God och nära vård och Sverige på fötter

Det har varit en ovanligt kort arbetsvecka, men ändå mycket innehållsrik. I onsdags presenterade regeringens utredare Anna Nergårdh sitt första delbetänkande i God och nära vård. Det är det första delbetänkandet i ett utvecklings- och utredningsarbete, som kommer att pågå i två år till. Från Fysioterapeuterna deltar vi i utredningens referensgrupp, och vi är positiva till den behovsstyrda och professionsneutrala förstärkta vårdgarantin som föreslås nu. Läs min kommentar i separat blogginlägg.Utredaren Anna Nergårdh överlämnade under onsdagen delbetänkandet God och nära vård till t.f. sjukvårdsminister Annika Strandhäll

Jag blev också intervjuad i Dagens Eko i samma fråga. Lyssna på kort inslag här. 

Under onsdagen genomfördes också manifestationen Sverige på fötter, där Fysioterapeuterna var en av de organisationer som stöttade arrangemanget. Försökte peppa lite kring arrangemanget i en kort videoinspelning , och min bild är att gensvaret var gott. Syftet med att stötta arrangemanget var att bidra till ökad rörelseglädje och bättre hälsa. 

Tillsammans med Svensk Friidrott och En frisk generation hade vi med anledning av manifestationen också en debattartikel i GP. Läs vår debattartikel här. 
Om drygt tre veckor är det dags för två viktiga arrangemang, WCPT:s kongress i Sydafrika och så på hemmaplan i Sverige den årliga Almedalsveckan. För egen del kommer jag att tillsammans med ett antal ledamöter från förbundsstyrelsen delta i Almedalsveckan i Visby.

Om du är i Visby, boka gärna in vårt seminarium måndag 3 juli kl. 15.30

Skickar med en önskan om en trevlig helg! 

En vecka med fysisk aktivitet och åldrande. Gästblogg av Cecilia Winberg

Efter intensiva dagar med nordiskt fysioterapimöte på Island flög jag vidare till Montreal för att delta i SPA (Summer Program in Aging) med tema fysisk aktivitet och åldrande. 6 fysioterapeuter från Sverige hade fått förmånen att delta tack vare finansiering från Forte. SPA är ett samarbete mellan Concordia Universitet och Canadian Institute of Health Research och samlar masterstudenter, doktorander och post doc från olika discipliner och från olika delar av världen.

Emelie Karlsson, KI, Annika Toots, Umeå universitet, Elisabeth Rydwik, KI, Cecilia Odelstierna, Forte, Mari Lundberg, KI, Caroline Larsson, Lunds universitet, Cecilia Winberg, Lunds universitet

Det har varit en intensiv vecka med många samtal, många föreläsningar och mycket att reflektera kring. Jag tänkte bara dela med mig av några höjdpunkter.

Under veckan har vi hört om hur fysisk aktivitet kan minska risken för demens hos personer som inte har genetiskt anlag. Fysisk aktivitet kan också förbättra kognitiv förmåga. Effekten är att jämställa med medicinsk behandling men utan några biverkningar. Genom att minska fysisk inaktivitet med 25 % skulle man kunna förebygga 1 miljon fall av demens. Även om många studier testat konditionsträning och/eller styrketräning finns det sannolikt god effekt även av mer lågintensiv träning som promenader. Ett vanligt hinder för fysisk aktivitet är väder och därför valde man att i en studie jämföra träning utomhus och inomhus. De som tränade utomhus genomförde programmet i större utsträckning, de upplevde ett större lugn och de var också de som inte ville sluta med programmet när studien avslutades.

Professor Yves Joanette gav en mycket bra presentation om demografins utmaningar. Han hade tillsammans med andra forskare genomfört en AGE-tour där de mött forskare, beslutsfattare och andra med har möjlighet att påverka. Under turnen fick deltagarna skatta vilka frågor som var viktigast i förhållande till åldrande. Alzheimer och möjlighet att kunna åldras hemma kom på topplatserna men högt upp kom också prevention och hälsofrämjande arbete vilket ju är glädjande. Concordia universitet fokuserar mycket forskning kring just dessa frågor.

I veckan har man i USA släppt nya rekommendationer om byggd miljö och fysisk aktivitet. Att förändra omgivningen för att stimulera till fysisk aktivitet är något som bör tas i beaktande även i Sverige. Tex genom bättre möjligheter att cykelpendla, genom välplanerade skolgårdar som ger möjlighet och utrymme till lek och genom tillgänglig miljö.

Montreal är en vacker stad med Mont Royal vilande bredvid även om vi mest tillbringat tiden inomhus. Programmet var intensivt och gav få möjligheter till egen fysisk aktivitet men några promenader har vi kunnat trycka in.

Sammanfattningsvis tycker jag att det har varit en givande vecka både socialt och kunskapsmässigt. Jag är också ännu mer övertygad om betydelse av fysisk aktivitet och träning under hela livsloppet för hälsoeffekter nu och även senare i livet. Det känns bra att vi i Sverige liksom i andra länder har väl underbyggda rekommendationer för fysisk aktivitet och träning i den nyligen uppdaterade FYSS. Det känns också bra att få komma hem efter två intensiva veckor.

 

Vågar partierna satsa på hälsa? 

Inför partiledardebatten i söndags hade det i god tid annonserats om att sjukvård var ett av de ämnen som skulle debatteras, på allra högsta politiska nivå. Självklart och bra, eftersom vårdfrågor är så viktiga för medborgarna. Jag och flera med mig undrade om partiledarna skulle våga ge sig in på de utmanande områden som står inför stort behov av förnyelse, t.ex. förebyggande hälsoarbete, rehabilitering och en mer personcentrerad hälso- ochsjukvård. Eller behovet av en förnyad primärvård, eller som den pågående utredningen uttrycker det, en god och nära vård. Jag skrev ett blogginlägg riktat till partiledarna innan SVT Agenda om mina förslag.

Tyvärr var det ingen som nappade, debatten om vården var förutsägbar och handlade om frågor som visserligen är viktiga, men det är frågor som varit i fokus sedan länge. Av behovet av förnyelse och en satsning på området hälsa blev inget. Min förhoppning är att rubriken nästa gång den debatteras på partiledarnivå blir Hälsa, vård och omsorg  och att debatten då präglas mer av förnyelse och proaktivt tänkande.

För andra året i rad arrangerade Saco Sveriges samhällsekonomiska forum, Makro på Sandhamn. Makro är en mötesplats för politik, näringsliv, fackliga och andra samhällsinriktade organisationer med ett innehållsrikt program på hög nivå och med goda möjligheter till viktigt nätverksarbete. Från Fysioterapeuterna deltog jag och Helena Pepa och det var också gott om andra fackliga ledare. Läs mer om Makro och se delar av programmet i efterhand här.


Sacos ordförande Göran Arrius hälsade välkommen till konferensen (överst t.v.) och han hade anledning till att känna sig nöjd över ett bra program och välbesökt arrangemang. 
I måndags träffades Fysioterapeuternas professionsråd, med representanter från 16 sektioner under ledning av Charlotte Wåhlin. Jag deltog mot slutet av dagen, tog del av gruppdiskussioner och gjorde ett medskick. Ta del av min presentation här.

I tisdags eftermiddag sammankallade regeringen till presskonferens med rubriken ”Samling för daglig rörelse”, läs mer här. En väl vald rubrik, med ett vällovligt budskap, att öka både antalet timmar i ämnet idrott i skolan, men också att öka möjligheten till ökad rörelse under hela skoldagen. Fysioterapeuterna är förstås positiva till dessa förslag, och vi har på olika sätt drivit på i denna riktning. Däremot saknas det tyvärr i regeringens förslag ett resonemang om elevhälsan som är otroligt central för att ALLA barn, utifrån sina förutsättningar, ska få möjligheten till rörelse. Många barn har särskilda behov och riskerar att inte få del av denna lovvärda satsning på daglig rörelse där mycket fokus ligger på idrott och idrottsorganisationer. Läs mer här i separat blogginlägg.

I Norge med sina ca 5 miljoner invånare finns riktlinjer för elevhälsan som säger att det ska finnas 480 fysioterapeuter i skolan. Sverige med ca 10 miljoner invånare har 3 (!) fysioterapeuter och saknar riktlinjer. Fysioterapeuter kan med sitt kompetensområde bidra till att alla barn, oavsett sjukdom eller funktionshinder, får möjligheten att kunna delta och vara fysiskt aktiva genom en individuell anpassning av aktiviteter.
Vi tror och hoppas att den satsning som regeringen presenterade i tisdags bara är ett första steg för att förbättra barn och ungas hälsa och möjlighet till rörelse. Nästa självklara steg vore att även förstärka elevhälsan med fler professioner så att en jämlik skola och hälsa på riktigt ska kunna omfatta alla barn och unga. ALLA ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!