Etikettarkiv: Fysioterapeuterna

Kommentarer till regeringens satsning på hälso- och sjukvård och överenskommelser med SKL

Publicerat av

Efter förra veckans utspel från finansdepartementet om det stora finansiella glappet som finns inom välfärden presenterade idag regeringen ett antal satsningar och tillsammans med SKL ett antal överenskommelser inom hälso- och sjukvård. Satsningen omfattar totalt 9,4 miljarder kr. 

Självklart är det viktigt och glädjande att det görs en kraftfull satsning. Det är mycket bra att regeringen och SKL ser behovet och satsar resurser på den kommunala hälso- och sjukvården. Den kommunala hälso- och sjukvården har under alltför lång tid varit eftersatt inte minst avseende antalet fysioterapeuter och möjligheterna till kompetensutveckling. Detta drabbar framförallt vårdtagarna, men även medarbetarna. Satsningen är en tydlig, och välbehövlig, signal och vi hoppas att detta kommer alla medarbetare till del tex. i form av kompetensutveckling.

Satsningen på omställningen till god och nära vård är mycket positiv, liksom att stärka vårdgarantin. Det är bra för att patienterna ska få rätt kontakt och rätt vård direkt. Men det kommer att innebära att det t.ex. behövs fler fysioterapeuter.

Prevention nämns som en viktig del i satsningen på psykisk ohälsa, och att det finns framgångsrika sådana angreppssätt vet vi t.ex. från arbetet med Dans för hälsa, som nyligen tilldelades utmärkelsen Guldskalpellen

Vidare är det självklart bra med satsningar på specialistssjuksköterskor, men det är viktigt att också komma ihåg att det finns en tilltagande brist på medarbetare inom andra professioner, t.ex. fysioterapeuter. Många professioner, däribland fysioterapeuter får betala sin vidareutbildning till specialistfysioterapeut själva, samtidigt som de arbetar. Detta är självklart inte acceptabelt. Det är nu hög tid att inkludera också andra grupper i satsningen på kompetensutveckling.

Vid dagens presskonferens som webb-sändes medverkade såväl socialminister Lena Hallengren (S) som ordföranden i SKL:s sjukvårdsdelegation Marie Morell (M), ett bra tecken att presentera överenskommelserna över partigränserna och mellan staten och SKL. Noterade också att Lena Hallengren gav cred till tidigare socialministern Göran Hägglund för att han startade arbetet med nationella cancerstrategin för mer än 10 år sedan. Det är bra och välgörande med överenskommelser och arbete över gränserna. Bara om vi arbetar tillsammans kan vi klara välfärdens stora utmaningar.

Vad är viktigt för dig?

Publicerat av

I tisdags gjorde jag tillsammans med Caroline Agrell, socialpolitisk strateg, ett besök på Lasarettet i Ystad där vi var inbjudna för att delta vid Skånedistriktets styrelsesammanträde. Vi gjorde också ett intressant verksamhetsbesök på Ystads Lasarett, där vi träffade på sjukhuschef Annika Malmqvist och blev guidade på rehabenheten, där förbundets vice ordförande Cecilia Winberg arbetar som enhetschef till vardags.

Som vanligt är det mycket givande med verksamhetsbesök, att hinna samtala med medlemmar om aktuella frågor och att bli uppdaterad på verksamheters möjligheter och svårigheter. Inte oväntat blev det många samtal kring kompetensutveckling, specialistfysioterapeut och lön, men också en uppdatering av  den ansträngda situationen inom primärvården. Stort tack för ett mycket givande besök!

Från Ystad fortsatte jag till Stockholm, där förbundsstyrelsen sammanträdde onsdag-torsdag. Viktiga frågor på agendan var bolagsstämma i Fysioterapeuterna Service AB, årsbokslut 2018 och startmöte för budget 2020. Vi ägnade också en hel del tid åt professionsfrågor som specialistordning och karriärvägar. Ett uppskattat inslag var medverkan från Marie Morell (M), ordförande i SKL:s sjukvårddelegation, som delgav oss sin spaning på hälso- och sjukvårdens framtidsfrågor.

I veckan kom ett nytt nummer av tidningen Fysioterapi. I min förbundsledare tar jag upp en fråga som är viktig att ställa, såväl till patienter och närstående i den kliniska verksamheten som till medarbetarna i verksamheten: Vad är viktigt för dig? Om du som ledare ställer den frågan, så kommer du att få svar. Och då är det klokt att lyssna på svaren. Att lyssna på och uppmärksamma sina medarbetare är ett gott råd i dagens ansträngda hälso- och sjukvård. Den 4 juni uppmärksammar SKL denna fråga i ett webb-sänt seminarium, där jag tillsammans med flera andra medverkar. Passa på och ta del, och ställ dig gärna frågan själv: Vad är viktigt för dig?

Önskar er alla en trevlig helg! Passa på att njuta av grönskan i naturen, det tänker jag göra! 

Some of my highlights from WCPT General Meeting and WCPT Congress

Publicerat av

After many intensive working days it was time for me to leave the congress and Geneva and I’m now back in Sweden again. I went home with a lot of impressions, so many that it’s difficult to sort right now. It is so powerful and inspiring to meet people from around the globe. People you haven’t met in four years and also meetings with a lot of new people. Here are some of my highlights from the week in Geneva.General Meeting. Proud to represent the Swedish Association of Physiotherapists at the WCPT General Meeting together with  Cecilia Winberg, Vice President, Helena Pepa, CEO and Charlotte Chruzander, Health and Medical Strategist .

There where 350 delegates from 108 countries who decided on the content of the business plan over the next four years, about finances, a new constitution for WCPT, a number of different policies and much more. Emma Stokes, Ireland, was re-elected as President of WCPT for another four years and Melissa Locke, Australia, was elected as new Vice-President. Read more here. Our warm congratulations to Emma and Melissa and to the new Board. We wish them all the best of luck for the upcoming years.

The opening ceremony. Very inspiring that together with 4,300 physiotherapists from 130 countries gather under the direction of the WCPT President Emma Stokes. A fine opening program where I listened very carefully to Esperanza Martinez, ICRC Head of Health, when she told about the amazing work done in over 80 countries. Well done WCPT to highlight this in the opening ceremony. And, of course, as a Swede, you will be particularly proud when Charlotte Häger, chairman of the Congress Programme Committee enters the stage and presents the fantastic selection at the congress. She resembled the programme to a traditional Swedish smorgasbord, where you can pick your own favorites and try a little bit of everything. Read more about the opening ceremony and the congress here.

Awards. ??????????. Several Swedish physiotherapists were recognized with different awards. Charlotte Häger and Christina Opava at the Dinner Award, where I received Christina’s award on behalf of her. Helena Pepa, Therese Kristersson and Emelie Karlsson who, in conjunction with the congress’s opening ceremony, were advertised as poster-winners. Read more about the prize winners here. Congratulations to all the winners!

Symposium on leadership. It was challenging but also very inspiring to participate in this symposium on leadership together with amazing  colleagues from Ireland, United Kingdom and United States. The engagement in the room was great and we received a lot of positive feedback on the symposium. Thank you WCPT for inviting me. You can take part of my presentation and see the seminar afterwards here.

Poster. Cecilia Winberg presented a poster on advocacy through creating relations. Good to see the work and the messages from our association in concentrated form.

Impressions. Being on a world congress like this is like being in a bubble for a few days, with an intense buzzing in different languages, talking, listening and meeting with new and old friends, an important element for the profession’s further development.

Thanks a lot to the WCPT, to Emma Stokes and Jonathon Kruger, to Charlotte Häger and the Congress Programme Committee, to Pia Fankhauser and  the Physioswiss and to all of you who has made this Congress week such a success.

Using the words from Emma Stokes: “We meet, we connect, we share, we talk, we laugh, we dine, we create lasting friendship and, because of that, we are better”.Good bye Geneva!

 

Ledarskap, co-production och intensivt nätverkande på WCPT Congress

Publicerat av

Efter många och långa intensiva arbetsdagar är det nu dags för mig att lämna kongressbubblan och Genève och ta mig  hem mot Sverige igen. Jag reser hemåt med en mängd intryck, så många att det är svårt att sortera just nu. Det är så kraftfullt, inspirerande men också omtumlande att möta människor man inte träffat på fyra år, och också möten med en mängd nya människor. Också roligt och inspirerande att möta så många engagerade svenska fysioterapeuter på plats. Jag försöker mig på att ge några korta glimtar från veckan här: Symposium om ledarskap. Utmanande men också mycket inspirerande att tillsammans med fantastiska kollegor från Irland, Storbritannien och USA medverka i detta symposium om ledarskap. Engagemanget i lokalen var stort och vi fick mycket positiv feed back på symposiet. Ta del av min presentation och se seminariet i efterhand här.

Seminarium om co-production. Jag lyssnade på bra presentationer i ett angeläget ämne: Improving physiotherapy by co-production for persons living with long-term conditions. Kristina Areskoug modererade och Cecilia Winberg var en av de som medverkade.

Poster. Cecilia Winberg presenterade en poster om Fysioterapeuternas hälsoresa. Roligt att se förbundets arbete och  budskap i koncentrerad form.

General Meeting. En rad beslut fattades för de kommande fyra verksamhetsåren i WCPT. Läs mer i separat blogginlägg här och läs tidningen Fysioterapis intervju med mig här.

Utmärkelser??????????. Flera svenska fysioterapeuter uppmärksammades med olika utmärkelser. Charlotte Häger och Christina Opava på Dinner Award, där jag tog emot Christinas utmärkelse å hennes vägnar och Helena Pepa, Therese Kristersson och Emelie Karlsson som i samband med kongressens invigningsceremonin påannonserades som poster-vinnare. Läs mer om pristagarna här.  Ett riktigt stort grattis till alla pristagare!

Invigningsceremonin. Mycket inspirerande att tillsammans med 4500 deltagare samlas i Genève Arena. Ett fint invigningsprogram där bl.a. en representant  för Internationella Röda korset medverkade och berättade om det fantastiska arbete som utförs i ett 80-tal länder. Bra av WCPT att lyfta fram detta i invigningen. Och så blir man ju som svensk förstås särskilt stolt när Charlotte Häger, ordförande i den vetenskapliga programkommittén till världskongressen kliver upp på scenen och presenterar det fantastiska utbudet på kongressen. Hon liknade det för övrigt  vid ett traditionellt svenskt smörgåsbord, där det gäller att plocka ut det bästa. Läs mer om invigningen och kongressen här.

Att vara på den här typen av världskongress är som att vara i en bubbla för några dagar, med ett intensivt surrande på olika språk, pratande, lyssnande och möten med nya och gamla vänner, ett viktigt inslag för professionens vidareutveckling. Fantastiskt stimulerande men självklart också lite påfrestande efter ett antal dagar. Delar av förbundsstyrelsen fanns på plats i Genève och vi hann se skymten av varandra. Det blev också många andra möten, inte minst med våra nordiska kollegor och med en del återseenden sedan världskongressen 2015 i Singapore, t.ex. here t.v. Jessica Lees MacCubbin, ordförande i WCPT students and early carriers. 

En del av vår svenska delegation är kvar på plats i Genève också under måndagen. Själv tar jag en lugnare dag på hemmaplan innan det på tisdag är dags för Stockholm igen för min del. Vacker vy från veckan som gick

There is a need for a new leadership in healthcare

Publicerat av

Before the Symposium on Leadership that I will participate in at WCPT Congress next week, I publish here the English version of the article of debate that I wrote together with Cecilia Winberg, Vice President. It was published in the Swedish newspaper Dagens Medicin on April 4. You can follow the Leadership Symposium on the web on livestream May 11th 4 pm CEST.

”The Swedish healthcare system needs to overcome the challenge of a future population increase, which includes a growing ratio of children and the elderly. All this together with the increase of non–communicable diseases (NCDs). There is a need of change in leadership – at all levels. Healthcare is the occupational sector with the highest level of sick leave and we cannot continue to do as we always have done if we want to see improvement.  Therefore, a new leadership is needed that demands, follows up and creates conditions for new working methods, but also a new health-promoting leadership.

Sweden has signed the UN’s global goals and Agenda 2030, where goal number three stipulates to ensure healthy living and promote well-being for everyone, which is absolutely a beautiful sentence in its right, but to realize this we need to make the change.  An increasing proportion of employees in the health care sector feel that they are unable to see and meet the patients and their family’s needs – ethical stress is a well-known concept. Competition for personnel is increasing due to lack of health care employees and a considerable innovative approach will be required to be an attractive employer.

Last year, the Swedish Agency for Health and Care Analysis presented the report “From recipients to co-creators, a knowledge base for a more person-centred healthcare”. The report describes the need for a more person-centred approach, not only in meetings with patients and their families, but throughout the hole organization.  The organizational culture within healthcare is characterized by a hierarchical approach and has been for decades.

We believe that we must create a culture in which employees work for patients and their families, not for the management.  This can only be reality when politicians, stake holders and senior management – as well as the business-related management themselves have the person-centred working method, demand, follow up and use this as conditions for their leadership.

The culture and leadership that characterize the healthcare organisations also permeates in meeting with patients and their families. One cannot give to others what one does not have, therefore leaders should ask the question to their employees: ”What matters to you?”.  In the broader perspective, this is about creating the conditions for sustainable health and working life.  For this to become a reality, four changes are needed in leadership.

1. Clearer person-centred and sustainable management. Organizations must be organized on basis of the people you are there for and not on basis of a certain profession.  If we want to see results, we must encourage, ask for and follow up results.  This applies to both clinical treatment results and to sustainable health for employees.  Otherwise, we can’t expect any improvement.  The leaders need to take precedence in the sustainability work and live by its own device, otherwise no one else follows.

2. Use the possibilities of digitalization. Through digitalization people can be given the opportunity for treatments and information through completely new tools and applications. The health care must take on the challenge and be a part of the development in the way that the patients demand.  Organisations must have well equipped digital systems and software, which are user friendly to both personnel and patients.

3. Focus on competence supply in organisations. Employees ability to develop competence is a matter and guarantee for patient safety. Today many health care organisations are failing in their responsibility to secure competence. In Sweden this responsibility is given to the first line manager, but in a stressful everyday life it is not easy for competence development to be prioritized.  In 2019, according to a political four-party agreement, the new government will introduce a national co–ordination with assignment to long-term planning of personnel and competence supply in healthcare.  

4. Together. In a person-centred healthcare, all patients are entitled to the right competence. It is necessary to co–operate between employees within different professions and employers.  

Barriers to collaboration must be removed, between both systems and in the remuneration systems that regulate large parts of the private healthcare system.  

It can never be the patient’s responsibility to co–ordinate what healthcare to get from different professions. The caregiver is a guest in the patient’s life, not the other way around.

For several years, we have been talking about the importance of the participation of patients and their families.  Now there is a need to move from words into action. Managers and leaders must take their responsibility and always work towards a person-centred health care, for the benefit of patients and their families”.

 

Hälso- och sjukvården behöver ett nytt ledarskap

Publicerat av

Att debattera ledarskap är utmanande, särskilt om man som vi föreslår att ledarskapet behöver förnyas. Det första som behövs är nämligen insikten om att förändringen börjar med mig själv. Inte desto mindre är det ett mycket viktigt ämne för hälso- och sjukvårdens utveckling. Läs vår debatt i Dagens Medicins pappersupplaga eller här.

I onsdags var en sådan där särskild arbetsdag med mycket flow, som man gärna vill uppleva igen. Förbundet hade bjudit in till en första frukosthub i ett samhällsviktigt ämne, denna gång var det psykisk ohälsa bland barn och unga som stod på programmet. Den korta morgonstunden var väl förberedd, vi hade mycket kompetenta medverkande, vi hade rummet fullsatt med intresserade beslutsfattare, bl.a. från riksdagens socialutskott, vi hade många goda frukostsamtal och vi hade gott om följare via webben. Flow, helt enkelt. Och det verkade också som om vårt budskap landade hos de politiker som var närvarande. Se gärna webbsändningen i efterhand och notera särskilt den korta men starka berättelsen från Jenny Scott om vägen från psykisk ohälsa via Anna Dubergs Dansprojekt (efter 32 min 30 sek) Samma dag som vi hade vår frukosthub släppte Generation Pep en mycket intressant rapport inom samma ämnesområde, en ny stor hälsostudie som visar att barn och ungdomar äter för dåligt och rör sig för lite. Läs Pep-rapporten 2019 här.

Denna vecka har det kommit ett nytt intressant nummer av tidningen Fysioterapi. Läs gärna och kolla särskilt in förbundsledaren av Cecilia Winberg och Kommenterat från Marie Granberg.

I måndags var jag tillsammans med förbundsdirektör Helena Pepa inbjuden till invigningen av Arbetsterapiforum 2019, som startade med högtidligt firande av Arbetsterapi i Sverige 75 år. Stort grattis till Sveriges Arbetsterapeuter och tack för inbjudan Ida Kåhlin.Förbundsordförande Ida Kåhlin hälsade välkommen, hade ett intressant samtal med tre starka patientföreträdare, Lise Lidbäck, Sara Riggare och Madelene Beermann och socialminister Lena Hallengren invigningstalade på Arbetsterapiforum 2019.

Nästa vecka väntar möte i Finland då vi deltar i det årliga nordiska mötet mellan fysioterapeutförbunden, då vi bland annat förbereder oss inför stundande världskongress i Genève i maj.

Trevlig helg!

 

Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger

Publicerat av

I veckan har både Sacos styrelse och Fysioterapeuternas förbundsstyrelse sammanträtt. På Sacostyrelsens agenda fanns viktiga framtidsfrågor för Saco och därutöver bland annat skattefrågor och de brännheta frågorna kring LAS. På Fysioterapeuternas förbundsstyrelse fanns godkännandet av Verksamhetsberättelse 2018, ta gärna del, det var ett händelserikt och intensivt verksamhetsår. Andra punkter var t.ex. kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor och fastställande av datum för nästa kongress 14-15/11 2020.

Igår torsdag träffades såväl Distriktsrådet som Förhandlingsrådet inom Fysioterapeuterna. Jag gjorde ett kort besök hos Distriktsrådet och träffade distriktsordföranden från hela landet, vilket som alltid är både viktigt och värdefullt. 

Igår torsdag fick vi från Fysioterapeuterna möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens strategiska färdplan. Det blev ett intressant samtal, nyttigt att reflektera tillsammans och att få möjligheten till rak feed back. 

Kommande vecka ska jag medverka i en paneldebatt på Vårdarenan, ett nytt stort möte för hälso- och sjukvårds-Sverige. Ämnet är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Jag kom att tänka på citatet jag hörde första gången för många år sedan från Donald Berwick, IHI: ”Varje system är perfekt utformat för att ge det resultat det ger”. Det är fortfarande lika aktuellt, och för min egen del en av mina ledstjärnor i arbetet. Om vi vill få till en förändring, så duger det inte att fortsätta på samma sätt som idag

Som en förberedelse inför paneldebatten har jag bett om tips och argument från personer inom olika delar i Fysioterapeuternas organisation. Läs synpunkter från Primärvårdssektionen, från privata fysioterapeuter och från distriktsstyrelsen i Kalmar län med både regional och kommunal primärvård.

Fysioterapeuter är redo att bidra konstruktivt till den omställning som behövs för att nå en god och nära vård. Men för att det ska bli praktiskt genomförbart krävs också en målmedveten satsning från sjukvårdshuvudmännen med ökat fokus och ökade resurser för såväl prevention som rehabilitering. Det krävs ett personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap, som lyssnar mer på såväl patienter som medarbetare och leder verksamheten på ett nytt sätt. Det gäller att utforma systemet på ett nytt sätt, annars riskerar vi att få samma resultat som hittills. Varje system är nämligen perfekt utformat för att ge det resultat det ger. 

Kanske något att ta med sig också in i den stundande helgen? Trevlig helg!

 

”Alla artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de remitteras till specialist i sluten vård”

Publicerat av

Som jag skrivit i två tidigare blogginlägg ska jag i nästa vecka medverka i en av många paneldebatter på Vårdarenan, ett arrangemang av Dagens Medicin Agenda, som benämns som en ny stor mötesplats i hälso- och sjukvårds-Sverige. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Läs tidigare blogginlägg om detta här.

I detta inlägg har jag pratat med representanter för distriktsstyrelsen i Kalmar län, med Caroline Birgersgård, distriktsordförande, arbetar som fysioterapeut i Högsby kommun och med Hanna Kristelius, förhandlingsråd, som arbetar på distriktsrehabiliteringen i Oskarshamn inom primärvården i Region Kalmar län. 

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen?
Vi är en självklar del som första instans för många patienter som söker primärvård. Nu med den professionsneutrala vårdgarantin så ska fler patienter triageras till fysioterapeut istället för till läkare. Se till att det finns tillräcklig bemanning även av fysioterapeuter så att vi kan ta emot fler patienter som tidigare hade bokats till läkare. Fler patienter ska bedömas av fysioterapeuter i primärvården före remiss till slutenvård (ex ryggbedömningar, ALLA artrospatienter ska ha träffat fysioterapeut innan de ev remitteras till specialist i slutenvården).  

Fysioterapeuter kan bidra med allt som patienterna behöver hemma – vi skulle kunna erbjuda allt i hemmen om man inte kan ta sig till mottagning.  Både tryggheten att komma hem från sjukhuset och rehabiliteringen kan göras hemma med vår hjälp och med teamet runt patienten i hemmet. Det svåra här är när bemanningen inte är tillräcklig och vi bara kan prioritera tryggheten och inte rehabiliteringen i den grad vi önskar och vill.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention?
Om vi bara får tid och utrymme så är vi det självklara valet för att hjälpa/motivera patienter med ex risk för metabola syndromet. Inom primärvården idag är allt så slimmat och vi har inte alltid möjlighet att ta emot patienter som önskar hjälp med att ex komma igång med fysisk aktivitet. Tvingas prioritera hårt och får avvisa en del patienter som vi annars hade kunnat hjälpa innan de har ohälsa, som det är nu så tar vi emot dem när de redan insjuknat. Finns flera exempel där vi fysioterapeuter kan bidra mycket, ex fysioterapeut i skolan, utökad företagshälsovård som skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande. Hitta former för fortsatt hjälp med fysisk aktivitet för ex personer med långvarig smärta.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare?
Fortsätta att hitta former där vi kan mötas över professionsgränserna. Våga lita på varandra. Se de olika professionerna som en tillgång ex vid samverkans- och trepartsmöten, dvs även fysioterapeuter ska bjudas in till dessa möten. Samverkansmodeller med patienten i fokus, t.ex ”Oskar” (Oskarshamns sjukhus).

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats?
Erbjuda en konkurrenskraftig lön som matchar vår utbildningsnivå och vårt ansvar. Våga satsa även på fysioterapeuters arbetsmiljö, dvs kom bort från källaren. Satsa på utbildning och erbjuda vidareutbildning till specialist med bibehållen lön. Erbjuda möjlighet till varierade arbetsuppgifter med rimlig arbetsbelastning.

Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner?

Publicerat av

I nästa vecka ska jag medverka i en paneldebatt på det nya stora mötet i hälso- och sjukvårds-Sverige kallat Vårdarenan. 

Utgångsfrågan för panelen är: ”Hur ska primärvården mäkta med att växa i samverkan med kommuner? En strukturomvandling med fokus på primärvården kräver en betydligt starkare primärvård. I dag har den svårt att locka till sig läkare. Samtidigt måste banden till den kommunala sjukvården, också den till stora delar primärvård, stärkas. Hur ska det gå till?”

Som en förberedelse inför min medverkan i paneldebatten har jag ställt några av dessa frågor till några fysioterapeuter som finns mitt i primärvårdens vardag. Först till Primärvårdssektionens ordförande Ingmari Rinsén: 

Några viktiga frågor som Primärvårdssektionen lyft fram är:

  • Statlig reglering av fortbildning. För att säkra att fortbildning sker utifrån verksamhetens och den enskildes behov behövs en statlig reglering av fortbildning för leg professioner inom hälso-och sjukvården.
  • Statlig reglering av titeln specialistfysioterapeut. Behovet av specialistfysioterapeuter växer inom primärvården. För att säkra kvaliteten, att det finns en utbyggd utbildningsstruktur (inklusive handledning) samt specialisttjänster behövs en statlig reglering specialisttiteln och ett erkännande av specialistutbildningen.
  • Översyn av ersättningsmodeller. De ersättningsmodeller som finns idag fokuserar på vårdproduktion. Forskning, fortbildning, handledning och interprofessionellt arbete är svårt att få till då de inte ryms inom ersättningsmodellerna.
  • En attraktiv primärvård. Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla fysioterapeuter i primärvård och svårigheterna förväntas öka. För att skapa en hållbar och attraktiv primärvård för medarbetarna krävs bland annat möjlighet till kontinuerlig fortbildning och kompetens-och karriärutveckling. Det behövs också möjlighet till samverkan med arbetsgivare för dialog kring hur medarbetarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Hur kan fysioterapeuter i primärvården bidra till omställningen? Vi tror att fysioterapeuter har mycket att bidra med i primärvården vare sig den är privat-, kommunal- eller regionägd. Viktigt är att det finns tydligt uppdrag och tid för samverkan. Fysioterapeuter är ofta patientens fasta vårdkontakt på hälsocentralen och har ofta stor kunskap om patienten. Fysioterapeuter kan i alla delar av vården vara första instans för muskuloskeletala besvär.

Hur kan fysioterapeuter arbeta mera med prevention? Med ett bredare uppdrag, mindre fokus på antal patienter och mer fokus på vad och hur man gör så skulle fysioterapeuter kunna bidra vid varje besök. Viktigt är då att också ha tid och mandat att jobba med levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Det fungerar inte om man räknar ”pinnar” eller vårdproduktion. Vi behöver få komma in på nya arenor likt skolor, förskolor osv. för att kunna jobba med prevention innan de söker oss för besvär/sjukdom.

Hur kan samarbetet mellan olika professioner stärkas ytterligare? Med fokus på teamarbete, fysisk närhet till varandra över yrkesgränserna, ett tydligt uppdrag med patienten i fokus. Tid för möten över yrkesgränser och mandat från ledning och styrning, mindre fokus på läkarbesök tror vi också behövs. Det finns idag också en del goda exempel på detta, som nog ibland har kommit till som en lösning för läkarbristen i primärvården, men där resultatet har blivit ett gott samarbete mellan yrkesgränser där man utgår från vilken profession som är mest lämpad att träffa patienten men som ändå har teamet att tillgå.

Hur kan arbetsgivaren arbeta med att bli en attraktiv arbetsplats? Karriär, utbildning, tid för reflektion, möjligheter till utveckling, närhet forskning i den verksamhet man jobbar i behövs. Specialistfysioterapeuter behövs för att klara det breda uppdrag vi har idag i primärvården. Betald specialistutbildning precis som läkarna har – en jämlikhetsfråga. Löneutveckling och generellt lönelyft ett måste!! Man kan inte tjäna mindre efter högskoleutbildning än före. Vi måste få betalt för det arbete vi utför annars riskerar vi att fysioterapeuter byter yrke och så tappar vi också kompetens. Lyhördhet från ledning och beslutsfattare, vi måste få bli delaktiga i den verksamhet vi jobbar i. Primärvården måste också få resurser för att utföra det uppdrag vi har, inte ha ett jätteuppdrag men bara personal och budget för att klara en bråkdel.

Hos Rehab Öst (Östergötland) har medarbetarna fått delge vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats: Möjlighet till kompetensutveckling/fortbildning. Sammanhållning i arbetsgrupp med tydligt ledarskap. Löneutveckling. Bra rimlig lön. Möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt arbetstider. Kanske en bra sammanfattning?

 

 

 

Hur ska ekvationen gå ihop?

Publicerat av

Hur ska samhället agera för att få tillräckligt många att vilja arbeta inom hälso- och sjukvården nu och framöver? Det är en fråga som har diskuterats och utretts länge, men som nu blir alltmer brännande. I tisdags i samband med konferensen Saltsjöbadsavtalet 80 år – en uppföljning, var kompetensförsörjningsfrågan central. Det behövs betydligt fler personer som arbetar i hälso- och sjukvården de kommande fem åren än vad det finns personer att tillgå. Hur ska den ekvationen gå ihop? ”Det behöver göras en omställning”, sa Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen. Och frågor om såväl utbildning, livslångt lärande som AI och digitalisering måste prioriteras. Se seminariet om Saltsjöbadsavtalet i efterhand här.

Jag tror att det också behövs ett nytt hälsofrämjande och personcentrerat ledarskap, och det behövs nu, det finns inte tid att vänta. Arbetsglädje, hållbar hälsa, bättre löner och ersättningar och en god arbetsmiljö är nödvändigt för att erfarna medarbetare ska stanna kvar och för att vi ska få fler att vilja arbeta inom hälsa, vård och omsorg. Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen beskrev underskottet av utbildade på 5 års sikt. Hälsa, vård och omsorg sticker ut.

Kompetensförsörjningen var också en viktig fråga när nätverket Saco hälso- och sjukvård  sammanträdde i onsdags. Fredrik Lennartsson, avdelningschef på SKL redogjorde för de mest aktuella frågorna på SKL just nu, och även där finns frågorna kring kompetensförsörjning, kompetens och karriär högt upp på agendan.  I samband med mötet diskuterades också hur det arbete ska tas vidare som tidigare skett inom Utvecklingsdialogen mellan SKL och ett antal fack- och professionsförbund. Vi fick positiv feed back från Fredrik och ser nu fram mot att ha tätare kontakt med SKL kring hälso- och sjukvårdens utvecklingsfrågor. Ta gärna del av en video med några röster från Utvecklingsdialogen 2015-2017.

I måndags fanns det mycket energi i rummet, när juryn för Årets brobyggare sammanträdde. Hela 67 olika bidrag hade kommit in och efter ett konstruktivt och bra om än svettigt jurymöte kunde juryn enas. Vinnaren tillkännages på Vårdarenan 2019, där utmärkelsen delas ut av socialminister Lena Hallengren den 26 mars.

Idag fredag fyller Sacos ordförande Göran Arrius 60 år, vilket firades lite extra i samband med ett mingel med Saco i onsdags kväll. Stort grattis från mig och Fysioterapeuterna till en stark och god företrädare för den fackliga rörelsen och för våra 22 förbund inom Saco. Grattis Göran! 

I samband med Saco-minglet påannonserades också den senaste av Sacos kampanjer, ta gärna del av den här: Var en MEDarbetare – civilkurage på jobbet

Avslutar veckan med en oemotståndlig vy på väg hem från kontoret i huvudstaden. Jag har sagt det många gånger förut, Stockholm är en fantastiskt vacker stad, en förmån att få ha det som sin arbetsplats. Trevlig helg!