”Det som inte mäts finns inte”, brukar det sägas ibland. Kanske det är en överdrift att uttrycka sig så, men det ligger definitivt mycket i att det är viktigt vilka resultat som efterfrågas. Tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård började mätas mer systematiskt 2004 och har sedan dess följts upp noggrant. Dock har fokus legat enbart på väntetid till läkarbesök. Nu, efter att den nya professionsneutrala vårdgarantin infördes 1 januari 2019 har för första gången nationell statistik kommit på tillgängligheten till fler grupper än läkare. Det är minst sagt anmärkningsvärt att sjukvårdshuvudmännen inte har efterfrågat dessa siffror tidigare, men desto roligare och viktigare att dessa resultat nu börjar komma.
SKL publicerade i veckan den första redovisningen av nya vårdgarantin där det nu går att utläsa tillgängligheten till många professioner i primärvården ända till vårdcentralsnivå. En fråga som jag ställer mig efter första mätningen är varför bara 9 av 21 regioner redovisas? Men framförallt är jag glad över att det äntligen finns mätningar att redovisa för många yrkesgrupper. Vi kommer nu från förbundet att följa resultaten noga över tid och jag utgår från att regionerna kommer att göra detsamma. 
I veckan träffade vi från Fysioterapeuterna den socialdemokratiska gruppen i Riksdagens socialutskott och fick möjlighet att presentera vårt arbete och tid till bra samtal omkring bl.a. elevhälsa, MAR, specialistfysioterapeut, prevention och rehabilitering. Ta del av vår presentation här. Tack för ett bra besök i Riksdagen! 
Samtidigt som vi träffade den socialdemokratiska gruppen i socialutskottet så firade utredningen God och nära vård 2 år som utredning med att träffa referensgruppen med professionsföreträdare, denna gång förstärkt med representanter för yngre/studentrepresentanter från förbunden.Från Fysioterapeuterna deltog bl.a. nytillträdde studentordföranden Robin Jarl, som sammanfattade dagen så här:
”Det var ett intressant tillfälle, men framförallt givande, att få diskutera kring våra professioner och hur vi kan bidra till ett hälsofrämjande arbete. Mycket diskussion fördes kring hur vi når denna grupp individer i rätt skede där en hälsofrämjande intervention skulle vara gynnsam. När kommer vi egentligen i kontakt med dessa, är det när de uppsöker vårdcentralen eller är det faktiskt när de kommer in på apoteket och rådfrågar farmaceuten? Hur ska vi ta tillvara på just det tillfället? Det fanns en enighet i att vi behöver hitta en gemensam strategi i hur vi identifierar dessa individer, men även en struktur hur vi därefter går vidare i det hälsofrämjande arbetet.”
Regeringens utredare Anna Nergårdh tillsammans med yngre/studentrepresentanter från hälsoprofessionerna
Avslutningsvis i detta blogginlägg också något från Sacos ordföranderåd, där förbundsordförande och förbundsdirektörer för Sacos 22 olika förbund träffades. Förmiddagen ägnades åt Sacos framtidsarbete och eftermiddagen huvudsakligen åt de förändringar av LAS som föreslås i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Under eftermiddagen besökte också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ordförandekonferensen. Ylva Johansson tydliggjorde att LAS-utredningen handlar om att utöka undantagen i turordningsreglerna. Det finns en oro för att det ska omfatta mycket mer än det. Så blir det inte, enligt arbetsmarknadsministerns uttalande på Sacos ordföranderåd.
En intensiv och bra arbetsvecka närmar sig sitt slut. Inför helgen, tänk på att vi går mot ljusare tider! 
Vacker vy från lusthuset vid Valdemarsudde på Djurgården, en sen eftermiddag under veckan.
Trevlig helg!
För Andrea Lindblom, ny ordförande för Fysioterapeuternas studentsektion, var detta det första förbundsstyrelsemötet. Hon informerade bl.a. om den workshop med studenter som anordnades av Anna Nergårdh som inspel till utredningen God och nära vård. Det ger hopp när studenterna så självklart tar plats i debatten! ”Det är ju vi studenter som ska jobba i framtidens hälso- och sjukvård, så självklart ska vi vara med och forma den”, sa Andrea. 
