Här delar vi med oss om våra erfarenheter av livet, alltifrån hälsa, ledarskap och platsen där vi bor. Vi är också starkt engagerade i arbetet kring att öka kunskapen kring hjärtstopp❤️
Idag var Annmargreth och jag inbjudna till grannar i Lagmanskvarn där vi bor för att hålla ett föredrag om mitt hjärtstopp, hur jag blev räddad tillbaka till livet och vad var och en kan göra för att bidra till ett mer hjärtsäkert samhälle.
Sällskapet som vi träffade var ett stort gäng med förflutet inom bankvärlden och inbjudare var vår goda vän och granne Britt Svensson. Vi fick många intressanta frågor och det fanns definitivt ett stort intresse för att lära sig mer om hjärt- lungräddning (HLR) och om hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Tack för inbjudan!
För några veckor sedan fick jag frågan från Hjärtuppropet om jag ville stå till förfogande som ambassadör. För mig var det ett lätt val att tacka ja, eftersom jag känner mig besjälad av att verka för att fler ska få samma möjlighet som jag, dvs att överleva ett hjärtstopp.
Jag brinner verkligen för att öka möjligheterna att överleva ett hjärtstopp. I Sverige överlever ca 10% hjärtstopp utanför sjukhus. I Danmark överlever 15%. Vad behöver vi göra i Sverige för att åtminstone öka överlevnaden till samma nivå som Danmark? Det finns ett antal saker som behöver göras av samhället, på samma sätt som samhället engagerat sig hårt för att t.ex. minska dödligheten inom trafiken. (Läs tidigare blogginlägg från seminariet i Sveriges Riksdag http://stefanjutterdal.se/2022/12/14/nar-hjartat-stannar/)
Det finns tre saker som vi behöver fokusera på: -Alla behöver kunna HLR!
-Det behövs fler hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt.
-Det behövs fler frivilliga SMS-livräddare och det behövs i alla regioner i Sverige.
Välkommen till Mina samtal, ett sätt att komplettera bloggen, där jag genom goda samtal vill lyfta fram viktiga frågor kring liv och hälsa.
Först ut är Johan Herlitz, hjärtläkare, forskare och professor, som har ägnat hela sitt yrkesliv åt att förbättra vården för människor som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Last week Annmargreth and I were invited to a resuscitation symposium in Copenhagen. Organizers were the companies Medidyne and Zoll and the theme was Improving resuscitation outcomes together.
It was an interesting day with actors and participants from our Nordic countries and guest speakers from the US.
Annmargreth and I told our story about my cardiac arrest five years ago, the week in hospital in Copenhagen, first time at home, rehabilitation and what we have learned.
Our partner Johan Israelsson from Region Kalmar County and Linneuniversitetet was also invited to participate with the title Health related Quality of life after cardiac arrest and his participation was appreciated.
We also listened to two interesting talks about debriefing, Hot debriefing and performance data and Data Driven, Performance Focused Debriefing.
We noted during the day that although Sweden is doing very well in the area of cardiac arrest, there is much to learn from others, not least Denmark. In Sweden, 10% of all those who have a cardiac arrest outside the hospital survive, in Denmark the survival rate is 15%. Our assessment is that there is a completely different understanding in Denmark that everyone needs to know CPR. There are also more AEDs and they are more often available 24/7. Another example is that in Denmark there is a requirement to know CPR when you get your driver’s license.
Thanks a lot to Medidyne and ZOLL Medical for inviting us to this well-arranged day! There is certainly still a lot to do, to improve resuscitation outcomes together.
I veckan var Annmargreth och jag inbjudna till Högskolan Dalarna för att medverka i ett seminarium om hjärtstopp.
Medverkade gjorde också Hjärtuppropet och ledande forskare inom området hjärtstopp och det var mycket intressant att få fördjupa sig inom området.
Björn Jadeland och Niklas Waldenström från Hjärtuppropet uppmanade till engagemang för att öka kunskapen inom HLR och att öka antalet hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Gå gärna in på Hjärtuppropets hemsida https://www.hjartuppropet.se/ och ta del av mer information. Skriv också gärna på deras namninsamling för att bidra till få till en reell förändring!❤️
Övriga medverkade var Johan Herlitz, professor, prehospital sjukvård, Högskolan Borås och Matilda Frisk Thorell, doktorand, Sahlgrenska Akademin, Göteborg.
Johan Herlitz, som är en nestor inom hjärtstoppsområdet, gjorde en initierad historisk resumé över utvecklingen av hjärt-lungräddning både i Sverige och globalt. Det gjorde stort intryck på mig när han beskrev hur kunskapen om HLR först började spridas på allvar i Sverige 1983, genom ett initiativ av kardiologen Stig Holmberg, som tog ansvar för massutbildning av människor i samhället i HLR. ”Det skall vara lika självklart att kunna HLR som att kunna simma” var hans tes. Stig Holmberg initierade också det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret som idag utgör ett slags facit för HLR verksamheten i landet. Läs mer här https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/02/Hjärt-lungräddningens-historia-2016.pdf
Uttrycket ”Lika självklart som att kunna simma” är något som jag själv som överlevare efter hjärtstopp funderat en hel del på. Idag är det få som ifrågasätter vikten av att lära sig simma. Simskola är en självklarhet och uppmuntras av samhället. Varför är det inte lika självklart att kunna HLR? Alla borde självklart lära sig HLR och också repetera det regelbundetoch samhället behöver ta ett övergripande ansvar för detta.
Matilda Frisk Thorell talade om hjärtstopp i samband med idrottsutövande. Hon betonade bl.a. vikten av att det sker fler riskbedömningar i samband med idrottande, såväl för elitidrottare som motionsidrottare.
Annmargreth och jag talade under rubriken Livet innan och efter hjärtstopp. Vi har ju gjort denna typ av presentationer många gånger nu, där vi delger våra erfarenheter som överlevare, livräddare och närstående. Vi beskrev livet innan hjärtstopp, hjärtstoppet och den efterföljande veckan på sjukhus, första tiden hemma, rehabiliteringen och sist men inte minst: Vad har vi lärt oss och vad behöver göras?
En av de saker vi lyfte var den ojämlika tillgången på frivilliga SMS-livräddare i Sverige. Tjänsten SMS-livräddare finns i elva av Sveriges 21 regioner, och tyvärr tillhör Dalarna en av de regioner som inte ännu anslutit sig till denna tjänst. För mig som överlevare känns detta svårt att förstå, idag vet vi nämligen att frivilliga SMS- livräddare ökar möjligheten till överlevnad efter hjärtstopp. Det finns idag 136 000 frivilliga SMS- livräddare i Sverige, en enastående siffra i sig. Det finns också knappt 2000 personer i Dalarna, som registrerat sig för SMS-livräddartjänsten. Dessa personer kan få larm när de befinner sig utanför Dalarna, men inte på hemmaplan. Jag hoppas verkligen att vi snart kan få se att alla 21 regioner i Sverige erbjuder denna tjänst.
I Danmark finns motsvarande tjänst i alla fem regionerna. Danmark är i mångt och mycket ett föredöme när det gäller hjärtstoppsvården, inte minst genom att det finns många hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt och att det finns en rikstäckande tjänst med frivilliga SMS-livräddare, eller hjerteløber, som det danska systemet heter https://hjertestarter.dk/hjerteloeber
I Danmark är överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus klart bättre än i Sverige, ca 15 % jämfört med 10% i Sverige. Så en självklar fråga blir ju: Vad kan vi lära av Danmark?
Idag var Annmargreth och jag inbjudna att medverka på ett seminarium i Sveriges Riksdag med rubriken ”När hjärtat stannar”. Inbjudare var Johan Hultberg (M), ledamot i Socialutskottet.
Det var många intressanta medverkande och intresset bland riksdagsledamöterna för det angelägna ämnet var glädjande stort. Vårt huvudbudskap var att samhället nu behöver kraftsamla för att minska dödligheten i hjärtstopp. Idag överlever endast 10% och det skulle kunna vara det dubbla. Men för detta krävs en tydlig satsning från samhället, liknande den som skett inom trafiken, där dödligheten successivt har sjunkit sedan riksdagen fattade beslut om en noll-vision för ca 25 år sedan.
Vi fick också möjligheterna bjuda in några av de viktigaste aktörerna inom civilsamhället och glädjande nog kom alla och de fick också möjlighet att kort beskriva sina viktigaste frågor.
Idag den 16 oktober firas World restart a heart day, en dag med syftet att öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det kan vi göra genom att fler lär sig Vuxen- och Barn-HLR, fler frivilliga livräddare rekryteras och fler hjärtstartare registreras. Kolla t.ex. den här filmen från Hjärtuppropet och Region Jönköpings län, den ger bra tips om HLR och vad du kan göra. Lär dig HLR och ta reda på var närmaste tillgängliga hjärtstartare finns, det kan rädda liv!
Visste du att varje år drabbas ca 6000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus? Bara ca 11% överlever, men det skulle kunna vara fler och det är här du och jag kommer in i bilden. Vi kan nämligen alla göra skillnad genom att lära oss HLR och kanske också bli en av ca 120 000 frivilliga sms-livräddare. https://www.smslivraddare.se/
Jag vet av egen erfarenhet att kunskap om HLR gör skillnad och skillnaden kan vara liv eller död. För min del innebär det att jag fick den oerhörda förmånen att få fortsätta leva. Det är nu drygt fem år sedan jag drabbades av ett plötsligt hjärtstopp på en ödslig cykelväg på Bornholm.
Min fru Annmargreth insåg att något mycket allvarligt skett och startade omedelbart HLR. Cyklisten Ole kom förbi och bistod med att larma ambulans, Erik och Sennait kom gående på cykelvägen och hjälpte Annmargreth att göra HLR under 20 långa minuter innan ambulansen kom och tog vid och kunde få igång mitt hjärta med en hjärtstartare. Ambulansen körde mig till Rönne och därifrån blev det ambulanshelikopter till Rigshospitalet i Köpenhamn Tack vare en kedja av livräddande åtgärder lever jag idag och mår bra och för det är jag förstås oändligt tacksam.
Annmargreth och jag har under de fem år som gått berättat vår berättelse om hjärtstoppet många gånger och också engagerat oss för att sprida kunskap om HLR i samhället. Vi har blivit sms-livräddare och har skaffat en egen hjärtstartare som är tillgänglig dygnet runt. Vi har också ordnat utbildning i HLR för våra grannar och bjudit in ledande politiker från kommun och region för att öka medvetenheten om HLR. I början av 2021 var vi med och grundade ett nationellt nätverk ”för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående” https://www.hjart-lung.se/natverket-for-overlevare/. Nätverket syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige. Idag är vi 297 medlemmar i nätverket och det känns oerhört meningsfullt att kunna utgöra ett stöd för varandra.
Lite mer fakta: Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus ökade generellt under 1990-talet fram till 2010, dessvärre har ingen förbättring skett under det senaste decenniet. Mediantid från hjärtstopp till start av HLR är 1 minut. Tid från hjärtstopp till defibrillering är 10 minuter. En stor utmaning för morgondagens HLR-verksamhet är att minska tiden från hjärtstopp till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus. Ambulansens responstid från utlarmning till ankomst var 10 minuter 2021. Läs mer i Svenska HLR-registrets årsrapport https://www.hlr.nu/en-person-raddades-till-livet-var-6e-timme-i-sverige-ar-2020/
I våras bjöd vi in ett antal politiker med lokalanknytning för att berätta om vikten av att alla lär sig hjärt-lungräddning (HLR) och att det finns hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Bl.a. hade vi i juni besök av regionstyrelsens ordförande i Region Kalmar län Angelica Katsanidou (S) och flera av hennes kollegor http://stefanjutterdal.se/2022/06/13/varje-hjarta-raknas/.
En direkt följd av det besöket blev att Socialdemokraterna i Kalmar län beslutade att ordna en utbildning i HLR för alla sina regionpolitiker och den utbildningen genomfördes i början av denna vecka. Vi blir förstås uppriktigt glada för att våra beslutsfattare som själva är med och ansvarar för hälso- och sjukvården i vår region nu är fullfjädrade SMS-livräddare och vi hoppas att övriga partiers regionpolitiker antar utmaningen.
Det är avgörande att beslutsfattare på alla nivåer inser att det behövs en kraftfull samhällssatsning för att fler ska överleva ett hjärtstopp.
• Politiker generellt bör satsa mer på hälsofrämjande insatser som kan förebygga hjärt-kärlsjukdom.
• Politiker på nationell, regional och kommunal nivå bör avsätta resurser så att överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030.
• Det bör finnas en instans som har ansvar för att erbjuda alla i samhället utbildning och årliga repetitioner i hjärt-lungräddning. Det är särskilt viktigt att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas och att det säkerställs att detta verkligen sker. I Danmark är det obligatoriskt med utbildning i hjärt- och lungräddning i samband med att man tar körkort. Kanske något för Sverige att ta efter?
• Landets samtliga regioner bör besluta om att räddningstjänst/polis larmas ut vid hjärtstopp, som ett komplement till ambulans. Idag skiljer det mycket mellan olika regioner.
• Landets samtliga regioner bör se till att frivilliga livräddare (sms-livräddare) larmas ut vid hjärtstopp. Detta är i linje med de nyligen publicerade europeiska riktlinjerna för hjärt-lungräddning. Även här skiljer det idag mycket mellan olika regioner.
• Alla hjärtstartare bör registreras i Sveriges hjärtstartarregister och fler göras tillgängliga dygnets alla timmar. Idag finns de flesta hjärtstartare bakom lås efter kontorstid.
• Riksdagen bör anta en nationell strategi för var och hur hjärtstartare ska placeras. Idag sker detta ofta på privatpersoners och föreningslivets initiativ.
Det behövs politiska beslut och systematiska samhällsåtgärder om fler ska överleva hjärtstopp. Men det behövs också beslutsfattare som liksom många andra medborgare lär sig HLR och blir frivilliga SMS-livräddare. Idag finns 118 000 frivilliga SMS-livräddare https://www.smslivraddare.se/. I Kalmar län har antalet utökats med ca 30 personer denna vecka. Det blir nu intressant att se om övriga partier antar utmaningen att utbilda alla sina regionpolitiker i HLR. Vi behöver bli många fler med kunskap i HLR, för att få ett hjärtsäkert samhälle.
Idag har vi haft en dag med stort fokus på hjärt-lungräddning (HLR) och hur vi tillsammans kan rädda liv. På förmiddagen hade vi besök av flera regionråd från Region Kalmar län med regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou (S) i spetsen. Även Arne Nilsson, ordförande i Riksförbundet HjärtLung Oskarshamn deltog.
Annmargreth och jag berättade om vårt arbete med att bidra till att förbättra vården av hjärtstopp och livet efter hjärtstopp och om vikten av att alla regelbundet lär sig HLR och är redo att ingripa vid ett tillbud. Vi fick många bra frågor och hade bra samtal med de ansvariga politikerna och jag tror att det kan leda till att nya initiativ tas för att ytterligare förbättra vården vid hjärtstopp.
Vi pratade bl.a. om behovet av en infrastruktur för var hjärtstartare placeras och hur tillsyn och skötsel ska göras. Batteriet på hjärtstartaren behöver ju bytas efter några år eller efter varje gång den använts och detsamma gäller elektroderna. Sedan i september 2021 ingår Region Kalmar län bland de tio regioner i Sverige som tillhandahåller tjänsten med frivilliga sms-livräddare, en tjänst som har visat sig öka möjligheten till överlevnad efter hjärtstopp. Läs mer om sms-livräddare här https://www.smslivraddare.se/
Vi pratade också om vikten av att hjärtstartare är tillgängliga dygnet runt. Det är alltför vanligt att hjärtstartaren förvaras inlåst, kanske av rädsla för att den ska stjälas. Här krävs ett totalt omtänk och ett omtag. Hjärtstartare ska förstås placeras så att den är tillgänglig när den behövs och den ska också registreras i hjärtstartarregistret https://hjartstartarregistret.se/#/ Det var roligt att se att politikerna verkligen insåg att här behövs det ett nytänk. Vi gjorde också en intervju med regionråden, du ser den här
Ikväll var det dags för vår andra omgång av HLR-utbildning för grannar här i Lagmanskvarn. Utbildningen hölls av Daisy Nilsson och Barbro Efraimsson från Riksförbundet HjärtLung Oskarshamn och innehöll både teori och praktik. Vi är nu raskt på väg mot ett hjärtsäkert Lagmanskvarn och det känns både glädjande och meningsfullt.
Mer information om hjärt-lungräddning finns på Svenska rådet för hjärt-lungräddnings hemsida https://www.hlr.nu/
Igår medverkade Annmargreth och jag på SWEDEHEARTs årsmöte i Malmö. Vi var inbjudna under punkten Överlevare och närstående – om att överleva ett hjärtstopp.
SWEDEHEART https://www.ucr.uu.se/swedeheart/om-swedeheart/bakgrund-och-historia är ett kvalitetsregister med syftet att stödja evidensbaserad terapiutveckling vid akut och kronisk kranskärlssjukdom och vid kateterburen eller kirurgisk klaffintervention genom att ge kontinuerlig information om vårdbehov, undersökningar, behandlingar och behandlingsresultat.
Vi berättade vår berättelse om hur jag drabbades av hjärtstopp i september 2017 och om vägen tillbaka. En viktig del i vår presentation är vad vi har lärt oss, vad vi har gjort hittills och vad som återstår att göra.
• Politiker generellt bör satsa mer på hälsofrämjande insatser som kan förebygga hjärt-kärlsjukdom.
• Politiker på nationell, regional och kommunal nivå bör avsätta resurser så att överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030.
• Det bör finnas en instans som har ansvar för att erbjuda alla i samhället utbildning och årliga repetitioner i hjärt-lungräddning. Det är särskilt viktigt att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas och att det säkerställs att detta verkligen sker. I Danmark är det obligatoriskt med utbildning i hjärt- och lungräddning i samband med att man tar körkort. Kanske något för Sverige att ta efter?
• Landets samtliga regioner bör besluta om att räddningstjänst/polis larmas ut vid hjärtstopp, som ett komplement till ambulans. Idag skiljer det mycket mellan olika regioner.
• Landets samtliga regioner bör se till att frivilliga livräddare (sms-livräddare) larmas ut vid hjärtstopp. Detta är i linje med de nyligen publicerade europeiska riktlinjerna för hjärt-lungräddning. Även här skiljer det idag mycket mellan olika regioner.
• Alla hjärtstartare bör registreras i Sveriges hjärtstartarregister och fler göras tillgängliga dygnets alla timmar. Idag finns de flesta hjärtstartare bakom lås efter kontorstid.
• Riksdagen bör anta en nationell strategi för var och hur hjärtstartare ska placeras. Idag sker detta ofta på privatpersoners och föreningslivets initiativ.
Det är alltid lite tudelat att dela sin personliga berättelse på det här sättet, men det känns positivt att få feedback och att också veta att vår berättelse kan hjälpa någon annan i liknande situation.