My speech on the Leadership Symposium at WCPT Congress 2019

This is my speech on the Leadership Symposium at WCPT Congress 2019 in Geneva May 11. You can watch the whole Leadership Symposium here  and you can find my slides here

1. It´s great to be here, and it´s a huge challenge talking about leadership, both with you who are here in Geneva and you who follow thissymposium via the web.

2. I started as a leader after 3 years as a psysiotherapist, when I was 25 and I have worked as a leader since then, and today I´m 62.  

 When I was 32, I thought I had already learned most things that could be learned from life.  I was the manager, had a wife and three children, car, villa and dog.  What more could I learn from life?  But then my mother died, I was devestated, I missed her so much.  And I did understand that there was much more to learn from life.

After 15 years of clinical work including the assignment as head of the physiotherapy department, I was asked to become the hospital director, and was given the responsibility for 700 employees. It was 6 extremely challenging years, filled with new lessons and experiences.

I then got an assignment as chief of innovation and learning in the county council with responsibility for research and development and was trained in systematic improvement work in complex organizations. Now I started to understand the expression: “Every system is perfectly designed to get the results it gets”. If you want to achieve change, you must act in a new way, otherwise the result will be the same.

But although I had learned a lot in my clinical work as a physiotherapist, and as a leader at the highest level in county councils, I have learned most of all as a leader, when I have been a patient myself or a relative. 

Me and my wife Annmargreth followed my father’s last four years in life, when he had a lot of trouble before he died.  We also followed my wife’s aunt Karin, who became demented the last years of her life. Both I and Annmargreth have worked in healthcare throughout our professional life, one could say that we are a kind of experts.  Yet it was SO hard to be able to influence my dad’s and Karin´s care. I learned the importance of always looking from the perspective of patients and their families.  

I have learned to always ask the question What matters to you?  This applies both to patients and their families in the clinical work and to your employees as a leader. If you dare to ask the question, you will get the answers.
My family, my wife, children and grandchildren, we are a great crowd, have also greatly affected my leadership. They have helped me to understand what really matters to me.

But most of all I have probably learned from when I became a patient myself 18 months ago.  I got a cardiac arrest when we were out on a cycling holiday.  My wife Annmargreth saved my life when she, together with others, started cardiovascular rescue and alarmed ambulance. I was dead for 20 minutes, but now I´m here again, I got the chance to live again, I work full time and I can work out still more then before the cardiac arrest. I am of course very very grateful and have learned even more about what is really important in life. And now I use this knowledgein my leadership as president of our association.
My question to all of you today is: What matters to you? 

3. What are my experiences of leadership in the physiotherapy profession? I know there is incredible knowledge of the subject physiotherapy and treatment methods, but in my opinion less interest and knowledge of how complex organizations work. As physiotherapists we are often standing beside the influence of policy makers and stake holders, beside health care development, busy enough with our own professional development. I do believe that we need to tell the world the possibilities with physiotherapy and physical acitivity, we need to provide a movement!

 4. I would like to tell you about two good examples from my time as a leader.  

The first example is from my time as chief of innovation and learning at the County Council of Kalmar, where I started up and led a systematic improvement work called Every day a little bit better- the power of many. The improvement work started 12 years ago and it´s still working. Today the whole organisation are using storytelling, telling Every day stories, about positive improvement work from the perspective of the patients and their families. 

5. I had worked 20 years as a leader when I got an advice from my coach: You should probably attend this master’s course for a degree in improving health care.  Honestly, I thought he was joking with me.  What could I learn, I already had 20 years of experience in managing health care.  After all, I started the education, and after only one month I do remember that I wrote a paper: How would I be able to cope with my job without this education?  I now learned theories for what I had previously worked with as a leader.  It made me safer and better as a leader and I began to understand the conditions for leading complex systems

All the student’s essays were summarized in a book from the university,and my essay was about attention.  Attention is the currency of leadership.  

6. I got theories and knowledge, not least from the IHI, Institute for Healthcare Improvement in Boston, where I learned the importance of building will and understanding, building improvement knowledge in the complex organization and also ensuring that improvements are executed.

7. These seven points are a summary of lots of actions carried out in the IHI-campaign: Save 100,000 lives.  I had the opportunity to apply these seven points in the improvement work in Every day a little bit better– the power of many.  

Set an overall goal. Build strategies in the leaders’ hearts. Channel the management’s attention to all levels of the organization for improvement work.  It is very important what you as a leader are asking for.  What is the most important question? Is about the financial results?  Or are you asking for the Quality Score from the patient’s perspective?  And it plays a crucial role that there is a team, where patients and their families are the most important and central persons.

8. By Maureen Bisognano, former CEO, IHI and o role model for me anmany others, I learned the importance of that all change starts with myself as a leader.  Leaders need to go ahead and as a leader you also need to transform your team, your organization and not least your profession. She also taught me the importance of Joy in work, and that you first must take care of yourself, before you take care of others. She said: You cannot give to others what you do not have yourself.

9. The second good example is about our improvement journey in the Swedish Association of Physiotherapists.  When I was elected new president in 2013, our association had already worked hard for many years with how obvious physiotherapists’ efforts are for sustainable health and welfare. A really good job, but it was not as well known in society and by decision makers. 


The new board set a new goal. We wanted to develop from a professional organisation that must chase to be listened to, into an organisation which is constantly in demand and obvious to the authorities. We took the strategy to our hearts, we focused on quality and patient safety work, we tried to be very transparent and active on social media and we started to build good relationships, we worked closely with patient organizations and other professional bodies, with decision makers and authorities and many others.  It took us 4 years of hard work to achieve our goal at national level. Today we are in demand as a union and professional body and we are also perceived to have great influence on Swedish healthcare.

10. What were the key issues? Well, we started with a new perspective from the outside and inwards and we learned from others.

11. We conducted dialogues and discussions with patient representatives, decision makers at national and local level, other professions and of course with our own members.  We photographed, used social media and showed our attention to our partners. We asked them for good advice, we listened and now they are carrying our message and our vision.

12. Based on the UN’s global goals and based on all the dialogues we have had, our congress adopted a new vision.  Everyone should be able to live healthy lives in movement and we also adopted a foundation of values ​​based on the equal value of all people and on the three words: in movement, trustworthy and together.

13. After the congress 2016, we conducted new dialogues with decision makers and patient representatives in what we called the physiotherapists’ health trip. We developed a program Three Boosts for Sweden and we spread this program on different influencing arenas.

14. As my fourth and final point, I want to give some good advice to you who are leaders or who are thinking of becoming leaders.
Always focus on Patient involvement and Joy in work. Choose your chief and get yourself a good mentor. Think and act sustainable and never forget to think outside the box, Be transparent and proactive in your communication, Try to understand the context and do remember that ”Attention is the currency of leadership” and ”It´s all about relationships”.

15. When I went to Singapore and WCPT Congress in 2015, we from the Swedish Association of Physiotherapists, brought a Pippi doll in ourluggage. We gave it to our incoming president Emma Stokes and gave her three words from Astrid Lindgren, the author of Pippi Longstocking, who came from my hometown Vimmerby.  The three words were responsibility, courage and imagination.

16. At this World Congress in Geneva I bring the message from the 16-year-old climate activist from Sweden, Greta Thunberg.  Greta Thunberg has received followers all over the world in a short time.  She has a clear message and struggles together with millions of people around the planet to save the earth from climate disaster.  We can learn a lot from Greta.  She speaks with an inner commitment, with a clear and simple language and she describes with absolute honesty what needs to be changed. She is a young, big leader who lives her vision.

 I met Greta a few weeks ago and, on the link, you can listen to her message to us regarding the climate in a short video. Her message is ”Sorry to disturb you – but it’s time to act. She begs us and all adults and people in power to act for the climate, for the sake of our children and grandchildren. 

In Sweden, some of our members have started a movement Physiotherapists for future, which every Friday shows Greta Thunberg their support in the fight for the climate #FridaysForFuture. Greta is onerole model for our work for a sustainable healthcare. Without sustainable development there will be no sustainable health and welfare. We do need a new more person centred and sustainable leadership.

17. Many years ago, I listened to Jim Easton, leader in healthcare in the UK.  His advice for being a successful leader is similar to the way Greta Thunberg has:

As a leader I ought to give unlimited recognition of what´s already good, absolute honesty about what needs to be changed and use improvement as the way from today to tomorrow!

18. Having role models is very important as a leader, but also to realize that you as a leader yourself are a role model to others
These three people has meant a lot to me as an improvement leader,


Helen Bevan, UK, a change agent in healthcare, talking about network and hierarchy,

Maureen Bisognano, US, a brilliant leader and former president on IHI, she has established the term What matters to you? globally, and Göran Henriks, chief of innovation and learning at Qulturum, Region Jönköping, Sweden, and also my coach for many years.

19. Finally, it is important to remember that the most important thing is how we as leaders act, not just what we say.  It may be illustrated by my son Ludvig and my grandson Sixten.  Thank you!

 If you want to read more, this is an debate article THERE IS A NEED FOR A NEW LEADERSHIP IN HEALTHCARE

WCPT General Meeting i Genève

Denna vecka kommer bloggen från Genève, där WCPTs General Meeting just har avslutats och där WCPT Congress startar med öppningsceremoni ikväll. Att träffas tillsammans med kollegor från världens alla hörn är mäktigt och lärorikt. Förutsättningarna för hälso- och sjukvård och för att verka som fysioterapeut varierar väldigt mycket, och detta blir uppenbart vid denna typ av möten. Det här gänget representerade med stolthet Fysioterapeuterna och Sverige på General Meeting, där 350 delegater från 110 länder beslutade om verksamhetens innehåll de kommande fyra åren, om ekonomi, nya stadgar för WCPT, en rad olika policies och mycket annat.

Vice förbundsordförande Cecilia Winberg, förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och jag på WCPT General Meeting

Bland motionerna fanns ett förslag om att WCPT skulle påbörja ett systematiskt arbete med hållbar utveckling och att börja arbeta med klimat- och miljöfrågor. Cecilia Winberg var uppe i talarstolen och lämnade vårt stöd till motionen. Många länder tillstyrkte och motionen antogs.

Från Sverige hade vi lämnat en motion om att världskongresserna fortsättningsvis skulle anordnas vart fjärde år, inte vartannat år. Våra motiv var bl.a. ekonomi och inte minst hållbarhetsperspektiv. Jag var uppe i talarstolen och argumenterade för att vi som profession borde gå före och inte bidra till ökat resande, som en världskongress ju innebär. Vår motion engagerade många länder att yttra sig och det blev mycket tydligt att våra förutsättningar är mycket olika. För många länder är världskongresserna livsviktiga för att kunna utveckla professionen. I Sverige och i många andra ”rika länder” har vi andra förutsättningar, betydligt stabilare utbildningssystem, mer forskning och vi är inte lika beroende av  världskongresserna för professionens utveckling.

Emma Stokes, Irland, omvaldes som ordförande för WCPT för ytterligare fyra år och till ny vice ordförande valdes Melissa Locke, Australien. Läs mer här.

Igår kväll arrangerades en Awards Dinner, där bl.a. Charlotte Häger och Christina Opava tilldelades hedervärda och prestigefyllda pris från WCPT, läs mer här. Charlotte Häger fick motta WCPT International Service Award in the area of education och Christina Opava erhöll WCPT Leadership in Rehabilitation Award. Christina var förhindrad att närvara och jag tog emot priset å hennes vägnar. Fysioterapeuterna, som har nominerat både Charlotte och Christina till dessa priser, kommer att särskilt uppmärksamma detta i samband med Fysioterapi 2019 i Stockholm i oktober, då också Jonathon Krüger, VD i WCPT kommer att närvara. Stort grattis till Charlotte Häger och Christina Opava! Från Fysioterapeuterna är vi mycket stolta.

Idag är det fredag och vi ville ta tillfället i akt att visa vårt stöd för initiativet Physiotherapists for future, som i sig är ett stöd för det arbete som Greta Thunberg bedriver för klimatet #fridaysforfutureTillsammans med företrädare för norska fysioterapeutförbundet visade vi vårt stöd för Physiotherapists for future i samband med WCPT General Meeting i Genève.

Nu dags att ta sats, ikväll är det högtidlig Opening Ceremoni för WCPT Congress och sedan väntar välfyllda dagar med föredrag, abstrakts och nätverkande. Mer än 100 svenskar är medverkande och för egen del har jag fokus på det symposium om ledarskap som jag medverkar i imorgon lördag kl 16. Symposiet sänds på webben och kan ses live eller i efterhand här.

Trevlig helg från Genève!

There is a need for a new leadership in healthcare

Before the Symposium on Leadership that I will participate in at WCPT Congress next week, I publish here the English version of the article of debate that I wrote together with Cecilia Winberg, Vice President. It was published in the Swedish newspaper Dagens Medicin on April 4. You can follow the Leadership Symposium on the web on livestream May 11th 4 pm CEST.

”The Swedish healthcare system needs to overcome the challenge of a future population increase, which includes a growing ratio of children and the elderly. All this together with the increase of noncommunicable diseases (NCDs). There is a need of change in leadership – at all levels. Healthcare is the occupational sector with the highest level of sick leave and we cannot continue to do as we always have done if we want to see improvement.  Therefore, a new leadership is needed that demands, follows up and creates conditions for new working methods, but also a new health-promoting leadership.

Sweden has signed the UN’s global goals and Agenda 2030, where goal number three stipulates to ensure healthy living and promote well-being for everyone, which is absolutely a beautiful sentence in its right, but to realize this we need to make the change.  An increasing proportion of employees in the health care sector feel that they are unable to see and meet the patients and their family’s needsethical stress is a well-known concept. Competition for personnel is increasing due to lack of health care employees and a considerable innovative approach will be required to be an attractive employer.

Last year, the Swedish Agency for Health and Care Analysis presented the report From recipients to co-creators, a knowledge base for a more person-centred healthcare. The report describes the need for a more person-centred approach, not only in meetings with patients and their families, but throughout the hole organization.  The organizational culture within healthcare is characterized by a hierarchical approach and has been for decades.

We believe that we must create a culture in which employees work for patients and their families, not for the management.  This can only be reality when politicians, stake holders and senior management as well as the business-related management themselves have the person-centred working method, demand, follow up and use this as conditions for their leadership.

The culture and leadership that characterize the healthcare organisations also permeates in meeting with patients and their families. One cannot give to others what one does not have, therefore leaders should ask the question to their employees: ”What matters to you?”.  In the broader perspective, this is about creating the conditions for sustainable health and working life.  For this to become a reality, four changes are needed in leadership.

1. Clearer person-centred and sustainable managementOrganizations must be organized on basis of the people you are there for and not on basis of a certain profession.  If we want to see results, we must encourage, ask for and follow up results.  This applies to both clinical treatment results and to sustainable health for employees.  Otherwise, we can’t expect any improvement.  The leaders need to take precedence in the sustainability work and live by its own device, otherwise no one else follows.

2. Use the possibilities of digitalization. Through digitalization people can be given the opportunity for treatments and information through completely new tools and applications. The health care must take on the challenge and be a part of the development in the way that the patients demand.  Organisations must have well equipped digital systems and software, which are user friendly to both personnel and patients.

3. Focus on competence supply in organisations. Employees ability to develop competence is a matter and guarantee for patient safety. Today many health care organisations are failing in their responsibility to secure competence. In Sweden this responsibility is given to the first line manager, but in a stressful everyday life it is not easy for competence development to be prioritized.  In 2019, according to a political four-party agreement, the new government will introduce a national coordination with assignment to long-term planning of personnel and competence supply in healthcare.  

4. Together. In a person-centred healthcare, all patients are entitled to the right competence. It is necessary to cooperate between employees within different professions and employers.  

Barriers to collaboration must be removed, between both systems and in the remuneration systems that regulate large parts of the private healthcare system.  

It can never be the patient’s responsibility to coordinate what healthcare to get from different professions. The caregiver is a guest in the patient’s life, not the other way around.

For several years, we have been talking about the importance of the participation of patients and their families.  Now there is a need to move from words into action. Managers and leaders must take their responsibility and always work towards a person-centred health care, for the benefit of patients and their families”.

 

”Sorry to disturb you – but it’s time to act”


Citatet i rubriken kommer från Greta Thunberg, den unga svenska klimatkämpen, som framgångsrikt driver sin kamp, som träffat många olika makthavare och hållit tal i en rad olika länder den senaste tiden. Hennes citat är användbart på mycket, också på hälso- och sjukvårdens problem och möjligheter och jag återkommer till det.

Efter en lång skön påskhelg var det dags för en ”vanlig” arbetsvecka, med många möten och goda samtal. Just nu är det mycket fokus på förberedelser inför WCPT Congress i Genève, som inleds med General Meeting, ett fackpolitiskt tvådagarsmöte 8-9 maj, med deltagare från ca 120 länder, där den gångna mandatperioden summeras och beslut fattas inför den kommande fyraårsperioden och det pågår nu ett intensivt förberedelsearbete.

Den 10-13 maj arrangeras WCPT:s vetenskapliga kongress, där det väntas ca 4500 deltagare, varav ca 80 medverkande och därutöver många deltagare kommer från Sverige. För egen del ska jag medverka i ett symposium om ledarskap vilket gör att jag bearbetar ledarskapsfrågor än mer nu än tidigare. Symposiet kommer att webbsändas och kan ses live lördag 11/5 kl. 16 eller ses i efterhand på webben

Inför symposiet har jag förberett mig genom att reflektera över vad jag har lärt mig av de olika chefs- och ledaruppdrag som jag haft under sammanlagt mer än 35 år, men också vad jag lärt mig som ledare av livet och de erfarenheter jag fått av olika livshändelser. En sak som slår mig är att många frågeställningar som finns i dagens hälso- och sjukvård har funnits med väldigt länge. T.ex. var yrken som läkare, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut och arbetsterapeut mycket svårrekryterade redan på 1980-talet. Ökande kostnader för hyrläkare var ett bekymmer på 90-talet, vårdköer och tillgänglighet arbetade vi intensivt med i början på 2000-talet, öppna jämförelser av kvalitet och en särskild patientsäkerhetssatsning startade några år senare. Det senaste årtiondet upplever jag att det blivit alltmer detaljstyrning, ännu mer ekonomifokus och mycket standardiseringsarbete.

En hel del har blivit bättre, mycket bättre. De medicinska resultaten har t.ex. förbättrats mycket, och idag ser vi resultat som vi inte ens kunde ana oss till för 35 år sedan. Patienternas delaktighet har också förbättrats mycket, från passiv vårdtagare, till det som Edgar Borgenhammar 1997 beskrev som ”Våga vara vårdkonsument”, till dagens hälso- och sjukvård där spetspatient är ett ganska etablerat uttryck.

Trots detta känns det som om utvecklingen går alldeles för långsamt. Fortfarande används inte känd kunskap om vikten av förebyggande och av rehabilitering tillräckligt. Fortfarande betraktas medarbetare ofta som schemarader som ska täckas och fortfarande detaljstyr chefer på olika nivåer framförallt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Fortfarande saknas en kraftsamling på prevention och rehabilitering, trots att detta skulle kunna avlasta akutsjukvården. Fortfarande är planeringsperspektivet alltför sjukhustungt, i stället för att utgå från medborgarens eller patientens perspektiv.

Det är därför knappast förvånande att läsa i veckans nummer av Dagens Medicin hur universitetssjukhusen inte får ihop ekonomin. Det är inget nytt problem, utan har funnits med länge, länge.

En stor skillnad idag är att patienter kräver sin självklara rätt till att vara delaktig i sin hälso- och sjukvård och att medarbetare inte längre accepterar att detaljstyras uppifrån och det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap. Läs vår debattartikel i Dagens Medicin om ledarskap den 4 april här.

Som ytterligare en del i mina förberedelser för den stundande världskongressen har jag gjort en intervju och en kort video med unga och modiga Greta Thunberg. Vid världskongressen i Singapore för fyra år sedan talade jag om framtiden med hjälp av ledorden efter Astrid Lindgren: Ansvar, mod och fantasi. Och jag exemplifierade med hjälp av Pippi Långstrump. Till Genève tar jag med mig budskapet från Greta Thunberg, som framgångsrikt skapar en rörelse och engagerar stora skaror världen över i sin kamp för klimatet. Hennes budskap nyligen på Earth Day var: ”Sorry to disturb you – but it’s time to act.”

Greta Thunbergs budskap går kanske att tillämpa också i ett vilset hälso- och sjukvårdssystem? Ett system som fortfarande fokuserar alltför mycket på ekonomi och för lite på kvalitet och tillgänglighet ur patientens perspektiv, ett system som redan har kunskapen om vikten av att förebygga ohälsa, kunskapen om att rehabilitering lönar sig, kunskapen om att ett hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser med arbetsglädje är en förutsättning för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. Men kunskapen används inte. Den centrala frågan, både till patienter, närstående och till medarbetarna i organisationen är: Vad är viktigt för dig? Den frågan behöver ställas, om och om igen. Och ledare behöver träna sig i att lyssna på svaren.

Det finns många likheter mellan miljö- och klimatarbete och förebyggande hälsoarbete. En naturlig fråga är: Varför gör vi inte som vi vet att vi ska göra?

Jag fortsätter mitt förberedande inför ledarskapssymposiet i Genève och passar på att önska en trevlig helg med ett säsongsfoto från Kungsträdgården i Stockholm.

Trevlig helg!

Ministermöte, vårbudget, nordiskt möte och #fridaysforfuture

Veckan inleddes med ett möte på Socialdepartementet där socialminister Lena Hallengren bjudit in till rundabordssamtal kring kvalitet, utveckling och tillgänglighet i hälso- och sjukvård och omsorg, ett ämne som är mycket angeläget. Inbjudna fack- och professionsförbund framförde sina synpunkter, jag bifogar våra synpunkter från Fysioterapeuterna nedan, se fotot. 

I veckan har också regeringen lagt fram vårändringsbudgeten. Från Fysioterapeuterna hade vi väntat oss mer av budgeten, särskilt när det gäller långsiktiga satsningar inom välfärdssektorn och på prevention. Läs mina kommentarer till budgeten i separat blogginlägg här.

De nordiska fysioterapeutförbundens ledningar träffas varje år för att utbyta erfarenheter och för att lära av varandra. I år var det Finlands tur att vara värd och platsen var Borgå (på finska Porvoo) öster om Helsingfors. En del av mötet ägnades också åt förberedelser inför WCPTs General Meeting, det fackpolitiska mötet som sker i anslutning till WCPT kongress i Genève i maj. Från Fysioterapeuterna deltog vice förbundsordförande Cecilia Winberg, förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och jag själv.  Ta gärna del av vår presentation från Fysioterapeuterna här. Förbundsledningarna från  fysioterapeutförbunden i Finland, Norge, Danmark, Island och Sverige träffades på Haikko hotel, strax utanför Borgå

Från Finland bar det för min del på torsdagskvällen direkt iväg till Svenska Distriktsläkarföreningens vårmiddag i Stockholm, där ordförande Marina Tuutma höll tal och betonade vikten av att samhället nu går från ord till handling när det gäller en satsning på primärvården. Hon betonade också särskilt vikten av det goda interprofessionella samarbetet. Tack för inbjudan och lycka till med dagens fullmäktige!

Elevhälsan är ett område som berör och vi arbetar för att få till en nödvändig förändring så att arbetsterapeut, logoped och fysioterapeut ska bli självklart inom elevhälsans område. Idag fredag skriver jag om det tillsammans med en rad andra debattörer i Dagens Samhälle

Strax innan tåget rullade från Stockholm fick jag ett kort men viktigt samtal utanför Riksdagen med Greta Thunberg. Det arbete som Greta och alla hennes kamrater bedriver är inte bara otroligt viktigt för vår planet, det är ett lysande exempel på en ledare som ger hopp och som verkligen lever sin vision och för mig och många, många andra är hon en förebild. Jag fick en kort intervju med Greta, och jag kommer att använda den i förberedelserna inför WCPT världskongress i Genève i maj, då jag bl.a. ska medverka i ett seminarium om ledarskap. Intervjun publicerar jag någon av de kommande veckorna. Önskar dig varmt lycka till med ditt fantastiska arbete Greta! Bilden till höger är från Greta Thunbergs Instagramkonto idag #fridaysforfuture

Önskar er nu alla en trevlig och hållbar helg!

 

Kommentar till regeringens vårändringsbudget

Idag presenterade regeringen Vårändringsbudget 2019. De skrivningar som finns om hälso- och sjukvården, och de mindre satsningar som trots allt görs på LSS och äldreomsorgen i vårändringsbudgeten är bra, men det krävs handling nu och långsiktiga investeringar i sektorn. Med tanke på de utmaningar som välfärden står inför hade vi förväntat oss mer av regeringens vårändringsbudget.

Det är dags att se medarbetarna som bär välfärden, varje dag. De behöver förutsättningar för att orka erbjuda en hälso- och sjukvård i världsklass, de behöver även förutsättningar för att kunna vara en del av omställningen. Det handlar t.ex. om möjlighet till kompetensutveckling och karriär, men även att fysioterapeuter, i likhet med både läkare och sjuksköterskor, självklart ska kunna få sin specialistutbildning betald. Primärvården måste stärkas om tankarna om nära vård ska kunna bli verklighet. Insatser för att stärka folkhälsan lyser med sin frånvaro vilket är oroande då vi måste arbeta offensivt med förebyggande insatser för att färre människor ska bli sjuka.

Att regeringen aktivt väljer att inte återinföra avdraget för den fackliga avgiften är beklagligt. Det fackliga engagemanget är grunden för den svenska modellen. Att stimulera till medlemskap i fackliga organisationer stärker den svenska modellen men framförallt den enskilde.

Hälso- och sjukvården behöver ett nytt ledarskap

Att debattera ledarskap är utmanande, särskilt om man som vi föreslår att ledarskapet behöver förnyas. Det första som behövs är nämligen insikten om att förändringen börjar med mig själv. Inte desto mindre är det ett mycket viktigt ämne för hälso- och sjukvårdens utveckling. Läs vår debatt i Dagens Medicins pappersupplaga eller här.

I onsdags var en sådan där särskild arbetsdag med mycket flow, som man gärna vill uppleva igen. Förbundet hade bjudit in till en första frukosthub i ett samhällsviktigt ämne, denna gång var det psykisk ohälsa bland barn och unga som stod på programmet. Den korta morgonstunden var väl förberedd, vi hade mycket kompetenta medverkande, vi hade rummet fullsatt med intresserade beslutsfattare, bl.a. från riksdagens socialutskott, vi hade många goda frukostsamtal och vi hade gott om följare via webben. Flow, helt enkelt. Och det verkade också som om vårt budskap landade hos de politiker som var närvarande. Se gärna webbsändningen i efterhand och notera särskilt den korta men starka berättelsen från Jenny Scott om vägen från psykisk ohälsa via Anna Dubergs Dansprojekt (efter 32 min 30 sek) Samma dag som vi hade vår frukosthub släppte Generation Pep en mycket intressant rapport inom samma ämnesområde, en ny stor hälsostudie som visar att barn och ungdomar äter för dåligt och rör sig för lite. Läs Pep-rapporten 2019 här.

Denna vecka har det kommit ett nytt intressant nummer av tidningen Fysioterapi. Läs gärna och kolla särskilt in förbundsledaren av Cecilia Winberg och Kommenterat från Marie Granberg.

I måndags var jag tillsammans med förbundsdirektör Helena Pepa inbjuden till invigningen av Arbetsterapiforum 2019, som startade med högtidligt firande av Arbetsterapi i Sverige 75 år. Stort grattis till Sveriges Arbetsterapeuter och tack för inbjudan Ida Kåhlin.Förbundsordförande Ida Kåhlin hälsade välkommen, hade ett intressant samtal med tre starka patientföreträdare, Lise Lidbäck, Sara Riggare och Madelene Beermann och socialminister Lena Hallengren invigningstalade på Arbetsterapiforum 2019.

Nästa vecka väntar möte i Finland då vi deltar i det årliga nordiska mötet mellan fysioterapeutförbunden, då vi bland annat förbereder oss inför stundande världskongress i Genève i maj.

Trevlig helg!

 

Vårdarenan 2019

Tisdag och onsdag deltog jag i Vårdarenan, en ny stor mötesplats för hälso- och sjukvårds-Sverige i arrangemang av Dagens Medicin Agenda. Det blev två intensiva heldagar med inspirerande möten, föredrag, paneldebatter och intervjuer med teman som primärvård, kommunal hälsa, strategi och digitalisering. Läs mer på dagensmedicin.se.

Båda dagarna inleddes föredömligt med perspektivet från personer med egen erfarenhet av att vara patient. Så borde alla konferenser börja.Madelene Beermann och  Sara Riggare intervjuades av Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy i starten av dagarna

Själv medverkade jag i en paneldebatt med rubriken: Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommunerna. Läs mer i Dagens Medicin här och ta gärna del av mina tankar kring detta här.

Några saker som jag särskilt noterade under dagarna var ett ökande fokus på hälsa.  Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh och Göran Stiernstedt betonade båda hälsoperspektivet och Darja  Isaksson, generaldirektör på Vinnova, avrundade dagarna med ett inspirerande föredrag om nödvändigheten av att satsa på hälsa och att använda digitaliseringens alla möjligheter.

En höjdpunkt var förstås prisutdelningen för Årets brobyggare där socialminister Lena Hallengren delade ut priset till Norrtäljemodellen Tiohundra AB. Stort grattis!

Bra var också de båda heta stolen-intervjuerna som Christina Kennedy genomförde i slutet av varje dag. Se här intervjuerna med Lena Hallengren och Anders Ygeman.

Fullspäckade konferensdagar där vi från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter hade många tillfällen till gemensamma reflektioner.

I onsdags hade tre studentföreträdare, varav Robin Jarl, studentordförande Fysioterapeuterna var en av demen läsvärd debattartikel om vikten av att utbildningarna innehåller sexuell hälsa. Roligt att se den interprofessionella ansatsen, att gå samman och skriva ger mer kraft och energi. Idag skriver jag tillsammans med 12 andra företrädare från Saco hälso- och sjukvård om den allvarliga situationen för funktionshindrade, när Arbetsförmedlingen drastiskt förändras. Läs debatten här.

Avslutningsvis vill jag tipsa om ett webb-sänt arrangemang som vi från Fysioterapeuterna har på onsdag 3 april. Vi anordnar då den första av tre frukosthubbar. Temat vid första tillfället är psykisk ohälsa hos unga, ett mycket aktuellt och angeläget område. Du ser seminariet här.

Snart stundar helg, nu gäller det att komma ihåg att ställa fram klockan natten till söndag. Trevlig helg till er alla!

 

Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger

I veckan har både Sacos styrelse och Fysioterapeuternas förbundsstyrelse sammanträtt. På Sacostyrelsens agenda fanns viktiga framtidsfrågor för Saco och därutöver bland annat skattefrågor och de brännheta frågorna kring LAS. På Fysioterapeuternas förbundsstyrelse fanns godkännandet av Verksamhetsberättelse 2018, ta gärna del, det var ett händelserikt och intensivt verksamhetsår. Andra punkter var t.ex. kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor och fastställande av datum för nästa kongress 14-15/11 2020.

Igår torsdag träffades såväl Distriktsrådet som Förhandlingsrådet inom Fysioterapeuterna. Jag gjorde ett kort besök hos Distriktsrådet och träffade distriktsordföranden från hela landet, vilket som alltid är både viktigt och värdefullt. 

Igår torsdag fick vi från Fysioterapeuterna möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens strategiska färdplan. Det blev ett intressant samtal, nyttigt att reflektera tillsammans och att få möjligheten till rak feed back. 

Kommande vecka ska jag medverka i en paneldebatt på Vårdarenan, ett nytt stort möte för hälso- och sjukvårds-Sverige. Ämnet är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Jag kom att tänka på citatet jag hörde första gången för många år sedan från Donald Berwick, IHI: ”Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger”. Det är fortfarande lika aktuellt, och för min egen del en av mina ledstjärnor i arbetet. Om vi vill få till en förändring, så duger det inte att fortsätta på samma sätt som idag

Som en förberedelse inför paneldebatten har jag bett om tips och argument från personer inom olika delar i Fysioterapeuternas organisation. Läs synpunkter från Primärvårdssektionen, från privata fysioterapeuter och från distriktsstyrelsen i Kalmar län med både regional och kommunal primärvård.

Fysioterapeuter är redo att bidra konstruktivt till den omställning som behövs för att nå en god och nära vård. Men för att det ska bli praktiskt genomförbart krävs också en målmedveten satsning från sjukvårdshuvudmännen med ökat fokus och ökade resurser för såväl prevention som rehabilitering. Det krävs ett personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap, som lyssnar mer på såväl patienter som medarbetare och leder verksamheten på ett nytt sätt. Det gäller att utforma systemet på ett nytt sätt, annars riskerar vi att få samma resultat som hittills. Varje system är nämligen perfekt utformat för att ge det resultat det ger. 

Kanske något att ta med sig också in i den stundande helgen? Trevlig helg!

 

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.