Sverige kan rädda fler liv!

Årligen drabbas cirka 6000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, 677 överlevde 2022 men betydligt fler skulle kunna räddas. Sverige behöver en nationell strategi kring hjärtstopp! 

Igår fick vi från Hjärtuppropet tillsammans med företrädare för Svenska rådet för hjärt- lungräddning och Sms-livräddare möjlighet att berätta om hjärtstopp i samhället på Socialdepartementet. Vi fick träffa Caroline Agrell, politiskt sakkunnig hos socialminister Jacob Forssmed och Martin Premmert, polititiskt sakkunnig hos sjukvårdsminister Acko Ankarberg. 

Vi hoppas genom detta initiativ bidra till att Sverige inom några år har färre hjärtstopp, fler som kan HLR, fler tillgängliga hjärtstartare som kopplas upp på personen som fått hjärtstoppet samt att överlevare efter hjärtstopp får en individuell återhämtningsplan. 

Stort tack för ett bra möte!

Ta del av vår presentation här:

Lika självklart som att kunna simma

I veckan var Annmargreth och jag inbjudna till Högskolan Dalarna för att medverka i ett seminarium om hjärtstopp.

Medverkade gjorde också Hjärtuppropet och ledande forskare inom området hjärtstopp och det var mycket intressant att få fördjupa sig inom området.

Björn Jadeland och Niklas Waldenström från Hjärtuppropet uppmanade till engagemang för att öka kunskapen inom HLR och att öka antalet hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Gå gärna in på Hjärtuppropets hemsida https://www.hjartuppropet.se/ och ta del av mer information. Skriv också gärna på deras namninsamling för att bidra till få till en reell förändring!❤️

Initiativtagaren till seminariet var Anneli Strömsöe, proprefekt Institutionen hälsa och välfärd,
docent vid Högskolan Dalarna, och själv disputerad inom området hjärtstopp 2013


Övriga medverkade var Johan Herlitz, professor, prehospital sjukvård, Högskolan Borås och Matilda Frisk Thorell, doktorand, Sahlgrenska Akademin, Göteborg.

Johan Herlitz, som är en nestor inom hjärtstoppsområdet, gjorde en initierad historisk resumé över utvecklingen av hjärt-lungräddning både i Sverige och globalt. Det gjorde stort intryck på mig när han beskrev hur kunskapen om HLR först började spridas på allvar i Sverige 1983, genom ett initiativ av kardiologen Stig Holmberg, som tog ansvar för massutbildning av människor i samhället i HLR. ”Det skall vara lika självklart att kunna HLR som att kunna simma” var hans tes. Stig Holmberg initierade också det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret som idag utgör ett slags facit för HLR verksamheten i landet. Läs mer här https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/02/Hjärt-lungräddningens-historia-2016.pdf

Uttrycket ”Lika självklart som att kunna simma” är något som jag själv som överlevare efter hjärtstopp funderat en hel del på. Idag är det få som ifrågasätter vikten av att lära sig simma. Simskola är en självklarhet och uppmuntras av samhället.
Varför är det inte lika självklart att kunna HLR? Alla borde självklart lära sig HLR och också repetera det regelbundet och samhället behöver ta ett övergripande ansvar för detta.

Johan Herlitz poängterade att responstiden för ambulans vid hjärtstopp behöver kortas. Utvecklingen går just nu åt fel håll och detta behöver uppmärksammas. Responstiden är en avgörande faktor för att öka antalet överlevare efter hjärtstopp

Matilda Frisk Thorell talade om hjärtstopp i samband med idrottsutövande. Hon betonade bl.a. vikten av att det sker fler riskbedömningar i samband med idrottande, såväl för elitidrottare som motionsidrottare.


Annmargreth och jag talade under rubriken Livet innan och efter hjärtstopp. Vi har ju gjort denna typ av presentationer många gånger nu, där vi delger våra erfarenheter som överlevare, livräddare och närstående. Vi beskrev livet innan hjärtstopp, hjärtstoppet och den efterföljande veckan på sjukhus, första tiden hemma, rehabiliteringen och sist men inte minst: Vad har vi lärt oss och vad behöver göras?

En av de saker vi lyfte var den ojämlika tillgången på frivilliga SMS-livräddare i Sverige. Tjänsten SMS-livräddare finns i elva av Sveriges 21 regioner, och tyvärr tillhör Dalarna en av de regioner som inte ännu anslutit sig till denna tjänst. För mig som överlevare känns detta svårt att förstå, idag vet vi nämligen att frivilliga SMS- livräddare ökar möjligheten till överlevnad efter hjärtstopp. Det finns idag 136 000 frivilliga SMS- livräddare i Sverige, en enastående siffra i sig. Det finns också knappt 2000 personer i Dalarna, som registrerat sig för SMS-livräddartjänsten. Dessa personer kan få larm när de befinner sig utanför Dalarna, men inte på hemmaplan. Jag hoppas verkligen att vi snart kan få se att alla 21 regioner i Sverige erbjuder denna tjänst.

I Danmark finns motsvarande tjänst i alla fem regionerna. Danmark är i mångt och mycket ett föredöme när det gäller hjärtstoppsvården, inte minst genom att det finns många hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt och att det finns en rikstäckande tjänst med frivilliga SMS-livräddare, eller hjerteløber, som det danska systemet heter https://hjertestarter.dk/hjerteloeber

I Danmark är överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus klart bättre än i Sverige, ca 15 % jämfört med 10% i Sverige. Så en självklar fråga blir ju: Vad kan vi lära av Danmark?

Ta gärna del av vår presentation här

Foto: Matilda Frisk Thorell

Stort tack till Anneli Strömsöe och Högskolan Dalarna för att vi blev inbjudna att medverka!

Alla hjärtans dag – lär dig hjärtlungräddning!

Februari månad är ”hjärtemånaden” och idag på Alla hjärtans dag publicerar Fysioterapeuterna avsnitt 12 av En podd i rörelse med Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung. Inger betonar bl.a. vikten av att ALLA  lär sig Hjärt-lungräddning och att det finns tillräckligt med hjärtstartare, som är tillgängliga dygnet runt. Hon påpekar också vikten av jämlik rehabilitering och värdet av fysioterapeuters insatser i hjärtrehabiliteringen. Lyssna på vårt samtal här. 

I onsdags var jag tillsammans med Caroline Agrell från kansliet på ett mycket inspirerande studiebesök.  ”Vi måste se den tydliga kopplingen mellan lärande och hälsa. Mår du bra kan du lära bättre, och när du lär bättre mår du bättre. Och då får man igång de uppåtgående spiralerna som gör storverk för elevernas utveckling och resultat. ”  Det sa Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan när vi besökte dem för att följa fysioterapeuten Linnea Kärdevik, som är heltidsanställd på skolan inom elevhälsan. Johan Hallberg har under ett antal år arbetat strategiskt och målinriktat med elevhälsoarbetet på skolan, tillsammans med flera professioner bla skolsjuksköterska, kurator, studievägledare mfl. Och resultat med högre närvaro och höjda resultat syns nu. Särskilt roligt var det att lyssna till skolans fina samarbete inom elevhälsan. ”Vi är första linjens hälso- och sjukvård”, sa Johan Hallberg. Och jag upplevde ett tydlig likhet med god och nära vård- arbetet! Och att det blivit en succé med att ha en fysioterapeut anställd på Malmaskolan. Vilka andra skolor är modiga och följer efter? Både rektor Johan Hallberg och skolsköterska Maria Hedström betonade den stora fördelen med att ha Linnea Kärdevik heltids anställd som fysioterapeut vid skolan, som har ca 650 elever.

I tisdags hade vi besök från Socialstyrelsen, som på uppdrag av regeringen gör en uppföljning av hur det går med omställningen till en god och nära vård i kommuner och regioner. Nu fick vi som företrädare för vår profession lämna våra synpunkter och förslag till förbättringar. En riktigt bra dialog och ett värdefullt tillfälle till konstruktiva inspel. 

Igår träffade jag ett gäng nya distriktsordföranden, som var samlade på en utbildningsdag på kansliet. Som distriktsordförande leder man ett förbund i miniatyr, företräder medlemmar från regioner och kommuner, privat anställda och privatpraktiker och med samma vision (”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” ) och samma värdegrund som förbundet i sin helhet (värdeorden: i rörelse, trovärdiga och tillsammans).Jag tillsammans med Lisa Svedestedt, Distrikt Stockholm, Wiveca Englund, Distrikt Västmanland, via länk Julia Baltharsson, Distrikt Kronoberg, Daniel Augustsson, Distrikt Halland, Lennart Dückow Distrikt Västra Götaland och Tess Barrington, ombudsman Fysioterapeuternas kansli

Avslutningsvis skickar jag med ett lästips. Årets första nummer av tidningen Fysioterapi kom ut i veckan. Läs min ledare och en hel tidning här med spännande och intressant innehåll!

Ha en fin Alla ❤️ Dag och trevlig helg!

 

 

Glimtar från 2019 och från det gångna decenniet

Med några glimtar och bilder ska jag försöka mig på att sammanfatta det gångna året 2019. Vill också tipsa om förbundets nyårsextra av En podd i rörelse.

Men först en kort sammanfattning av det decennium som snart är till ända och den resa som vårt förbund fått göra under dessa tio år, varav jag nu fått tjäna förbundet som förbundsordförande i sju år.

2010 inleddes ett nytt avtalssamarbete med Vårdförbundet inom förhandlingsparterna OFR, ett samarbete som kom att vara i åtta år. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012 var det dags för kongress i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, med beslut om att föreslå riksdagen byte av yrkestitel, med val av ny förbundsstyrelse och ny förbundsordförande efter avgående ordförande Anna Herrting. En av målsättningarna för den nya förbundsstyrelsen var att bli ett förbund som är ständigt och självklart efterfrågat istället för att ständigt få jaga för att vara med i beslutsrummen. Läs mitt linjetal som nyvald ordförande 2012 här.  
2013 använde jag en del av tiden till att resa runt i hela landet för att lära känna organisationen. En viktig del var att fortsätta arbetet för jämställda löner och att ta plats och göra förbundet synligt under Almedalsveckan. 
I december 2013 fattade Riksdagen beslut om att fysioterapeut skulle vara den officiella beteckningen på yrket fr.o.m. 1 januari 2014. Samtidigt bytte förbundet namn från Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till Fysioterapeuterna. 
2015 var det dags för världskongress i Singapore. För egen del var det min första världskongress som representant för vårt svenska förbund. En stor upplevelse med deltagare från över 100 länder och där jag också fick möjlighet att hålla ett kort tal om framtidens fysioterapi. Jag och förbundet fick dessutom skicka med de ledord, som min hemstad Vimmerby använder efter Astrid Lindgren: ansvar, mod och fantasi, till WCPT:s nya ordförande Emma Stokes. Dessa ord ingår sedan dess i WCPT:s strategiska arbete. 

 

 

 

 

 

 

2016 var det åter dags för kongress i Fysioterapeuterna, då en ny vision, som bygger på FN:s tredje globala mål antogs. En ny förbundsstyrelse valdes och själv blev jag omvald som förbundsordförande för ytterligare fyra år. Läs mitt linjetal här.

 

 

 

 

2017 blev Fysioterapeuterna hedersvärt omnämnda i branschtidningen Dagens Medicin: ”Så tog Fysioterapeuterna plats mitt på scenen”. Samma år arrangerades en vetenskaplig världskongress i Sydafrika, där förbundet deltog. 

 

2018 präglades av att det var 75 år sedan förbundet bildades. En högtidsstund var det när nuvarande förbundsstyrelse firade förbundets 75 år tillsammans med tidigare förbundsordföranden och studentordföranden en ljummen augustikväll i Stockholm. 

 

2019  är året som nu snabbt lider mot sitt slut. Det har varit ett ganska turbulent politiskt år i Sverige, med nya konstellationer och samarbeten över de tidigare blockgränserna. En ny regering kom på plats i början på året, 131 dagar efter valet i september 2018.
Inom hälso- och sjukvården har utredningen God och nära vård spelat en viktig roll även detta år. Huvudbetänkandet kommer i slutet av mars 2020 och innehåller viktiga frågor för Fysioterapeuterna, inte minst inom områdena prevention, rehabilitering och nationella taxan. Fysioterapeuterna vill fortsätta vara en del av lösningen på den omställning som pågår inom hälso- och sjukvården. 

Förbundet ansökte under året om inträde i AkademikerAlliansen, som fr.o.m. 2019 är den förhandlingskartell som Fysioterapeuterna tillhör för offentliganställda medlemmar.

Fysioterapeuterna deltog i mars på Vårdarenan, en ny samlingsplats för svensk hälso- och sjukvård, i arrangemang av Dagens Medicin. 

Hållbarhetsfrågorna har tagit ett tydligt steg framåt under året och det blir alltmer tydligt att utan hållbar utveckling blir det ingen hållbar hälsa och välfärd. 

Några av mina personliga höjdpunkter under året var mitt möte med Greta Thunberg, när jag en tidig aprilmorgon bestämde mig för att fråga henne om hon kunde tänka sig att skicka en hälsning till WCPT:s världskongress i Geneve, där jag skulle  tala om ledarskap. Jag fick göra en kort inspelning med henne och det kändes väldigt bra att även detta år kunna bidra till världskongressen med ett budskap från Sverige. Vid världskongressen i Singapore 2015 hade jag en hälsning från Pippi Långstrump och denna gång från en 16-årig svensk klimataktivist, se video här , som under året därefter träffat många världsledare och framfört sitt budskap om att lyssna på vetenskapen. Det är dags att agera för klimatet, och detsamma gäller för hälsan. Det är hög tid för en kraftfull satsning på prevention och rehabilitering! 

Det var en stor upplevelse att delta på världskongressen i Genève tillsammans med representanter för 120 länder. Det var också både utmanande och hedrande att få medverka i ett symposium om ledarskap. Ta del av min presentation här.

 

 

 

Under året har förbundet börjat lansera ett antal faktablad Fysioterapi ger resultat, som beskriver nyttan med fysioterapeutiska insatser, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Faktabladen har varit uppskattade och är mycket användbara i förbundets påverkansarbete. 
Ett glädjeämne under året var att fysioterapeut Anna Duberg vann utmärkelsen Årets förnyare, Guldskalpellen, för sitt arbete med Dans för hälsa. Ta del av min intervju med henne här

 

Almedalsveckan blev som vanligt intensiv och energifylld och Fysioterapeuterna deltog med ett eget seminarium och som medverkande i en rad andra evenemang. 

Ett nytt grepp för att nå ut med förbundets budskap är en nystartad podd, En podd i rörelse. Syftet är att podden ska vara en röst i samhällsdebatten och också fokusera på Fysioterapeuternas vision. 

Ett orosmoln är resultatet av den enkät som förbundet våren 2019 genomförde till medlemmar som arbetar inom regional primärvård. Det finns många oroande brister i arbetsmiljön och det blir allt tydligare att det behövs ett mer hälsofrämjande och personcentrerat ledarskap, med mindre detaljstyrning och ersättningssystem som premierar personcentrering och hållbarhet över tid. Här en av årets debattartiklar i detta ämne.
En höjdpunkt under året var Fysioterapi 2019, som arrangerades i oktober och som lockade mer än 1200 deltagare. Dagarna var fyllda av mycket energi och ett stort engagemang, inte minst inom området hållbar hälsa.
I samband med detta tilldelades Charlotte Häger utmärkelsen Årets fysioterapeut 2019.

 

 

WHO arrangerade under året, som ett led i Agenda 2030-arbetet, den andra världskonferensen i Rehabilitation 2030. Förbundsdirektör Helena Pepa representerade förbundet. I samband med konferensen bloggade WCPT:s ordförande Emma Stokes och jämförde bl.a. den satsning som behövs för att åstadkomma en jämlik rehabilitering av hög kvalitet vid den satsning som gjordes för att kunna landsätta en människa på månen. Ett högt satt mål men det är fullt möjligt. Läs hennes blogg här.

Jag avrundar denna exposé över året och decenniet som gått med att konstatera att  Fysioterapeuterna idag är ett förbund som är ständigt och självklart efterfrågat, precis det som förbundsstyrelsen 2013 ville uppnå och vi ser som förbund framåt med tillförsikt. Vi vill fortsätta att tillsammans vara ett trovärdigt förbund i rörelse.
Jag skickar också med med min senaste förbundsledare i tidningen Fysioterapi.

 

 

 

 

 

 

 

Med detta vill jag också säga ett stort tack för det gångna året.  Tillsammans rör vi oss nu på resan in i 2020-talet, som än så länge bara skymtar i horisonten. Välkommen år 2020, jag önskar alla läsare ett riktigt Gott Nytt År! 

 

Hög tid för folkhälsa och jämlik rehabilitering

Den senaste tiden har debatten handlat ovanligt mycket om folkhälsa. Anledningen är förstås att regeringen nyligen presenterade folkhälsopropositionen. Tillsammans med Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung skrev jag i måndags i Dagens Medicin en debattartikel om vikten av att nu göra en verklig satsning på folkhälsa och jämlik rehabilitering. Andra debattartiklar i ämnet folkhälsa är Johan Carlssons debattartikel 9 maj i Dagens Medicin, Fredrik Modéus den 10 maj i DN och Susann Ask den 12 maj i Dagens Medicin.

Jag medverkade i tisdags i en paneldiskussion på Dagens Medicins seminarium om folkhälsa. På seminariet presenterade regeringens folkhälsoproposition av Anna-Lena Sörenson (S) och Johan Carlsson gav Folkhälsomyndighetens perspektiv. Det nya delmålet om ökad fysisk aktivitet och bra matvanor är viktigt och glädjande. Mitt medskick i paneldiskussionen var att det nu är dags att satsa på hälsa på riktigt. För det krävs tydliga mål, att strategier tas fram och att detta byggs in i ledarnas hjärtan. Och slutligen att ledningens uppmärksamhet på alla nivåer kanaliseras till förbättringar.

För att det ska ske krävs att Folkhälsomyndigheten tar ledarrollen, men också att regeringen är tydlig i sin prioritering, så att hälsa hamnar högt upp hos alla myndigheter och departement. Folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället.

Anna-Lena Sörenson (S), Socialutskottet och Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten

I torsdags gästbloggade jag på temat hälsa och jämlik rehabilitering hos PRO. Jag skriver bl.a. om hur viktig fysisk träning är för äldre och att tillgången till rehabilitering inte ska vara beroende av i vilken kommun man bor. Läs mitt inlägg här.

På torsdagen träffades också ordförande och förbundsdirektörer i de 23 Sacoförbunden till ordföranderåd. Ett av de viktigaste ämnena var Välfärdens finansiering, där Saco verkar för att det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté för välfärdens framtida åtagande och finansiering.

Sacos ordförande Göran Arrius och Lena Granqvist, samhällspolitisk chef i Saco

Min arbetsvecka inleddes med att som gäst närvara vid invigningen av Vårdförbundets kongress i Uddevalla, där bland annat förbundsordförande Sineva Ribeiro och statsminister Stefan Löfven talade. Grattis till Sineva Ribeiro, som valdes om till förbundsordförande och till hela den nyvalda förbundsstyrelsen i Vårdförbundet!

Läs mer om Vårdförbundets kongress här.

Denna vecka har bjudit på ett fantastiskt försommarväder i södra Sverige. Önskar alla en trevlig helg med ett foto från Djurgårdsfärjan en ljummen försommarkväll i veckan.

Folkhälsoproposition och europeisk fysioterapikongress i Dublin

Fredagen den 19 april presenterade regeringen Folkhälsopropositionen. Generellt är det positivt att regeringen vill ge Folkhälsomyndigheten mer ansvar för att samordna den statliga hälsopolitiken på alla de åtta målområdena, det behövs en tydlig samordning. Det är också positivt att regeringen vill stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet, och därför aviserar om ett delmål: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Regeringen uppmanar i propositionen alla aktörer att aktivt arbeta med att främja en god och jämlik hälsa och verka för att minska de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Från Fysioterapeuterna vill vi bl.a. genom initiativet TRE LYFT FÖR SVERIGE bidra till detta arbete. Vi arbetar också för vår vision: ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse”

Det är angeläget att hälsoskillnaderna uppmärksammas som ett problem för samhället som helhet, dels utifrån perspektivet hållbar utveckling, dels utifrån ett effektivt utnyttjande av allmänna resurser.

Regringens förslag ligger också i linje med Agenda 2030 och WHOs arbete för att öka fysisk aktivitet. En strategisk plan (2018-2030) håller på att tas fram och ska nu spridas. Fysioterapeuterna är delaktiga i detta arbete genom vårt internationella arbete.

Ett tydligt exempel på den ojämlika hälsan finns i Sweadhearts nyligen publicerade rapport, där siffror om rehabilitering efter hjärtsjukdom och tillgång till fysioterapeutledd träning visar en spridning från under 10% i Landskrona till över 90% i Alingsås.

Just nu befinner jag mig i Dublin, där 11th General Meeting of the European Region of the WCPT pågår torsdag-lördag, arrangerat av ER-WCPT.

I mötet deltar representanter från 36 av de 39 länder som ingår i regionen och mötets fokus är aktuella utvecklingsfrågor inom fysioterapi och hälso- och sjukvård. I den svenska delegationen ingår förutom jag själv också förbundsdirektör Helena Pepa, hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander och professor Charlotte Häger.

Mycket sittande blir det på en kongress, men vi har ändå hunnit med kortare promenader, och t.ex. konstaterat att våren har kommit betydligt längre i Dublin än på sina håll i Sverige.

Trevlig helg och en skön Valborg!

Kommentar till regeringens vårbudget

Idag har regeringen presenterat sin vårbudget.

De satsningar som görs på bland annat ökad tillgänglighet, kortare köer och på att hälso- och sjukvårdens personal används så att alla kompetenser tas till vara, t.ex. i form av multidisciplinära vårdteam är så klart bra och det är områden där vi som fysioterapeuter har stor kunskap och erfarenhet.

Men för att långsiktigt kunna möta de behov som människor har inom hälso- och sjukvården behöver vi tänka nytt. Att satsa förebyggande och rehabiliterande är nyckeln för att vi även i framtiden ska kunna erbjuda en hälso- och sjukvård och omsorg i världsklass, resurserna måste gå till dem som har störst behov. Ett led i detta är att förebygga att problem och sjukdom uppstår. Fallolyckor kostar exempelvis samhället drygt 24 miljarder per år men kan till en betydligt lägre kostnad förebyggas och på så sätt minska både personligt lidande och samhällsekonomiska kostnader.

Hälso- och sjukvården behöver ställa om till ett mer förebyggande och långsiktigt sätt att arbeta. Annars kommer vi se samma resultat som vi har idag om några år. Detta kräver nya sätt att organisera och arbeta på. Vi som är med och skapar och styr dagens hälso- och sjukvård måste våga tänka framåt och inte lösa framtidens utmaningar med gårdagens lösningar.

Fysioterapeuterna saknar i regeringens vårbudget ett offensivt hälsoperspektiv där satsningarna handlar om förebyggande hälsofrämjande arbete och en god rehabilitering för dem som drabbats av sjukdom och skador. Här kan fysioterapeuter göra en insats.

Ledande politiker behöver tänka nytt och inte enbart fokusera på problem som har funnits under lång tid, som till exempel vårdköer och vårdplatsbrist. Nu är det hög tid att prioritera det förebyggande arbetet.

Läs mer i Fysioterapeuternas initiativ Tre lyft för Sverige.

Förbundsstyrelse, DN debatt och samverkan med forskning och utbildning

Igår torsdag sammanträdde förbundsstyrelsen för första gången efter semestern. På agendan fanns många ärenden bland annat att utse årets fysioterapeut. Vem det blir offentliggörs, i samband med Internationella Fysioterapins dag, som är den 8 september.

Förbundsstyrelsen antog ett lönepolitiskt program, där några av de viktigaste frågorna är att aktivt verka för inrättande av differentierade tjänstestrukturer med bland annat specialisttjänster, möjliggöra rätten till ett livslångt lärande och inrättande av kliniska specialistutbildningstjänster. I samband med detta avtackades förhandlingschef Dolores Kandelin Mogard, som slutar på  förbundet för annat uppdrag.

Som extern gäst medverkade denna gång Roger Molin, SKL, som höll en uppskattad presentation om de oerhört stora utmaningar som välfärden står inför, men också de möjligheter som t.ex. digitalisering och en satsning på hälsa och förebyggande arbete i samhället erbjuder.

Charlotte Chruzander föredrog juryns förslag till Årets fysioterapeut (uppe t.v.), Roger Molin talade om framtidens utmaningar (nere t.h) och Dolores Kandelin Mogard avtackades av förbundsstyrelsen (nere t.v.). Och förbundsstyrelsen passade i en paus på att hämta lite frisk luft samtidigt som de nya give away-mössorna i Fysioterapeuternas gröna färg testades. 

I söndags publicerades i DN en debattartikel där Fysioterapeuterna tillsammans med sex andra fack- och professionsförbund lämnar fem konkreta förslag på praktisk politik som behöver föras för att hälsoklyftorna ska kunna brytas.Debattartikeln följdes av en replik från socialminister Annika Strandhäll, där hon bl.a. pekade på vikten av färre stuprör och mer samverkan.

I onsdags medverkade jag tillsammans med Ida Kåhlin, förbundsordförande i Sveriges Arbetsterapeuter på en utbildningsdag för fysioterapi- och arbetsterapiprogrammen på Karolinska Institutet. Ämnet för dagen var vision för samverkan mellan utbildning, forskning och vård. Förutom att presentera Fysioterapeuternas forskningspolitiska strategi så betonade jag vikten av att ständigt inta medborgarens/patientens perspektiv och vikten av att tänka i nya perspektiv, där hälsa och digitalisering är två viktiga delar. Annika Östman Wernersson, dekan för styrelsen för utbildning inledde (uppe t.v) varefter också Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter och jag (nere t.v) medverkade

Fortfarande känns det både möjligt och viktigt att försöka hålla kvar sommarkänslan. Avslutar denna veckas blogg med ett foto från en av sommarens cykelturer, här på norra Öland, med ljumma sommarvindar och sköna perspektiv.

Trevlig helg!