Stort tack för mig!

Nu är det dags för mig att sätta punkt för åtta inspirerande och fantastiska år som förbundsordförande för Fysioterapeuterna. Detta blogginlägg nr 451 blir mitt sista i detta uppdrag och i eftermiddag stänger jag ner mejlen och tar sedan semester fram till årsskiftet.

Jag är stolt över att ha fått vara coach i ett stort lagarbete där vi tillsammans i förbundet har flyttat fram fysioterapeuters positioner och tagit plats i samhällsdebatten. Förbundets frågor om hållbar hälsa och rörelse tillhör i dag samhällets viktigaste frågor, och beslutsfattare vet i dag att Fysioterapeuterna är ett trovärdigt förbund som vill bidra och vara en del av lösningen på de många utmaningar som svensk välfärd står inför.

Jag gör nedan en liten summering av åtta givande år och har lagt en del länkar, bl.a.  till de olika årssammanfattningarna, för den som är intresserad. Den som vill kan också ta del av en LÄNGRE PRESENTATION med sammanfattande händelser här från 2012-2020 .

2012: När jag i november 2012 blev vald till förbundsordförande så blickade jag i mitt linjetal  35 år bakåt och spanade 35 år framåt. Spaningen handlade om vikten av att ta tillvara patienters och närståendes perspektiv,  att som ledare inte stå i vägen för förändringar utan bidra till att öppna nya fönster och dörrar och att arbeta tillsammans för bättre resultat.
 2013 (sammanfattning av året) minns jag framförallt som ett resande-år för att lära känna verksamheterna runt om i landet. Resandet och verksamhetsbesöken har varit så viktiga och ett stort lärande för mig, med många värdefulla möten. Ett historiskt datum blev den 17 december, då riksdagen fattade beslut om att fysioterapeut är det officiella namnet på yrket. 

2014 (sammanfattning av året) inleddes med att Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), som en följd av den ändrade beteckningen av yrket bytte namn till  Fysioterapeuterna.

I förbundsstyrelsen satte vi nu målet att förbundet ska gå från att vara ett förbund som får jaga för att få vara med i samhällsdebatten, till att vara ett förbund som är självklart och ständigt efterfrågas. Under våren blev jag introducerad i vårt pågående nordiska samarbete vid ett möte i Helsingfors och ett europeiskt möte med  dåvarande ER-WCPT i Köpenhamn. 

2015 (sammanfattning av året) blev året då Fysioterapeuternas budskap på allvar fick genomslag i samhället. En höjdpunkt för min egen del blev världskongressen i Singapore där jag var inbjuden att medverka med ett 5 minuters tal på  Futures forum inför kollegor från 120 länder. Sällan har jag varit så väl förberedd.  Talet finns här. 
I slutet av året genomförde vi också en lärresa till USA tillsammans med många beslutsfattare och ledare från svensk hälso- och sjukvård, en resa som ledde till fördjupade kontakter och också bidrog till att öka förståelsen för värdet av fysioterapeuters insatser. 

2016 (sammanfattning av året) präglades av Fysioterapeuternas kongress, med ett intensivt dialogarbete benämnt #fysioframtid inför kongressen. Kongressen fattade beslut om en ny vision ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” och en ny värdegrund för förbundet, ett mycket viktigt beslut. Stort också att bli omvald som ordförande och nu tillsammans med en ny förbundsstyrelse. Här mitt linjetal från kongressen 2016

2017 (sammanfattning av året) genomförde vi Fysioterapeuternas hälsoresa runt om i Sverige, där vi tillsammans med medlemmar och externa samarbetspersoner samtalade kring ämnet hälsa och vad den nya visionen innebär. Jag fick under året också möjlighet att medverka med en ledare med rubriken The Moving Generation i European Journal of Physiotherapy. Inför Almedalsveckan 2017 publicerade Dagens Medicin en helsida med rubriken”Så tog fysioterapeuterna plats mitt på scenen”, och för mig blev det en bekräftelse för att förbundet på nationell nivå hade blivit ett förbund som var självklart och ständigt efterfrågades. 

Hösten 2017 inträffade det ofattbara. Mitt under en cykelsemester på Bornholm drabbades jag av ett hjärtstopp som jag mirakulöst nog överlevde, tack vare fantastiska livräddande insatser. Jag kom tillbaks i arbete efter ett par månader, men den händelsen kom sedan definitivt att påverka resten av mandatperioden. Mina närmaste i ledningen för förbundet ställde upp på ett enastående sätt och lagarbetet för att leda förbundet stärktes. För egen del kände jag mig paradoxalt nog, med den egna erfarenheten av att vara patient, ännu starkare i argumentationen för mer förebyggande och rehabiliterande insatser. Under senhösten 2017 valdes jag också in som styrelseledamot i Saco. 

2018 (sammanfattning av året) firade Fysioterapeuterna 75-årsjubileum, något som firades under hela året och med en minnesvärd jubileumsmiddag en ljummen augustikväll i Stockholm, där vi lyckades samla både nuvarande förbundsstyrelse, studentrepresentanter och sju förbundsordföranden från 1977 och framåt tillsammans. 
Utredningen God och nära vård som driver på omställningen av hälso- och sjukvården har pågått sedan 2017 och har lämnat flera betänkanden. Förbundet har varit delaktiga i referensgruppen för professionerna sedan starten och har i hög grad fått möjlighet att framföra Fysioterapeuternas synpunkter. Regeringens utredare Anna Nergårdh har medverkat i flera sammanhang i förbundets olika sammankomster, alltid i en konstruktiv dialog. 2018 genomfördes också en genomgripande renovering av den fastighet som förbundet äger tillsammans med tre andra förbund, en god investering för framtiden. 

2019 (sammanfattning av året). En av mina personliga höjdpunkter under året var mitt möte med Greta Thunberg, när jag en tidig aprilmorgon bestämde mig för att fråga henne om hon kunde tänka sig att skicka en hälsning till WCPT:s världskongress i Geneve, där jag skulle tala om ledarskap. Jag fick göra en kort inspelning med henne och det kändes väldigt bra att även detta år kunna bidra till världskongressen med ett budskap från Sverige. Vid världskongressen i Singapore 2015 hade jag en hälsning från Pippi Långstrump och denna gång från en 16-årig svensk klimataktivist, se video här , som under året därefter träffat många världsledare och framfört sitt budskap om att lyssna på vetenskapen. Min medverkan på ledarskapsseminariet på världskongressen i Genève var definitivt en stor personlig utmaning och en höjdpunkt för mig. Ta del av hela seminariet och min föreläsning om ledarskap här2019 blev också året då förbundet startade En podd i rörelse. Fram till dags dato har vi gett ut 32 avsnitt, ett intressant grepp och något som har varit ett stort lärande för egen del. 

2020 blev ett år präglat av Coronaviruset och Covid-19, som kom att påverka hela samhället och självklart också förbundets verksamhet. Medarbetarna i svensk hälso- och sjukvård gjorde heroiska insatser, bl.a. blev det uppenbart också för allmänheten att fysioterapeuter och sjukgymnaster utför livsviktiga och livräddande insatser.

2020 blev året då Fysioterapeuterna p.g.a. corona-pandemin genomförde sin första digitala kongress.  Kongressen beslutade bl.a. att Agenda2030 och Barnkonventionen ska vara utgångspunkten för förbundets verksamhet de kommande åren och en ny förbundsstyrelse och en ny förbundsordförande valdes.

Nu är vi inne i de sista veckorna av 2020. Nyvalda och tillträdande ordföranden Cecilia Winberg har den senaste veckan medverkat angående rehabilitering i samband med Covid-19 i Socialstyrelsens podd På djupet och i en debattartikel i Aftonbladet angående vikten av att vi alla tar ansvar och följer myndigheternas rekommendationer under de kommande helgerna.

Idag publiceras också avsnitt 32 av Fysioterapeuternas podd En podd i rörelse där jag som avgående förbundsordförande samtalar med Cecilia Winberg. I samtalet reflekterar jag kring mina åtta år som förbundsordförande och Cecilia Winberg berättar sina tankar om vad hon vill göra under sina första 100 dagar som ordförande.

I en slutintervju i nr 6 av tidningen Fysioterapi berättar jag mer om åren i Fysioterapeuterna, där också min avslutningsledare finns:

Nu vill jag säga varmt tack till dig som läsare av denna min sista blogg i uppdraget som förbundsordförande. Tack för all fin och konstruktiv feedback!

En bit in på det nya året kommer tillträdande förbundsordförande Cecilia Winberg att starta sin blogg med adress ceciliawinberg.se.

Varmt lycka till Cecilia och till den nya förbundsstyrelsen, till alla medlemmar och till hela förbundet. Det har varit en fantastiskt stimulerande tid tillsammans!

En riktig God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag er alla! 

 

Avslut och uppbrott

Den senaste tiden har varit omtumlande på många sätt. Pandemin håller oss i ett järngrepp. Inom Fysioterapeuterna har vi för första gången genomfört en helt digital kongress, vi har haft det sista förbundsstyrelsemötet för mandatperioden och likaså det sista mötet med förbundskansliet, helt digitalt. Vi har inte träffats fysiskt som kansli eller styrelse sedan i början av mars. Ett mycket märkligt sätt att göra avslut och en märklig tid för uppbrott.
Men mitt i allt detta känns det fantastiskt att ändå KUNNA ses, om än digitalt och det är med stolthet, tacksamhet och värme jag inom kort lämnar mitt uppdrag i ett förbund, som innehåller så mycket arbetsglädje. 

Igår torsdag medverkade jag i Fysioterapipodden i ett samtal om vad det innebär att vara förbundsordförande i professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna. Du lyssnar på poddavsnittet här.
I veckan kom årets sista nummer av tidningen Fysioterapi med mycket intressant läsning, inte minst med ett reportage om fysioterapeuter som utfört stordåd under pandemin, men som inte känner sig sedda och uppskattade.

I tidningen finns också en lång slutintervju med mig och som vanligt har jag även i detta nummer skrivit min förbundsledare. Det blir lite speciellt, när man vet att den tidningen ligger hemma hos 13000 medlemmar och deras familjer, på badrummet, i sovrummet eller vid köksbordet. Känns som om jag varit på regelbundna hemma-hos-besök 6 gånger om året i åtta år nu. En gång när jag lämnade in bilen på service så sa mannen som satt i kundservice:
– Hej Stefan!
-Hej, men känner vi varandra? sa jag.
-Javisst, du har legat på vårt nattduksbord i flera år nu, sa han.
Han var gift med en av våra medlemmar. 

Vintermörkret är verkligen mycket påtagligt nu och i helgen är det åter dags att fira Lucia. Jag önskar er alla en trevlig helg!
Nästa fredag blir det min sista blogg inom detta uppdrag. Glad Lucia! 

 

Rörelse är livsviktigt!


När jag fortsätter min summering av åtta år som förbundsordförande så är det ett ord som återkommer väldigt frekvent, nämligen rörelse. Rörelse är en central del av fysioterapi och en central del i Fysioterapeuternas verksamhet. Som fysioterapeut eller sjukgymnast så har du kunskapen om hur viktigt det är med rörelse ständigt med dig och redan för åtta år sedan talade vi i förbundet ofta om fysisk aktivitet, den bästa medicinen. 2014 kom oroande siffror från WHO om att fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för död i världen och leder till att 3 miljoner människor dör i förtida död. När förbundet 2016 antog en ny värdegrund så blev ett av ledorden i rörelse.  Nu har WHO nyligen uppdaterat sina globala riktlinjer för fysisk aktivitet. Uppdateringen visar att det fortfarande är alltför många som ej når upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet. För unga personer är 4 av 5 otillräckligt fysiskt aktiva. En nyhet med uppdateringen är att de nya riktlinjerna beskriver hur stillasittande kan kopplas till ohälsa för olika grupper, tex gravida kvinnor och personer med kroniska sjukdomar. WHO uppmanar alla länder att använda sig av riktlinjerna för att öka nivåerna av fysisk aktivitet i alla grupper. I Sverige finns sedan flera år tillbaka ett viktigt arbete inom detta område,  FYSS, en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och som redan tidigare utkommit i två versioner. Ytterligare en uppdatering kommer i början av nästa år.
Folkhälsomyndigheten  arbetar också för närvarande med att ta fram svenska riktlinjer, som kommer att ges ut under våren 2021.

Sammanfattningsvis: Rörelse är enkelt uttryckt livsviktigt! Och som Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten klokt uttrycker det: ”Riktlinjer i sig ger inte mer rörelse eller mindre sittande, men är ett viktigt steg i nationell samordning och kan ge stöd i det regionala och lokala arbetet”.
Idag publiceras avsnitt 31 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse”, där tillträdande förbundsordförande Cecilia Winberg samtalar med Esther-Mary D’Arcy, som är ordförande för Europe Region World Physiotherapy, vars syfte är att stödja medlemsorganisationerna (inklusive Fysioterapeuterna) från 37 europeiska länder, samt att marknadsföra professionen. Samtalet handlar bland annat om likheter och skillnader mellan de 37 medlemmarna och om organisationens arbete med Agenda 2030. (Samtalet sker på engelska.)

I går kväll hade Fysioterapeuterna ordnat ett digitalt glöggmingel och avtackning för mig som förbundsordförande. Jag känner mig fortfarande helt omtumlad och ödmjukt överväldigad av alla fantastiskt fina hälsningar och tal. Inte helt lätt att sitta tillbakalutad hemma i vardagsrummet och bara ta emot. Åtta år sätter definitivt sina djupa spår och jag är väl medveten om att jag har väldigt många goda vänner och kamrater. Ett stort och varmt tack till er som hade arrangerat detta på ett så fint sätt och till alla och envar som skickat hälsningar och gåvor! ??Jag känner mig riktigt kärleksboostad❤️! 

En riktigt trevlig helg önskar jag er alla!

Äldre får inte den rehabilitering de har rätt till

Nu har det snart gått två veckor sedan kongressen och för egen del befinner jag mig i en brytningstid. Allt fokus under hösten har legat på att förbereda och genomföra en digital kongress på så bra sätt som möjligt, och jag är väldigt nöjd med att det trots svårigheter gick att genomföra på ett bra sätt, med många viktiga beslut som fattades.
Min mandatperiod som förbundsordförande räcker året ut så jag hanterar fortfarande ordförandeuppdraget, men försöker förstås i möjligaste mån att hänvisa frågor som är framåtsyftande redan nu till  min efterträdare Cecilia Winberg, som tillträder som förbundsordförande 1 januari.
Tiden fram till dess kommer jag att använda för avslutande möte med förbundsstyrelsen, summering av mina åtta år som ordförande och förstås för överrapportering till Cecilia.
Min tanke är att fortsätta skriva denna veckoblogg varje fredag fram till julveckan och vi planerar också för ytterligare två poddavsnitt, den 4 december och den 18 december.

Åtta år går fort och mycket har hänt i positiv riktning. Men i vissa avseenden slår det mig hur svårt det är att få genomslag för vissa frågor. Jag tänker på det, utifrån en av nyheterna som fått stort medialt genomslag under veckan. Det handlar om IVO:s granskning av medicinsk vård och behandling av personer på särskilda boenden för äldre under covid-pandemin. Generaldirektör Sofia Wallström var skarp och tydlig i sina formuleringar. Det är uppenbart att här återstår mycket att göra, inte minst i form av bättre samverkan mellan regioner och kommuner.

Det finns påtagliga likheter med området rehabilitering för äldre. Redan när jag började uppdraget som förbundsordförande så var frågan om rehabilitering av äldre en prioriterad fråga. Redan då arbetade vårt förbund tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter för att alla kommuner skulle ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR. Vi har alltsedan dess fortsatt påtala att äldre personer inte får tillgång till den rehabilitering de har rätt till. I vårt påverkansarbete riktat till kommuner och regioner, till riksdag och regering har vi enträget upprepat vårt budskap. Vi beskriver det i rapporten Tre lyft för Sverige och i Fysioterapi ger resultat . Vi har påtalat de stora fördelarna, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt med att satsa på rehabilitering, särskilt inom kommunal verksamhet. Vi har skrivit många debattartiklar och vi har varit tydliga i våra budskap, och ändå har satsningarna på äldres hälsa och rehabilitering uteblivit.

Debattartikel i Aftonbladet 2018 

Vi har nu veckan skickat den rapport till IVO som Fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter sammanställde i juni 2020 angående kommunernas beredskap ur ett rehabiliterande perspektiv vid covid-19. Rapporten baseras på enkätsvar från medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) inom kommunal hälso- och sjukvård. Sammanfattningsvis visar rapporten att det under våren 2020 varit en kraftigt minskad tillgång till rehabiliterande insatser inklusive hjälpmedelsutprovning inom den kommunala hälso- och sjukvården. På vissa håll upphörde all rehabiliterande verksamhet. Konsekvenser för patientsäkerhet lyfts i rapporten liksom vilket behov av stöd MAR:arna upplever sig behöva. 

Det saknas alltså inte fakta, och problemen inom äldreomsorgen dyker inte upp som en nyhet. För egen del har jag svårt att stå ut med tanken på att äldre personer inte får tillgång till den rehabilitering som de har rätt till. Jag hoppas verkligen att IVO:s granskning ska leda till systematiska förbättringar inom detta område. Varje individ, ung eller gammal har rätt att bli respekterad och att få tillgång till adekvat vård och rehabilitering. Det finns många goda förbättringsförslag i utredningen God och nära vårds huvudbetänkande, men tiden hastar. Det är dags att gå från ord till handling, och göra det mycket skyndsamt.

Jag fortsätter summera och sammanfatta mina år som företrädare för Fysioterapeuterna. Men i dessa Corona-tider med alla pågående restriktioner vill jag nu önska er en alldeles särskilt fin 1:a-adventshelg. Det gick att förutse i somras att det skulle bli en besvärlig höst och att det skulle krävas mycket av oss, alla och envar. Och det är nu det är dags att påminna varandra om: Håll i och håll ut! Håll fysiskt avstånd, men glöm inte att höras och ses ändå. Ett samtal kan betyda så mycket.

Glad Advent önskar jag er!?

 

Viktiga beslut för framtiden på Fysioterapeuternas kongress

Under helgen som gick genomfördes Fysioterapeuternas kongress. På grund av pandemin blev det för första gången en digital kongress och det känns oerhört skönt att det verkligen gick att genomföra kongressen digitalt och att konstatera att demokratin fungerade, även digitalt.

Kongressen fattade en rad viktiga beslut. Bl.a. togs beslut att Agenda 2030 och  FNs Barnkonvention ska beaktas i hela förbundets verksamhet, ett viktigt beslut för en mer hållbar utveckling. Läs mer här om besluten på kongressen.

Under kongressen var det också dags för mig att lämna över ordförandeklubban i Fysioterapeuterna till min efterträdare Cecilia Winberg som tillträder som förbundsordförande den 1 januari. Stort och varmt lycka till Cecilia och till hela den nyvalda förbundsstyrelsen! 

Så här flera dagar efteråt känner jag mig fortfarande lite omtumlad och tagen av väldigt intensiva dagar med en fantastiskt inspirerande kongress och också för en rörande och fin avtackning vid kongressens slut.

Stort och varmt tack till alla kongressdeltagare och till alla er som jobbat stenhårt med att förbereda denna digitala kongress. Och ett stort tack till vårt enastående kongresspresidium med Freddy Grip och Erica Sandberg i spetsen, som skickligt lotsade oss igenom vår första digitala kongress.

Om du i efterhand vill ta del av invigningen av kongressen, talen från våra gästtalare eller nyvalda ordförandens Cecilia Winbergs linjetal så hittar du det här på fysioterapeuterna.se/kongress2020.

Varmt tack till alla gästtalare och tack för alla fina och varma vänskapshälsningar från många ordförandekollegor i Sverige och från flera andra länder. Uppskattas mycket!

I slutet av kongressen var det så dags att lämna över stafettpinnen i form av ordförandeklubban. Tack för en fin och varm avtackning. Ta del av Cecilia Winbergs tal till mig här. Du kan ta del av mitt avslutningstal på kongressen här

 

Idag publiceras avsnitt 30 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse”  där Cecilia Winberg samtalar med masterstudenten och fysioterapeut Dimitrios Stathopoulos från Grekland som går masterprogrammet i Medical Science vid Lunds universitet. Samtalet handlar om masterprogrammet, men också hur den fyraåriga utbildningen i Grekland ser ut för att bli fysioterapeut. Dimitrios berättar att fysioterapeuter i Grekland inte har samma självständiga yrkesroll som i Sverige. (Samtalet sker på engelska)

Trevlig lyssning och en trevlig helg önskar jag er alla!

 

 

Hälften av kommunerna klarar inte sitt rehabiliterande uppdrag

Idag publicerar Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter en ny rapport. En enkätundersökning bland de fysioterapeuter och arbetsterapeuter som är MAR (Medicinskt ansvariga för rehabilitering) visar att mer än hälften av kommunerna inte anser att de klarar sitt rehabiliterande uppdrag fullt ut.  Ta del av rapporten här och läs vår debattartikel i Dagens Samhälle idag.

Det är verkligen högt tryck i rehabiliteringsfrågorna nu. I måndags fick vi äntligen till ett telefonmöte med socialminister Lena Hallengren omkring detta. Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna förde fram konkreta förslag på vad som behöver göras för att klara den stora rehabiliteringsskuld som nu växer i samband med Covid 19. Läs mer om våra förslag här.

Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter och jag i telefonmöte om rehabilitering med socialminister Lena Hallengren i måndags.

I normala fall skulle vi nu strax innan semesterperioden ladda som mest inför Almedalsveckan, som brukar vara ett fantastiskt tillfälle för nätverkande och påverkansarbete. Men i år är det inte alls som vanligt, vi är mitt inne i en allvarlig pandemi och fokus är i stället på att hålla ut och att hålla i med fysisk distansering, tvätta händer, stanna hemma och skydda våra äldre. Och om vi måste resa, så gäller det att göra det ansvarsfullt.

I stället för att resa till Almedalen så kommer vi från Fysioterapeuterna att arrangera det seminarium, som vi hade planerat för Visby, digitalt.
På tisdag 30/6 kl 14 kan du följa vårt seminarium i ett mycket angeläget ämne: Brister vårdkedjan för gravida?  Du kan också ta del av seminariet i efterhand via webben .

I tisdags berättade jag i ett separat blogginlägg att jag inte kandiderar för omval vid Fysioterapeuternas kongress 14-15 november. Jag kommer alltså att avsluta mitt spännande och stimulerande uppdrag den 31 december. Mitt beslut känns helt rätt, det känns bra att sluta medan energin fortfarande är på topp. Och jag är övertygad om att nya krafter kommer att driva Fysioterapeuternas viktiga frågor vidare med full kraft.
Jag anade förstås att mitt beslut och mitt besked i tisdags skulle väcka viss uppmärksamhet, men jag är ändå överväldigad över alla fina kommentarer från goda kamrater på olika sociala medier i veckan. Jag visste att jag har många vänner, men det känns förstås  fint att få bekräftelse på min tes om att ledarskap till mycket stor del handlar om att bygga goda relationer. Eller som IHI:s tidigare ordförande Donald Berwick brukar uttrycka det: “It’s all about relationships “.

Nu tar bloggen sommaruppehåll och återkommer efter semestrarna i augusti. Önskar er alla en skön sommar! 

 

Dags att gå vidare

Om knappt fyra månader,  den 14-15 november beslutar Fysioterapeuternas kongress om inriktningen för förbundets politik 2021-2024. Då väljs också en ny förbundsstyrelse och förbundsordförande. Jag har nu meddelat valberedningen att jag inte står till förfogande inför nästa mandatperiod, utan kommer att avsluta mitt uppdrag som förbundsordförande 31 december i år.

Att få möjligheten att få företräda sin profession, att bli vald och också omvald är fantastiskt och mycket hedrande. Ett roligare och mer stimulerande uppdrag har jag svårt att tänka mig. Jag valdes i november 2012 till förbundsordförande och omvaldes 2016. Sammanlagt har jag alltså haft förmånen att under snart 8 år få leda professions- och fackförbundet för Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster, och detta i en tid när de frågor som Fysioterapeuterna arbetar med har blivit allt viktigare. De frågor som är förbundets hjärtefrågor, om ett hälsosamt liv i rörelse för alla, tillhör idag samhällets viktigaste frågor och Fysioterapeuterna är som förbund nu en aktiv och efterfrågad part i samhälls- och hälso- och sjukvårdsdebatten. Det har varit fantastiskt att få vara coach och ansvarig ledare i detta lagarbete.

Hur har jag då kommit till beslutet att avsluta mitt uppdrag? Att ha ett förtroendeuppdrag som förbundsordförande är mer än att ha ett jobb. Det här handlar om att i princip dygnet runt leva sitt uppdrag, att ständigt vara beredd att kommentera offentligt, att ständigt vara till hands och tjäna förbundet, och självklart tar det på krafterna. Jag har i flera tidigare utmanande uppdrag som jag har haft konstaterat att en ledare har som mest att ge under ca 6-8 år. Då har det mesta av den kompetens och energi man har som ledare kommit organisationen till del. Jag har inte alltid lyckats hålla mig till den tidsramen om 6-8 år, men i detta fallet sammanfaller det med mandatperioden och jag är nu övertygad om att det är rätt läge för en ny förbundsordförande och en ny förbundsstyrelse, som kommer att ta vid och på ett bra sätt fortsätta att utveckla förbundets verksamhet.

För egen del har självklart också det hjärtstopp som jag drabbades av hösten 2017 påverkat mitt beslut. Att bli räddad tillbaks till livet och att få den stora förmånen att få fortsätta leva med och träffa nära och kära är ju helt fantastiskt. En av mina målsättningar direkt efter hjärtstoppet var att också så snabbt som möjligt komma tillbaka och slutföra mitt uppdrag som förbundsordförande, vilket jag också har kunnat göra. Därför känns det nu helt rätt att vid årets slut avsluta uppdraget och gå vidare. Därefter är det dags för nya krafter att ta vid och fortsätta Fysioterapeuternas arbete för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse.

För egen del ska jag nu i lugn och ro ta och fundera på vad jag ska ägna mig åt i framtiden. Jag har kvar ett uppdrag som styrelseledamot i Saco som sträcker sig till november 2021. Jag funderar utöver det på hur jag på bästa sätt kan använda min långa erfarenhet som ledare för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården på systemnivå. Linjechefsjobbens tid är för min del sedan lång tid förbi, men lusten att förbättra och att arbeta för hållbar hälsa är obruten. Dags att gå vidare alltså, jag hoppas på något sätt kunna få nytta av min erfarenhet som ledare och coach.

Men fram till 31 december så är jag fortfarande förbundsordförande för Fysioterapeuterna. Fram till dess kommer jag att ha fokus på att med full kraft fortsätta leda förbundets verksamhet.

Dear colleagues and friends,
I would like to inform you about what’s going on. In just under four months, on November 14-15, the Swedish Association of Physiotherapists’ Congress will decide on the direction of the association’s policy 2021-2024.  Then a new Board and the President of the Association are also elected.
I have today told the Nomination Committee that I am not available for the next term, but will end my assignment as President of the Association on December 31 this year.
To have the opportunity to be represented in sin, to be elected and also re-elected is fantastic and very honorable.  I have a hard time imagining a more fun and more stimulating assignment.  In November 2012, I was elected president of the federation and was re-elected in 2016. In total, I have had the privilege of leading the professions and trade union for Swedish physiotherapists for almost 8 years, and this is a time when issues that the Swedish Association of Physiotherapists work with have become all the more important.  The issues that are the heart issues of the union, about a healthy life in motion for everyone, are today’s most important issues in society and the Physiotherapists as an association are now an active and sought-after part of the social and health debate.  It has been fantastic to be the coach and responsible leader in this teamwork.
How, then, have I come to the decision to terminate my assignment?  Having a trust assignment as a union President is more than having a job.  This means that I live around my mission in principle around the clock, to be constantly prepared to comment in public, to be constantly on hand and serve the union, and of course it takes on the powers.  In several previous challenging assignments, I have found that a leader has the most to give for about 6-8 years.  Then most of the skills and energy you have as a leader have benefited organizations.  I have not always managed to stick to the time frames of 6-8 years, men in this case coincide with terms of office and I am now convinced that it is the right position for a new covenant President and a new covenant board, which will take on and on  a good way to continue to develop the association’s business.
For my part, of course, the cardiac arrest that I suffered in the fall of 2017 also affected my decision.  To be saved back to life and to receive the great benefit of being able to continue living with and meeting loved ones is absolutely fantastic.  One of my goals immediately after the cardiac arrest was to come back and complete my assignment as a chairman of the union as quickly as available, how I have also been able to do.  Therefore, it now feels quite right to end the assignment and move on at the end of the year.  Then it is time for new forces to take on and continue the work of the Physiotherapists so that everyone can live a healthy life on the move.
I am so happy and grateful for the good cooperation I have had with WCPT, ERWCPT and also for our good Nordic cooperation.  I will carry it with me in the future.
 But until December 31, I am still the President of the Swedish Association of Physiotherapists.  Until then, I will focus on continuing to lead the association’s activities in full force.
Best regards
/Stefan