Kategori: Folkhälsa

Vad ska mätas inom folkhälsa?

För några veckor sedan lyfte jag i samband med Dagens Medicins Folkhälsodag ett förslag om att Dagens Medicin skulle jämföra resultat också inom folkhälsa liknande den när man utser Bästa sjukhus. Det piggade upp i novembermörkret att läsa att Christina Kennedy, chefredaktör hade fångat upp mitt förslag i veckans ledare. Vilken data skulle kunna användas? Här finns gott om data hos både Folkhälsomyndigheten, SKR och Socialstyrelsen och kanske på flera håll. Öppna jämförelser har ju utvecklats oerhört sedan starten 2006, då det enbart handlade om hälso- och sjukvård och antalet indikatorer var sammanlagt ca 50. Nu hoppas jag fler vill kan och vill bidra till att lämna konstruktiva förslag på lämpliga indikatorer att följa upp. Vi behöver hjälpas åt från många håll att flytta hälsa och folkhälsofrågorna högre upp på agendan.

I måndags träffades Professionsrådet , med representanter från alla sektionerna i Fysioterapeuterna. På agendan fanns bl.a. framtidsfrågor kring specialistfysioterapeut och hållbar hälsa. Jag medverkade med en spaning mot nästa års kongress och fick mycket värdefull feed back från professionsrådet. 

Under veckan har vi också som en del i vårt arbete inför Kongress 2020 arrangerat ett frukostmöte med ännu en extern grupp. Det blev spänstiga och viktiga samtal om hållbar hälsa och många viktiga inspel till vårt fortsatta arbete i förbundet och dessutom en rolig och bra energikick i höstmörkret. Jag på frukostmötet tillsammans med Agneta Östlund, Fysioterapeuterna, Richard Wahlström, Sveriges Elevkårer, Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare samt Lotta Håkansson och Eva-Maria Dufva, Reumatikerförbundet. Foto: Caroline Agrell

Idag fredag släpps det sjunde avsnittet av En podd i rörelse, där jag samtalar med Annie Palstam, en av personerna bakom initiativet  Physiotherapists for future. Vi spelade in avsnittet i samband med Fysioterapi 2019, direkt efter ett välbesökt seminarium om Fysioterapins roll för hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling.
Lyssna på podden där du brukar lyssna på poddar eller t.ex här

Önskar er alla en riktigt trevlig första Advents-helg!

Tid för folkhälsan

Fredag och dags för blogg igen efter ett kort höstlovsuppehåll. Igår torsdag medverkade jag i Dagens Medicins Folkhälsodag, en heldag med intressanta och viktiga inspel från många medverkande. Det är ingen tvekan om att hälsofrågorna är mer prioriterade nu. Det framgick av statssekreterare Maja Fjaestads inledning och när Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och Folhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson fortsatte på samma tema. Johan Carlson påpekade klokt att ”det är fel publik i rummet, det borde vara representanter för hela samhället som är här, inte bara vi som redan tycker detta är så viktigt”. Många hänvisade till Anna Nergårdhs utredning God och nära vård och vikten av att säkerställa regioners och kommuners förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete. Jag medverkade på slutet av dagen i en panel och lyfte fram betydelsen av en mer jämlik rehabilitering av hög kvalitet.

Jag lyfte också fram den oro jag upplever för de många sparbeting som samtidigt nu kommer från regioner och kommuner, senast från Karolinska sjukhuset och att detta skall hindra den nödvändiga satsningen på folkhälsa och förebyggande arbete. Det är svårt att förstå att sparförslag som läggs fram inte kommer att försämra service och säkerhet för patienterna och arbetsvillkoren för medarbetarna, det är inte trovärdigt att beskriva det så. Utifrån de stora utmaningar och problem som vi står inför i välfärden rimmar det dåligt att dra ned på nödvändig kompetens.

Förra fredagen presenterades avsnitt fem av En podd i rörelse, där jag samtalar med Unga Reumatikers generalsekreterare Kim Nilke Nordlund som talar inspirerande om hållbar hälsa ur patientens perspektiv och om livsglädje och att fånga drömmar! Lyssna på vårt samtal här.

Sveriges Ingenjörer delar varje år ut ”Sveriges äldsta och finaste tekniska utmärkelse”, Polhemspriset, som instiftades 1876 till minne av uppfinnaren Christopher Polhem. Priset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. I onsdags var jag inbjuden till årets prisceremoni, som leddes förtjänstfullt av förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven tog emot årets Polhemspris för sin innovation MIPS, hjälmtekniken som imiterar hjärnans eget skyddssystem. Tack för en högtidlig och innehållsrik kväll!

Önskar er nu alla en skön novemberhelg!

Hallå statsministern, vi vill vara en del av lösningen!

Denna vecka har för min del till viss del varit en semestervecka. Dock följde jag via TV Riksdagens högtidliga öppnande och statsministerns regeringsförklaring. Där fanns flera positiva signaler, bl.a. påannonserade statsministern en primärvårdsreform senare i år och en fortsatt satsning på den nära vården.

Under veckan har också kommit propåer från regeringen om en kommande budgetsatsning på sjuksköterskors kompetensutveckling. För att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska, och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter, föreslår regeringen en satsning på karriärtjänster med 100 miljoner kronor årligen. Satsningen är en del av budgeten för 2020, enligt regeringens pressmeddelande. Detta är givetvis positivt och lovvärt. Men det räcker inte att satsa på ett av drygt 20 legitimerade yrken i hälso- och sjukvården.

Bättre utvecklings- och karriärtjänster behövs för alla professioner, inte minst för fysioterapeuter och andra yrkesgrupper som är särskilt inriktade på prevention och arbetet med de kraftigt ökande levnadsvanesjukdomarna (läs mer i tidigare blogginlägg).

Så min omedelbara fråga till regeringen blir förstås: När kommer satsningen på specialistfysioterapeuter och på bättre utvecklings- och karriärmöjligheter för Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster?

I en nyligen presenterad rapport bekräftas att fysioterapeuter betalar sin egen kompetensutveckling. Tidningen Fysioterapi skriver: ”Det är  Kommuner och Landsting, SKL, som tillsammans med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet gjort en studie i fem regioner och fem kommuner för att undersöka hur det står till med kompetens- och karriärutvecklingsmodeller. Rapporten konstaterar att fysioterapeuter och sjuksköterskor har olika möjligheter till kompetens- och karriärutveckling. Medan alla fem regioner erbjuder betald specialistutbildning för sjuksköterskor varierar det för fysioterapeuter huruvida en specialistutbildning bekostas av arbetsgivaren eller inte. Och medan flera kommuner erbjuder sjuksköterskor utbildningsanställning eller utbildningsbidrag är det ovanligt att de finansierar specialistutbildning för fysioterapeuter.”

Att fysioterapeuter själva behöver betala sina vidareutbildningar är givetvis inte alls rimligt. Satsningen på sjuksköterskor är lovvärd, men förpliktigar. Med tanke på framtidens hälsopanarama och levnadsvanesjukdomarnas utbredning krävs en omedelbar satsning också på andra professioner.

I veckan kom nytt nummer av tidningen Fysioterapi, denna gång med särskilt tema Diabetes. I min förbundsledare skriver jag om den nödvändiga omställningen av hälso- och sjukvården. Det behövs bland annat ett nytt personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap och ett nytt förhållningssätt till medarbetarna och behovet av livslångt lärande.
Hälsa, förebyggande och rehabiliterande åtgärder behöver prioriteras kraftigt och offensivt om hälso-­ och sjukvården ska lyckas med omställningen till en nära
vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas.
Inom många av fysioterapins områden finns i dag överty­gande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de hälso­främjande insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. Det vill vi ändra på.

Folkhälsoarbetet behöver priori­teras av alla departement i regeringen och i alla kommuner och regioner. Fysioterapeuterna vill gärna bidra. Vi vill fortsätta vara en del av lösningen på hälso-­ och sjukvårdens problem och utmaningar!

Avslutar med en rogivande solnedgångsbild från Smögen från veckan som gick. Trevlig helg!

 

Preventionskris – det är dags att agera

Efter en skön sommar  är bloggen tillbaka och snart är första arbetsveckan efter semestern avklarad och vi har redan hunnit med att ha ett möte med förbundsstyrelsens arbetsutskott. Det kändes ovant och lite instängt att åter kliva på tåget mot Stockholm och sedan uppför trapporna till kontoret på Vasagatan, men efter att ha hälsat på kansliets goda medarbetare och växlat några fina sommarminnen tog det inte många timmar innan jag var inne i jobbet igen.

Redan dag två intervjuades jag om hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet, ett ämne som kändes otroligt avlägset så sent som i söndags kväll, hemma i grönskan på landet. Jag lyckades nämligen följa Anders Hansens råd i sitt  Sommar-program om att koppla ner i sommar och har mått väl av att inte vara mer än marginellt uppkopplad på sociala medier. Men nu är det tid att dra igång igen och det känns som vanligt engagerande och spännande. Vilken förmån att få representera sin profession! Och vilket ansvar.

Ett par saker har jag burit med mig under sommaren från Almedalsveckan, som ju avslutade arbetsperioden för min del, alldeles före semestern (läs mitt blogginlägg från Almedalsveckan 2019 här).

Det ena handlar om det fokus det blev på prevention och rehabilitering i hälso- och sjukvårdsdebatten i Visby. Men trots många goda uttalanden och vällovliga ambitioner har det faktiskt inte hänt särskilt mycket inom dessa områden de senaste åren. Jag lyfte begreppet preventionskris under Almedalsveckan och gläds över att jag fick ett visst gehör för detta. Ska vi ha en chans att klara välfärdens problem och utmaningar så duger det inte att fortsätta bara fundera på vad som ska göras. Använd i stället känd kunskap till att omgående och offensivt satsa på både prevention och rehabilitering. Citerad i Dagens Samhälle i samband med Almedalsveckan efter ett seminarium hos Folkhälsomyndigheten

Det andra handlar om hur det i Almedalsdebatten blev så tydligt för mig hur viktigt det är att vara en del av lösningen. Hälsa, förebyggande och rehabilitering behöver prioriteras kraftigt om hälso- och sjukvården ska lyckas med omställningen till en god och nära vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas. Detta är ju något som också tydligt lyfts fram i olika betänkanden från utredningen God och nära vård.

Det finns likheter mellan förebyggande hälsoarbete och förebyggande klimatarbete. Många inser värdet av de förebyggande insatserna, men få förmår att prioritera det tillräckligt mycket. Jag blev mycket inspirerad av meteorologiprofessorn Michael Tjernström som i sitt Sommar-program talade om klimatforskningen. Rekommenderas! Det krävs ett modigt och nytänkande ledarskap i alla delar av samhället för att nå både hållbar hälsa och hållbart klimat. Och det är hög tid att agera! Tiden är knapp och det är dags för alla delar av samhället att börja agera. Alla behöver bidra och alla kan vara en del av lösningen. Allas delaktighet behövs!

Från Fysioterapeuterna kommer vi självklart att fortsätta lyfta fram arbetsgivares ansvar för goda arbetsvillkor, det finns oerhört mycket som måste göras i form av ledarskap, att visa tillit till professionerna och att sluta detaljstyra.

Men vi vill också gärna själva vara en del av lösningen på välfärdens problem och utmaningar och vi är övertygade om att vi konstruktivt kan bidra. Förbundet har t.ex. påbörjat ett arbete med att ta fram material, som på ett tydligt och lättillgängligt sätt visar på vinsterna av fysioterapeutiska insatser. Läs mer här om Fysioterapi ger resultat.

Inom många av de områden där fysioterapeuter är verksamma finns i dag övertygande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. 

Hur gick det då med intervjun om produktivitet och effektivitet? Jo, uppdraget visade sig komma från regionledningarna, som nu förbereder sig för att hitta lämpliga områden att samverka kring, över regiongränserna. Och det är ju vällovligt. Men för att lyckas med sitt initiativ så krävs det enligt min mening att arbetet sker i en anda av tillit och tillsammans med både fackliga organisationer och patientorganisationer. Att försöka öka trycket uppifrån för att öka produktiviteten är en riskabel väg att gå. Redan idag är det en alltför hög andel sjukskrivna av de anställda i hälso- och sjukvården.

I intervjun tryckte jag hårt på vikten av att satsa på prevention, rehabilitering, personcentrering, samverkan med medarbetare och fackliga organisationer, på vikten av att ta med kommunal hälso- och sjukvård och på behovet av ett nytt hälsofrämjande ledarskap. Jag tipsade också om de slutsatser som drogs vid det globala WHO-mötet om Rehabilitation 2030 i juli, där förbundet representerades av förbundsdirektör Helena Pepa.

Det är uppenbart att hälso- och sjukdomspanoramat är i stark förändring. Behovet av omställning till ett mer förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt gäller såväl i Sverige som globalt, inte minst för att levnadsvanesjukdomarna ökar drastiskt. WCPTs ordförande Emma Stokes liknade i ett blogginlägg satsningen på Rehabilitation 2030 vid målet att ta människan till månen för 50 år sedan.

Det ger en vink om vilka resurser, vilken energi och vilken tillämpning av känd kunskap som behövs för att uppnå en jämlik rehabilitering av hög kvalitet för alla människor. Det är dags att agera nu! 

Det ska bli lättare att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Igår torsdag fattade regeringen beslut om att ge Anna Nergårdh i  uppdrag att fram till januari 2021 utreda möjligheterna för att förbättra tillgängligheten för personer med psykisk ohälsa. Ta del av kommittédirektivet här. Ett mycket viktigt uppdrag, men det blir också ytterligare en sak som läggs på vårdcentralerna. Det blir nu viktigt att de får utrymme, förutsättningar, kompetens och ersättning för ett utökat åtagande inom området psykisk ohälsa. Vi önskar Anna Nergårdh lycka till med det viktiga uppdraget!

Ja, det tar inte så lång tid att komma tillbaka i jobbartagen. Men nu dags att önska: Trevlig helg!

 

Hög tid för folkhälsa och jämlik rehabilitering

Den senaste tiden har debatten handlat ovanligt mycket om folkhälsa. Anledningen är förstås att regeringen nyligen presenterade folkhälsopropositionen. Tillsammans med Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung skrev jag i måndags i Dagens Medicin en debattartikel om vikten av att nu göra en verklig satsning på folkhälsa och jämlik rehabilitering. Andra debattartiklar i ämnet folkhälsa är Johan Carlssons debattartikel 9 maj i Dagens Medicin, Fredrik Modéus den 10 maj i DN och Susann Ask den 12 maj i Dagens Medicin.

Jag medverkade i tisdags i en paneldiskussion på Dagens Medicins seminarium om folkhälsa. På seminariet presenterade regeringens folkhälsoproposition av Anna-Lena Sörenson (S) och Johan Carlsson gav Folkhälsomyndighetens perspektiv. Det nya delmålet om ökad fysisk aktivitet och bra matvanor är viktigt och glädjande. Mitt medskick i paneldiskussionen var att det nu är dags att satsa på hälsa på riktigt. För det krävs tydliga mål, att strategier tas fram och att detta byggs in i ledarnas hjärtan. Och slutligen att ledningens uppmärksamhet på alla nivåer kanaliseras till förbättringar.

För att det ska ske krävs att Folkhälsomyndigheten tar ledarrollen, men också att regeringen är tydlig i sin prioritering, så att hälsa hamnar högt upp hos alla myndigheter och departement. Folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället.

Anna-Lena Sörenson (S), Socialutskottet och Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten

I torsdags gästbloggade jag på temat hälsa och jämlik rehabilitering hos PRO. Jag skriver bl.a. om hur viktig fysisk träning är för äldre och att tillgången till rehabilitering inte ska vara beroende av i vilken kommun man bor. Läs mitt inlägg här.

På torsdagen träffades också ordförande och förbundsdirektörer i de 23 Sacoförbunden till ordföranderåd. Ett av de viktigaste ämnena var Välfärdens finansiering, där Saco verkar för att det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté för välfärdens framtida åtagande och finansiering.

Sacos ordförande Göran Arrius och Lena Granqvist, samhällspolitisk chef i Saco

Min arbetsvecka inleddes med att som gäst närvara vid invigningen av Vårdförbundets kongress i Uddevalla, där bland annat förbundsordförande Sineva Ribeiro och statsminister Stefan Löfven talade. Grattis till Sineva Ribeiro, som valdes om till förbundsordförande och till hela den nyvalda förbundsstyrelsen i Vårdförbundet!

Läs mer om Vårdförbundets kongress här.

Denna vecka har bjudit på ett fantastiskt försommarväder i södra Sverige. Önskar alla en trevlig helg med ett foto från Djurgårdsfärjan en ljummen försommarkväll i veckan.

Folkhälsoproposition och europeisk fysioterapikongress i Dublin

Fredagen den 19 april presenterade regeringen Folkhälsopropositionen. Generellt är det positivt att regeringen vill ge Folkhälsomyndigheten mer ansvar för att samordna den statliga hälsopolitiken på alla de åtta målområdena, det behövs en tydlig samordning. Det är också positivt att regeringen vill stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet, och därför aviserar om ett delmål: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Regeringen uppmanar i propositionen alla aktörer att aktivt arbeta med att främja en god och jämlik hälsa och verka för att minska de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Från Fysioterapeuterna vill vi bl.a. genom initiativet TRE LYFT FÖR SVERIGE bidra till detta arbete. Vi arbetar också för vår vision: ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse”

Det är angeläget att hälsoskillnaderna uppmärksammas som ett problem för samhället som helhet, dels utifrån perspektivet hållbar utveckling, dels utifrån ett effektivt utnyttjande av allmänna resurser.

Regringens förslag ligger också i linje med Agenda 2030 och WHOs arbete för att öka fysisk aktivitet. En strategisk plan (2018-2030) håller på att tas fram och ska nu spridas. Fysioterapeuterna är delaktiga i detta arbete genom vårt internationella arbete.

Ett tydligt exempel på den ojämlika hälsan finns i Sweadhearts nyligen publicerade rapport, där siffror om rehabilitering efter hjärtsjukdom och tillgång till fysioterapeutledd träning visar en spridning från under 10% i Landskrona till över 90% i Alingsås.

Just nu befinner jag mig i Dublin, där 11th General Meeting of the European Region of the WCPT pågår torsdag-lördag, arrangerat av ER-WCPT.

I mötet deltar representanter från 36 av de 39 länder som ingår i regionen och mötets fokus är aktuella utvecklingsfrågor inom fysioterapi och hälso- och sjukvård. I den svenska delegationen ingår förutom jag själv också förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och professor Charlotte Häger.

Mycket sittande blir det på en kongress, men vi har ändå hunnit med kortare promenader, och t.ex. konstaterat att våren har kommit betydligt längre i Dublin än på sina håll i Sverige.

Trevlig helg och en skön Valborg!