (dra fram till 46 min in i programmet) och läs mer om prisutdelningen i Smålandsposten och på Region Kronobergs webbplats. Se också min intervju med vinnarteamet här, intervjun om karriär- och kompetensfrågor med Roland Gustbée här , med Per-Henrik Nilsson här och med teamsamordnare Tina Eriksson och överläkare Carina Modeus här.

I veckan fick vi en debattartikel publicerad i Dagens Arena om den aktuella situationen inom Arbetsförmedlingen. När Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet nu ska reformeras får vi inte glömma bort dem som står längst bort från arbetsmarknaden! Jag skriver tillsammans med ordförandekollegorna i Sveriges Arbetsterapeuter, Akademikerförbundet SSR och Sveriges Psykologförbund.

Jag, Heike Erkers, SSR (ovan t.v.), Anders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund (ovan t.h.) och Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter (nere t.h.)

I tisdags debatterade Socialminister Lena Hallengren (S) och Riksdagens Socialutskottsordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) i en interpellationsdebatt om Nationell Primärvårdsreform. Ta dig gärna tid att kolla på dessa 17 minuter. Ämnet är viktigt, det är mycket angeläget att komma till skott med ett riksdagsbeslut utifrån det delbetänkande som utredningen God och nära vård lämnade 1 juni förra året. Från min horisont är det särskilt viktigt att beakta en kraftfull satsning på prevention och rehabilitering, två områden som är eftersatta idag och som kan bidra till en mer hållbar och långsiktig lösning.

En sak som jag uppskattade med denna interpellationsdebatt mellan regeringens företrädare och oppositionen var att tonen var saklig och korrekt. Det är välbehövligt att söka gräns- och blocköverskridande lösningar för framtidens nära vård, det är rentav en förutsättning för att det ska bli en hållbar lösning. Se interpellationsdebatten här.

Önskar er en trevlig helg med ett foto från morgonpromenaden till kontoret i Stockholm i veckan. Ljuset i bilden antyder att våren närmar sig.

Kommentarer till dagens regeringsförklaring


Idag har Sverige fått en ny regering, 134 dagar efter valet i september. Jag lyssnade med stort intresse på dagens regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven och gjorde några reflektioner. T.ex. intressant att han lyfter fram att villkor och arbetsmiljö för anställda inom vård och omsorg ska förbättras, vi kommer från Fysioterapeuterna att följa det med spänning.

Han pratar om hållbarhet ur flera perspektiv för att vi tillsammans ska kunna rusta för en framtid för de barn och unga, som idag växer upp i Sverige. Hållbarhet blir också tydligt då han nämner att rehabilitering och företagshälsovård är avgörande. Viktiga områden där vi fysioterapeuter är en självklar del.

Andra viktiga områden för oss fysioterapeuter är den utbyggnad av psykiatrin som ska göras för att bryta den psykiska ohälsan. Det är bra. Det är också bra att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar förbättras och man från regeringens håll vill satsa på hög och god kvalitet i äldreomsorgen.

Därför tycker jag att det är speciellt intressant att Lena Hallengren som ny socialminister får ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som äldrefrågor. Det skulle kunna bidra till att underlätta det pågående omställningsarbetet till god och nära vård. Det är alltför ofta som kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård glöms bort.

I Almedalen i somras intervjuade jag Lena Hallengren om hennes syn på rehabilitering. Lyssna på ett klipp från intervjun här.

Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd.

Två dagar före valet i september skrev jag en debattartikel: Lägg den största energin på en satsning på hälsa. 134 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna tipsa vår nya regering om att ta del av den.

Vi ser från Fysioterapeuterna fram mot ett gott samarbete med den nya regeringen och hoppas inom kort få möta er i olika sammanhang.

Det här väntar vi oss av Sveriges nya regering


Efter segslitna förhandlingar och mer än 130 dagar efter valet i höstas ser Sverige nu ut att få en regering. Vi måste nu utkräva ansvar av de politiker som har ambitionen att styra vårt land de kommande fyra åren. Välfärden i Sverige står inför stora problem och utmaningar, och det är framförallt nödvändigt att vi har perspektivet hållbarhet framför ögonen. I allt vi företar oss.

Innan valet intervjuade jag olika partiers företrädare om deras syn på prevention och rehabilitering. Många betonade hur viktiga dessa frågor är och sa samstämmigt: Om vi inte satsar på förebyggande insatser och rehabilitering, så kommer vi aldrig att klara välfärdens framtida utmaningar.

Vilka förväntningar är då rimligt att ha på den nya regeringen? Ja, nu gäller det för politikerna att gå från ord till handling. Från Fysioterapeuterna har vi under det senaste året arbetat hårt för Tre rörelselyft för Sverige , för barn och unga, i arbetslivet och för äldre. Vägen framåt heter hållbar hälsa och välfärd, och utan hållbar utveckling blir det varken hållbar hälsa eller välfärd. Jag skrev en debattartikel Lägg den största energin på en satsning på hälsa två dagar före valet i september. Mer än 130 dagar senare är den fortfarande lika aktuell och jag vill gärna lägga den på näthinnan nu för vår nya regering. 

Fysioterapeuterna  är idag som organisation etablerade i opinions- och påverkansarbetet i samhället. Vi förknippas i samhällsdebatten med hållbar hälsa, fysisk aktivitet, träning och rehabilitering. Vi är respekterade för den kunskap som vår profession står för, där fysioterapeuters och sjukgymnasters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd.
Nu är det tid att denna respekt för vår kunskap omsätts i praktisk handling och vi har stora förväntningar på den nya regeringen och kommer att följa deras arbete noggrant. Det duger inte att arbetsgivare forsätter avstå från förebyggande insatser, som ger långsiktigt bättre hälsa. Det duger inte att det erbjuds otillräckliga rehabiliteringsinsatser vid kroniska sjukdomar eller för lite fysisk aktivitet och träning för äldre, när det vetenskapligt är väl underbyggt att dessa åtgärder är effektiva. Dessutom krävs det bättre löner, villkor och karriärmöjligheter för de fysioterapeuter som ska erbjuda dessa förebyggande och rehabiliterande insatser.

Fysioterapeuterna kommer att fortsätta bidra konstruktivt till hälso- och sjukvårdens arbete med ständiga förbättringar. Och nu förväntar vi oss att den nya regeringen tar sitt ansvar och kraftfullt driver på arbetet med hållbar hälsa och välfärd. Låt gärna Fysioterapeuternas vision vara vägledande: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!

Julblogg

I veckan hade Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter ett första inledande möte med Stefan Bragsjö, ordförande för NPO Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin. Bra och positivt att få en första information om det arbete som ska starta nästa år och särskilt roligt att arbetet ska genomföras utifrån patientens perspektiv. Ser fram mot en fortsatt god samverkan för utvecklingen av kunskapsstyrningen inom området tillsammans med fler professioner och patientföreträdare. 

Tiden före jul är som vanligt fylld av många saker som man vill hinna göra, både på jobbet och i privatlivet. Så också i år, vilket resulterar i en särskild längtan efter lite välbehövlig ledighet. Kanske läge att läsa några råd från Sacos ordförande Göran Arrius i DN i onsdags?

Själv gläds jag så här strax före jul åt ett bra arbetsår, som för min egen del började med att jag kunde återgå på heltid till mitt uppdrag som förbundsordförande, efter mitt hjärtstopp. Jag känner stor tacksamhet för att vara kunna vara tillbaka med full kraft i mitt förtroendeuppdrag. Det har också varit ett intressant och lärorikt första år som ledamot i Sacos styrelse.

Läs mer om Saco och Sacostyrelsens arbete här. 

Tack för allt gott arbete tillsammans och för alla fina möten och kontakter under det gångna året. Jag önskar nu er alla en riktigt skön och fridfull julhelg!

En vecka med politikermöten, Saco – och Musikhjälpen.

I onsdags hade vi ett inplanerat besök i Sveriges Riksdag. Det var moderatgruppen i Socialutskottet som hade bjudit in oss, och det råkade sammanfalla med dagen för beslut om statsbudgeten.

Vi presenterade några av våra viktigaste frågor, se powerpointpresentationen här, och hade sedan en bra diskussion. Vi var glädjande nog överens om vikten av att satsa på prevention och rehabilitering, för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse.

Vi välkomnar också att den beslutade budgeten innehåller stora satsningar på hälso- och sjukvård och ett ökat fokus på prevention. Däremot är det beklagligt att avdragsrätten för fackföreningsavgiften avskaffas.

På foto tillsammans med Charlotte Chruzander, Fysioterapeuterna, Camilla Waltersson Grönvall, Ulrika Heindorff och John Weinerhall från Moderaterna samt Caroline Agrell, Fysioterapeuterna.

I tisdags sammanträdde Sacos styrelse i ett heldagsmöte där verksamhetsplan och budget 2019 var huvudpunkter. Mötet inleddes framtidsinriktat med en presentation från Saco studentråd där Mimmi Rönnqvist nu tar vid som ordförande när Malin Påhls Hansson slutar vid årsskiftet. Läs mer om Saco här.

Igår torsdag träffades professionsföreträdare i referensgruppen till God och nära vård. Temat för dagen var forskning och rummet var fyllt till bredden, forskning är något som engagerar professionerna mycket. Från Fysioterapeuterna deltog jag och Cecilia Fridén, FoU-chef.Anna Nergårdh ledde samtalet om forskning på referensgruppens möte.

I veckan fick jag också möjlighet till ett finstämt lunchsamtal med Acko Ankarberg, ordförande i Socialutskottet. Acko har precis som jag själv färska erfarenheter av att vara patient och har även hon valt att berätta öppet om sina upplevelser som patient.

Att dela sina erfarenheter med andra i liknande situation är värdefullt och kan förhoppningsvis också bidra till ett mer personcentrerat förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Mycket fungerar ju fantastiskt bra i svensk hälso- och sjukvård, men mycket behöver också förbättras. Att dela sina erfarenheter och upplevelser som patient och närstående är ett sätt att bidra till förbättring. Patienter är ju ingen homogen grupp, det är människor som du och jag, med erfarenhet av att vara patient.

Under veckan har det varit dags för en tradition nämligen Musikhjälpen. I år är temat Alla har rätt att funka olika, vilket är ett tema som är högst aktuellt för oss fysioterapeuter. Vi deltar genom ett bidrag till Rehabtruppen som samlar hälsoprofessioner som vill bidra. Du kan också bidra här.

Skickar med ett färskt foto från Småland, med lite vitt på marken så här tio dagar före jul. Trevlig helg!

Möjligheter för framtidens välfärdsutmaningar

I oktober känns det ofta som om tempot skruvas upp. Denna vecka är i så fall inget undantag. Vi har haft arbetsutskott i Fysioterapeuterna, arbetsutskott i nätverket Saco Hälso- och sjukvård, ordföranderåd i Saco om välfärdens långsiktiga finansiering och så förstås löpande avtalsfrågor som ska hanteras.

Apropå framtidens välfärdsutmaningar, så var det en del av temat också för den finska nationella kongressen om Fysioterapi och rehabilitering, som jag medverkade i under torsdagen. Utmaningarna är liknande i Sverige och Finland, det handlar om ändrade förväntningar från patienter, närstående och samhälle, den demografiska utvecklingen och levnadsvanesjukdomarnas ökning, den snabba kunskapsutvecklingen och digitaliseringens möjligheter. Och så givetvis kompetensförjningen, den kommer att bli avgörande de närmaste åren. Fysioterapi och rehabilitering innebär möjligheter för framtidens välfärd, och det är viktigt att samhället tar tillvara t.ex. fysioterapeuters fulla kompetens. En sak som förvånade mig var att det i Finland saknas rehabilitering i form av träning efter hjärtinfarkt.

Inspirerande och lärorikt att medverka i och se upplägget av den finska kongressen och värdefullt att träffa kollegor förstås. Ta gärna del av min presentation härHär med Tina Mäkinen(överst), ordförande för Finlands fysioterapeutförbund och Kristina Holmberg(nedre bilden), ordförande för Finlands arbetsterapeutförbund.

I lördags medverkade jag på en regionträff i Västervik, där fackliga förtroendevalda från fem distrikt inom Fysioterapeuterna samlades över helgen för att utbyta erfarenheter och för inspiration för det fortsatta arbetet. En ynnest att få träffa dessa engagerade personer, som är en så oerhört viktig grund för det fackliga arbetet.Fackliga företrädare från distrikten i Halland, Jönköping, Östergötland, Gotland och Kalmar län på trappan till Gränsö slott.

I tisdags var vi från Fysioterapeuterna inbjudna till utredningen om God och nära vård med anledning av deras tilläggsdirektiv  kring Lagen om ersättning för fysioterapi. Förbundet gav en historik och redogjorde för var vi står idag till deras inledande arbete. Vill du läsa mer om var vi står i frågan kan du läsa vår debattartikel i Dagens Samhälle här

Nästa vecka tar jag ett par semesterdagar i början av veckan, ett sätt att försöka upprätthålla min arbetslivsbalans.

Med en vy från Finlandsfärjan önskar jag er alla en trevlig och skön helg!

Ta till vara kompetensen hos alla

Eftervalsveckan började med att Dagens Samhälle publicerade en debattartikel som jag skrivit tillsammans med Heidi Stensmyren, Läkarförbundet.

Det finns en stor oro hos såväl patienter som läkare och fysioterapeuter inför att allt fler privata utförare av hälso- och sjukvård försvinner. Följden blir en resurs- och kompetensförlust i hälso- och sjukvården. Oavsett vilka som bildar regering är detta något som politiker måste ta tag i. Det gäller läkare och fysioterapeuter som idag är ersatta via lagen om läkarvårdsersättning, respektive lagen om ersättning för fysioterapi. De står idag för en stor del av kontinuiteten för patienter med långvariga sjukdomstillstånd. Utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” har fått i uppdrag att se över dessa lagar, vilket är välkommet. Men redan nu måste det ske förändringar i hur de fysioterapeuter och läkare som verkar inom den så kallade ”Nationella taxan” behandlas.

I måndags träffades referensgruppen för God och nära vård. Del 1 av utredningen omsätts vid kommande årsskifte av en ny lag med en ny professionsneutral vårdgaranti. Del 2 är just nu ute på remiss, som skall besvaras senast 15 november. Inom Fysioterapeuterna skickade vi i veckan ut en sammanfattning av delbetänkande 2 för att skapa delaktighet i hela vår organisation. Jag tror det är av stor vikt att alla är engagerade och insatta i dessa frågor, som kommer att vara en viktig del i förnyelsen av svensk hälso- och sjukvård de kommande tio åren.

På referensgruppsmötet i måndags presenterades upplägg av delbetänkande 3. Det omfattar bland annat definitioner av sluten och öppen vård, prevention och rehabilitering, forskning och utbildning samt i ett tilläggsdirektiv äldrefrågor och frågor kring ovan nämnda nationella taxan för läkare och fysioterapeuter.

Slutbetänkandet i utredningen kommer i mars 2020, och allt pekar på att vi från vårt förbunds sida kommer att vara högst delaktiga och engagerade under hela utredningen. Vi är nämligen övertygade om att vi har en hel del att tillföra i utformandet av framtidens hälso- och sjukvård. ALLA ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!

Delbetänkande 2 i God och nära vård är ute på remiss och arbetet i del 3 gick vidare på referensgruppsmötet i måndags. Från Fysioterapeuterna deltar Cecilia Fridén och jag i  referensgruppen.

Onsdagen ägnades åt heldagsmöte med förbundets arbetsutskott. Även där fanns fokus på ovan nämnda utredning och framtidens hälso- och sjukvård, men också på fastighetsfrågor, avtalsfrågor, avstämningsmöte med förbundets tidning Fysioterapi och förberedande frågor inför General Meeting inom WCPT, i Genève i maj 2019.

Trots ett intensivt heldagsmöte var det idel glada miner vid mötets slut. Joy in work!

I AU finns jag, Helena Pepa, Helena Conning, Mikael Hjerne och Cecilia Winberg

Veckans blogg kommer redan idag onsdag, eftersom jag nu tar ett par dagars semester, allt medan mycket av nyhetsrapporteringen i landet handlar om mandatfördelningen i Sveriges Riksdag, som såg så här vacker ut på dagens morgonpromenad till kontoret.