Fyra år – Varje dag är en gåva

Idag fyller jag fyra år. Det är alltså fyra år sedan jag räddades tillbaks till livet efter ett hjärtstopp, i samband med en cykelsemester på Bornholm.

Det är alltså en mycket speciell dag för mig och oss idag. Utan mina livräddare Annmargreth, Ole, Erik och Sennait och utan den fantastiska vård jag fick i ambulans, ambulanshelikopter och på Rigshospitalet i Köpenhamn hade jag inte levt idag och jag är dom alla evigt tacksam för att jag fick bli en överlevare.

Trots att fyra år har förflutit så blir jag fortfarande dagligen väldigt berörd av att ha fått chansen till Livet 2.0❤️. Jag har skrivit om detta regelbundet, senast för ett år sedan https://www.facebook.com/715266651/posts/10157047192371652/

Livet är verkligen inte självklart, det har inte minst den pågående pandemin lärt oss och det finns så väldigt mycket att vara tacksam för. Både jag och Annmargreth har som #överlevare och #livräddare lärt oss hur viktigt det är att ta tillvara och värdesätta livet, varje dag.

Pandemin har fått oss att ännu tydligare prioritera vår hälsa. Varje dag börjar med en rejäl morgonpromenad och fortfarande kör vi dessutom ett par dagar i veckan ett träningspass med puls – och styrketräning. Att investera i sin hälsa är att investera i framtiden. Och kanske också ett ansvar gentemot barn och barnbarn att försöka göra det som vi kan. Vi har fem barnbarn på min sida och sex barnbarn på Annmargreths sida och vi vill gärna följa dom på deras livsvandring, så länge som möjligt förstås. Det är en av drivkrafterna för vår träning.

Men långt ifrån alla som får hjärtstopp överlever. Alla skulle inte kunna räddas ens med stora och snabba insatser, men betydligt fler skulle kunna få möjligheten att överleva. För detta krävs dock att det finns någon i närheten som kan hjärt- lungräddning #HLR och som är beredd att göra det. Det behövs också hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. I allt flera regioner finns nu också sms-livräddare, där du och jag och vi alla kan bidra till att fler än 10% får överleva.

Men samhället behöver också ta ett större omtag när det gäller åtgärder mot hjärtstopp. Det krävs systematiska breda åtgärder från hela samhället och det handlar till stor del om att alla ska lära sig HLR och att det måste finnas hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev en debattartikel i Sydsvenskan i somras om detta tillsammans med några viktiga samhällsaktörer http://stefanjutterdal.se/2021/07/15/debatt-det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp/

Jag har också skrivit olika blogginlägg och krönikor i detta ämne http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/ och Annmargreth och jag har fortsatt att dela vår berättelse om mitt hjärtstopp för att bidra till att fler kan överleva.

Annmargreth och jag har också det senaste året engagerat oss som medgrundare till bildandet av ett nationellt nätverk för överlevare och närstående efter hjärtstopp https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/nytt-natverk-for-overlevare/?fbclid=IwAR2CGoHy4CraSYw_9KdIj_RaZHvWRDIo6kyqRxq5covvr9fEO5swnSQ1a1k

Det känns väldigt fint att vi nu är igång med nätverket, som syftar till att erbjuda möjligheter för personer som drabbats och deras närstående att träffas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.

Var och en av oss kan redan nu göra skillnad. Vill du göra något meningsfullt?
Se till att gå en kurs i HLR och anmäl dig som SMSLivräddare. Eller skänk en gåva till Riksförbundet HjärtLung eller till Hjärt-Lungfonden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. #enilaget #tillsammansräddarviliv

Jag känner stor tacksamhet till livet och för att ha fått fyra extra år. I sommar har vi efter vaccinationer fått möjligheten att träffa och umgås med alla våra barn och barnbarn🙏🏻❤️. De senaste dagarna har vi varit på egensemester först i Fjällbacka och sedan ett dygn på Väderöarna i ett fantastiskt sensommarväder. Att få se solen gå upp och ned, att njuta av att vara nära naturen och att ta vara på varje dag, det är en gåva. ❤️
Fler foton här https://www.facebook.com/715266651/posts/10157761797196652/


Debatt: Det behövs politiska beslut och systematiska samhällsåtgärder om fler ska överleva hjärtstopp

Är du beredd att kunna rädda liv? Varje dag drabbas 16 personer i Sverige av hjärtstopp utanför sjukhus. Bara två överlever, trots att fler skulle kunna räddas.

Idag skriver jag en debattartikel i Sydsvenskan tillsammans med företrädare för flera av de organisationer som arbetar för att fler ska få chansen att överleva ett hjärtstopp. Läs debattartikeln här https://www.sydsvenskan.se/2021-07-15/det-behovs-politiska-beslut-och-systematiska-samhallsatgarder-om-fler-ska-overleva-hjartstopp


Och du som är politiker, fundera på vad du kan göra i riksdagen, i den kommun eller region som du är verksam.
När det gäller att minska olyckor och död inom trafiken så tog riksdagen redan för 25 år sedan beslut om en nollvision. Nu krävs satsning på förebyggande åtgärder och ett liknande angreppssätt som inom trafiken för att fler ska kunna få chansen att överleva ett hjärtstopp.

Jag är själv en av de få, som likt Christian Eriksen haft den ofattbart stora lyckan att överleva ett hjärtstopp, tack vare rådigt ingripande från medmänniskor. Jag hoppas innerligt att fler ska få den möjligheten.

Så fort det kan gå…

I direktsändning inför hundratals miljoner åskådare i hela Europa föll ikväll den 29-åriga danske fotbollsstjärnan Christian Eriksen ihop till synes livlös på Parken i Köpenhamn. Dramatiska bilder visade hur Eriksen snabbt fick akut omhändertagande med bl.a. hjärt- lungräddning. Vi var många runt hela Europa, som våldsamt omtumlade följde dramat i realtid och som efter en knapp timme kunde ta del av UEFA:s rapport om att Christian Eriksen nu vårdas på Rigshospitalet i Köpenhamn och att hans tillstånd är stabilt. Lättnaden är stor hos alla oss som följt dramat och säkert hos alla andra som tar del av nyheten i efterhand. I skrivande stund återupptas EM-matchen mellan Danmark och Finland på Parken, bara några hundra meter från Rigshospitalet.

För egen del blev det många existensiella tankar ikväll. För snart fyra år sedan drabbades jag av hjärtstopp under en cykeltur på Bornholm. Tack vare rådiga insatser av mina livräddare så fick jag omedelbar hjärt- lungräddning och efter 20 minuter kom ambulans och jag fick alla tänkbara livsuppehållande insatser med bl.a. defibrillering. Mitt hjärta startade igen, och efter transport med ambulanshelikopter fick jag sedan förstklassig hjälp på Rigshospitalet i Köpenhamn. Läs min berättelse om hjärtstoppet här https://www.facebook.com/715266651/posts/10154649929516652/

Jag hade själv en ofattbar tur och är en djupt tacksam överlevare, och det verkar tack och lov som att det gäller också för Christian Eriksen, att vi fick bästa tänkbara akutinsats av rådiga människor.
Men många människor får inte den hjälpen. Varje dag inträffar i Sverige 16 hjärtstopp utanför sjukhus. Endast 2 överlever, dvs varje dag dör 14 (!) personer i hjärtstopp utanför sjukhus. Men så behöver det inte vara. Många av de som drabbas skulle kunna räddas om samhället mer systematiskt satsade på att alla ska lära sig hjärt- lungräddning och att det finns hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt. Jag skrev nyligen en krönika om detta i Dagens Samhälle http://stefanjutterdal.se/2021/04/20/jag-var-dod-men-nu-lever-jag-igen/

Vi har under det senaste året i dessa pandemitider tyvärr tvingats vänja oss vid att matas med siffror över antalet döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsens statistik 19 personer/dag i covid-19. Det är en förskräckande hög siffra och via media har vi verkligen matats med dessa siffror. Men låt oss nu vidga perspektivet. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt- kärlsjukdomar (varav 14 i hjärtstopp utanför sjukhus) och om detta har det inte rapporterats särskilt mycket i media. 
I min krönika skriver jag om att det nu behövs en kraftfull satsning i hela samhället på att fler ska överleva ett hjärtstopp. Bland annat behövs detta: 

• Politiska beslut på nationell, regional och kommunal nivå med mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp, från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030. 

• Kunskap om HLR för alla i samhället och årlig träning. Särskilt viktigt är det att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas.

• Hjärtstartare, som är tillgängliga dygnets alla timmar, inte som i dag, där de flesta hjärtstartare finns inom lås och bom utanför kontorstid.

• Utlarmning av räddningstjänst, polis och frivilliga livräddare (SMS-livräddning) i hela Sverige.

Det är hög tid att samhället tar detta på största allvar. Det behövs politiska beslut och åtgärder snarast.  Fler behöver få höra orden: ”Du var död, men nu lever du igen”.

Jag vet hur kort avstånd det är mellan Rigshospitalet och Parken i Köpenhamn. Jag vet skillnaden på att vara död och levande. Jag är oändligt tacksam för att jag fick chansen att leva igen. Och jag och många, många andra är ikväll mycket tacksamma för ljusa hälsorapporter om Christian Eriksen🇩🇰🙏🏻.

Vy från Rigshospitalet, september 2017. Foto: privat


Råd till utredningen om elevhälsan -Det behövs Fysioterapeuter!

Regeringen skriver idag i ett pressmeddelande  att tillgången till elevhälsa idag är alltför låg på många skolor. ”Regeringen har därför beslutat att Utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven ska analysera bestämmelserna om tillgång till elevhälsa och föreslå hur det kan förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå”. 

Självklart är det viktigt att förtydliga en acceptabel lägstanivå. Och vi förväntar oss nu att regeringen tydliggör att det behövs en breddad och fördjupad kompetens inom elevhälsan. Det är viktigt att regeringen understryker vikten av att bredda antalet professioner utifrån det hälsofrämjande uppdraget. Arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter är betydande och nödvändiga komplement till de kompetenser som idag finns nämnda i skollagen. Detta kan inte utläsas av tilläggsdirektiven  till utredningen.

Från Fysioterapeuterna har vi i flera års tid i direkta och indirekt  kontakter med regeringen påpekat den brist det innebär att barn inte har tillgång till fysioterapeuter inom elevhälsan, men det har hittills inte lett till konkreta åtgärder från regeringens sida.

Det är nu med besvikelse vi  konstaterar att fysioterapeut inte tydligt ingår i en acceptabel lägstanivå och att regeringen återigen blundar för de snabbt accelererande levnadsvanesjukdomarna, där rörelse är en central del och där fysioterapeuten är en viktig pusselbit.

I rapporten Tre lyft för Sverige föreslår vi redan 2017 bland annat att det inom elevhälsan ska finnas fysioterapeuter kopplade till varje skola (debattartikel i Dagens Medicin 2017 ).

Det som är tydligt är att vi måste ta tillvara all den forskning och evidens som finns och samtidigt våga tänka nytt och utmana om vi ska ha någon möjlighet att lösa de utmaningar samhället står inför. Det vi vet är att rörelse bidrar till så mycket mer än bara rörelsen i sig. Fysisk aktivitet minskar bland annat risken att drabbas av stora folksjukdomar och risken för att dö i förtid, fysisk aktivitet ökar även koncentrations- och inlärningsförmågan. För att lära behöver man ha hälsa, och har man hälsa då lär man. Men prevention och rehabilitering hamnar ofta långt ner på de politiska prioriteringslistorna tyvärr, och detta är en av anledningarna till att det ser ut som det gör idag i Sverige.

I vårt grannland Norge har man en helt annan inställning till preventiva och rehabiliterande insatser. Där ser man vinsterna med att redan i tidiga åldrar arbeta hälsofrämjande. Genom nationella riktlinjer finns nyckeltal om hur många läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter som ska finnas inom elevhälsan. På deras fem miljoner invånare säger riktlinjerna att det ska finnas 480 fysioterapeuter. I Sverige har vi idag en handfull fysioterapeuter på tio miljoner invånare och saknar riktlinjer. Vad skickar detta för signal när elevhälsan enligt skollagen ska arbeta hälsofrämjande? För att uppnå en hållbar hälsa och välfärd i dagens samhälle krävs mycket, inte minst att många arbetar tillsammans för en hållbar utveckling. Utan hållbar utveckling ingen hållbar hälsa eller välfärd.

En förutsättning för hållbar hälsa är ett liv i rörelse. Kunskapen om hur rörelse påverkar människan såväl fysiskt som psykiskt och hur människor oberoende av förutsättningar kan stödjas för att uppnå ett liv i rörelse är själva hjärtat inom fysioterapeuters yrke.

Vi vet att fysioterapeuter runt om i landet har ovärderlig kunskap om preventiva och rehabiliterande insatser och bara väntar på att få möjligheten att under rätt förutsättningar kunna stödja människor. Oavsett om det gäller personer som behöver mer rörelse i sin vardag eller om det finns särskilda behov av stöd till rörelse.

Därför föreslår vi bland annat följande åtgärder:

  • att det ska finnas minst en fysioterapeut kopplad till elevhälsan i varje skola samt att en nationell rekommendation införs gällande friyta kopplad till förskolor och skolor.

Nyligen besökte jag Malmaskolan i Köpings kommun, en skola med ca 650 elever, där en drivande och framsynt skolledning anställt en fysioterapeut till elevhälsan, på heltid och där såväl rektor och skolsköterska m.fl. påpekar vilket lyft det inneburit att ha tillgång till en fysioterapeut, en person som kan fokusera på barns rörelse, och genom t.ex. en screeningsundersökning på 6-åringar snabbt kunnat identifiera barn med särskilda rörelsebehov och vidta åtgärder.
– ”Vi måste se den tydliga kopplingen mellan lärande och hälsa. Mår du bra kan du lära bättre, och när du lär bättre mår du bättre. Och då får man igång de uppåtgående spiralerna som gör storverk för elevernas utveckling och resultat”. Det sa Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan när vi besökte dem för att följa fysioterapeuten Linnea Kärdevik, som är heltidsanställd i elevhälsan. Lyssna på en kort intervju med rektor Johan Hallberg här.Både rektor Johan Hallberg och skolsköterska Maria Hedström betonade den stora fördelen med att ha Linnea Kärdevik heltidsanställd som fysioterapeut vid skolan, som har ca 650 elever.

Vi ser verkligen fram mot att samverka med utredaren Tommy Lagergren för en bättre elevhälsa!

 

Kommentar till regeringens satsning på 5 nya miljarder till välfärden

Idag presenterade regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet  nya satsningar inom välfärden under 2020 motsvarande 5 miljarder kr, fördelat på 3,5 miljarder till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna. Det handlar om generella statsbidrag, något som uppskattas i en kommentar från ordföranden i Sveriges Kommuner och Regioner.

Helt klart är dessa nya pengar, som kommer att läggas in i regeringens vårändringsbudget i april, ett mycket välkommet tillskott.  Pengarna är välkomna och kan säkert bidra till att minska trycket något på en ansträngd kommunal och regional ekonomi.

Det är dock tveksamt om det är tillräckligt för att förhindra att de varsel och neddragningar som annonserats från många kommuner och regioner kommer att genomföras. Linda Berglund på Dagens Medicin skriver om detta här.

Det är nu viktigt  att beslutsfattare vågar använda de nya miljarderna till att prioritera rätt, dvs inte i första hand göra mer av samma sak utan att våga tänka nytt och våga satsa långsiktigt på förebyggande insatser. För detta krävs ett modigt ledarskap som är både hälsofrämjande och personcentrerat. Att satsa på hälsa är en investering för framtiden. WHO beskriver det som att en satsning på förebyggande åtgärder på 10 kr idag ger 70 kr tillbaka redan år 2030.

Avslutar med att citera Fysioterapeuternas vision: Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse!

 

Tid för folkhälsan

Fredag och dags för blogg igen efter ett kort höstlovsuppehåll. Igår torsdag medverkade jag i Dagens Medicins Folkhälsodag, en heldag med intressanta och viktiga inspel från många medverkande. Det är ingen tvekan om att hälsofrågorna är mer prioriterade nu. Det framgick av statssekreterare Maja Fjaestads inledning och när Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och Folhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson fortsatte på samma tema. Johan Carlson påpekade klokt att ”det är fel publik i rummet, det borde vara representanter för hela samhället som är här, inte bara vi som redan tycker detta är så viktigt”. Många hänvisade till Anna Nergårdhs utredning God och nära vård och vikten av att säkerställa regioners och kommuners förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete. Jag medverkade på slutet av dagen i en panel och lyfte fram betydelsen av en mer jämlik rehabilitering av hög kvalitet.

Jag lyfte också fram den oro jag upplever för de många sparbeting som samtidigt nu kommer från regioner och kommuner, senast från Karolinska sjukhuset och att detta skall hindra den nödvändiga satsningen på folkhälsa och förebyggande arbete. Det är svårt att förstå att sparförslag som läggs fram inte kommer att försämra service och säkerhet för patienterna och arbetsvillkoren för medarbetarna, det är inte trovärdigt att beskriva det så. Utifrån de stora utmaningar och problem som vi står inför i välfärden rimmar det dåligt att dra ned på nödvändig kompetens.

Förra fredagen presenterades avsnitt fem av En podd i rörelse, där jag samtalar med Unga Reumatikers generalsekreterare Kim Nilke Nordlund som talar inspirerande om hållbar hälsa ur patientens perspektiv och om livsglädje och att fånga drömmar! Lyssna på vårt samtal här.

Sveriges Ingenjörer delar varje år ut ”Sveriges äldsta och finaste tekniska utmärkelse”, Polhemspriset, som instiftades 1876 till minne av uppfinnaren Christopher Polhem. Priset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. I onsdags var jag inbjuden till årets prisceremoni, som leddes förtjänstfullt av förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven tog emot årets Polhemspris för sin innovation MIPS, hjälmtekniken som imiterar hjärnans eget skyddssystem. Tack för en högtidlig och innehållsrik kväll!

Önskar er nu alla en skön novemberhelg!

Tillgången till specialistfysioterapeut måste säkras

Under torsdagen fick vi från Fysioterapeuterna möjlighet att träffa ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans. Under mötet lyfte vi fram behovet av en statligt reglerad specialistordning, förlängd grundutbildning och fler utbildningsplatser för fysioterapeuter. Läs mer om vårt budskap till ministern här.

Tidigare på torsdagen sammanträdde referensgruppen för professionerna inom utredningen God och nära vård. Anna Nergårdh redogjorde för processen för huvudbetänkandet, som kommer i mars 2020 och vilka frågor som kommer att belysas särskilt. Då kommer förslag och konsekvensbeskrivningar som bygger på de bakgrundstexter som utredningen lämnade i delbetänkande tre i juni 2019, God och nära vård – Vård i samverkan, SOU2019:29. Det är stora och viktiga frågor som bl.a. i hög grad berör den verksamhet som fysioterapeuter bedriver. Dessförinnan har regeringen utlovat att senast i december 2019 lämna en proposition som bygger på delbetänkande två God och nära vård – En primärvårdsreform, SOU 2018:39. Närmast inväntar vi nu en lagrådsremiss inför denna proposition.

I veckan tog socialminister Lena Hallengren emot slutbetänkandet SOU 2019:42 Digifysiskt vårdval  av utredningen Styrning för en mer jämlik vård. Betänkandet överlämnades av den särskilde utredaren Göran Stiernstedt. Betänkandet innehåller många intressanta förslag och är en del i omställningen mot en god och nära vård. Som vanligt konstaterar jag dock att det saknas förslag i om prevention och rehabilitering. Jag saknar också det kommunala perspektivet, alltför ofta fastnar resonemanget i det regionala perspektivet. Läs mer om förslagen i utredningen här på dagensmedicin.se

Saco hälso- och sjukvård är en mötesplats för de många förbund inom Saco som är verksamma inom hälso- och sjukvårdsområdet där ordföranden för respektive förbund träffas fyra gånger/år. I veckan medverkade IVO:s nya generaldirektör Sofia Wallström där hon beskrev IVO:s breda uppdrag och ambitionen att tydligt verka på systemnivån och det blev en bra efterföljande dialog i ordförandegruppen.

Idag fredag publicerar vi avsnitt 3 av En podd i rörelse, idag med besök av Emma Henriksson, tidigare bl.a. ordförande i riksdagens socialutskott. Ämnet för dagen är Förebyggande hälsa – varför är det så svårt? Lyssna på vårt samtal här.

Ännu en intensiv och spännande arbetsvecka går mot sitt slut. Avslutar med att önska en riktigt trevlig helg!

 

Hållbarhet som norm

Frågan om hållbarhet kommer allt högre på dagordningen. Nästa vecka riktas många blickar mot toppklimatmötet i New York där världens ledare 23 september träffas. Samtidigt uppmanar Fridays for future under den kommande veckan till en global strejk för klimatet. I samband med detta presenterar vi idag från Fysioterapeuterna det andra avsnittet av En podd i rörelse med temat Hållbarhet som norm, där jag samtalar med Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision och den enda fackliga representanten i regeringens Agenda 2030-delegation. Lyssna på podden här. Du hittar mer här om hur vi tar ställning för hållbarhet inom Fysioterapeuterna.

Veckan inleddes för min del med att medverka på Hälsoriksdagen, en hel dag fylld med föredrag och symposier om hälsa. Det blev en bra dag, men ganska mycket om det som redan är känt. Men det blev uppenbart att samhället nu behöver agera mer offensivt. Hållbar hälsa är precis lika viktigt som hållbart klimat.

-Vi är på god väg med det förebyggande arbetet, sa socialminister Lena Hallengren och nämnde bl.a. arbetet på Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt utredningen God och nära vård, med en gemensam färdplan och målsättning. ”Men vi måste bli mer effektiva och framgångsrika med det förebyggande arbetet”, fortsatte socialministern. 

Apropå ämnet hälsa, så publicerade Folkhälsomyndigheten i veckan en videoinspelning med en sammanfattning av ett seminarium i Almedalen 2019 på temat folkhälsa, där jag var en av flera medverkande. Jag skrev om detta  seminarium i ett blogginlägg i juli, att det kanske var det viktigaste seminariet under Almedalsveckan. Se sammanfattningen från seminariet här.

Det har varit en händelserik vecka. Bl.a. har regeringen lämnat sin budgetproposition. Läs min och förbundets kommentar till budgetpropositionen här i ett blogginlägg från i onsdags. 

I onsdags bjöd Socialutskottet och Cancerfonden in till ett välbesökt seminarium om levnadsvanor och cancer i riksdagen. Även här konstaterades i enighet att det förebyggande arbetet behöver accelereras. 

År 1959 examinerades en kurs med sjukgymnaster på Karolinska Institutet. I veckan träffades en stor del av kursen återigen på Karolinska Institutet för att fira 60-årsjubileum. Imponerande! Tillsammans med FoU-chef Cecilia Fridén träffade jag dessa mycket aktiva personer i måndags kväll och fick delta i deras firande. Foto: Erik Cronberg

I onsdags uppmärksammade SKL 100 år av allmän och lika rösträtt som grund för lokal demokrati. Jag var tillsammans med andra fackliga ledare inbjuden till en festmiddag med företrädare för kommuner och regioner i Stockholms stadshus, med högtidstal av såväl H.M. Konungen Carl XVI Gustaf, Talman Andreas Norlén och SKL:s ordförande Anders Knape. Det blev en högtidlig kväll i demokratins tecken och det finns verkligen anledning att tacksamt tänka på arbetet från demokratins förkämpar, som gjort det möjligt för oss att idag kunna leva i ett demokratiskt samhälle.

1919 var det år då riksdagen fattade det första beslutet om lika och allmän rösträtt. Det var samma år som min mor föddes. Inte förrän 1921 kunde kvinnor och män rösta till riksdagen på samma villkor.

Vi blev också påminda om att demokrati inte är en självklarhet. Runtom i vår värld kämpar människor idag för demokratins grunder och inte heller vi kan ta demokrati för givet, demokratin är något som måste vinnas  varje dag. 

Nu närmar sig helgen, låt oss ta vara på den och hoppas på skön och klar septemberluft. Trevlig helg!

Hallå statsministern, vi vill vara en del av lösningen!

Denna vecka har för min del till viss del varit en semestervecka. Dock följde jag via TV Riksdagens högtidliga öppnande och statsministerns regeringsförklaring. Där fanns flera positiva signaler, bl.a. påannonserade statsministern en primärvårdsreform senare i år och en fortsatt satsning på den nära vården.

Under veckan har också kommit propåer från regeringen om en kommande budgetsatsning på sjuksköterskors kompetensutveckling. För att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska, och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter, föreslår regeringen en satsning på karriärtjänster med 100 miljoner kronor årligen. Satsningen är en del av budgeten för 2020, enligt regeringens pressmeddelande. Detta är givetvis positivt och lovvärt. Men det räcker inte att satsa på ett av drygt 20 legitimerade yrken i hälso- och sjukvården.

Bättre utvecklings- och karriärtjänster behövs för alla professioner, inte minst för fysioterapeuter och andra yrkesgrupper som är särskilt inriktade på prevention och arbetet med de kraftigt ökande levnadsvanesjukdomarna (läs mer i tidigare blogginlägg).

Så min omedelbara fråga till regeringen blir förstås: När kommer satsningen på specialistfysioterapeuter och på bättre utvecklings- och karriärmöjligheter för Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster?

I en nyligen presenterad rapport bekräftas att fysioterapeuter betalar sin egen kompetensutveckling. Tidningen Fysioterapi skriver: ”Det är  Kommuner och Landsting, SKL, som tillsammans med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet gjort en studie i fem regioner och fem kommuner för att undersöka hur det står till med kompetens- och karriärutvecklingsmodeller. Rapporten konstaterar att fysioterapeuter och sjuksköterskor har olika möjligheter till kompetens- och karriärutveckling. Medan alla fem regioner erbjuder betald specialistutbildning för sjuksköterskor varierar det för fysioterapeuter huruvida en specialistutbildning bekostas av arbetsgivaren eller inte. Och medan flera kommuner erbjuder sjuksköterskor utbildningsanställning eller utbildningsbidrag är det ovanligt att de finansierar specialistutbildning för fysioterapeuter.”

Att fysioterapeuter själva behöver betala sina vidareutbildningar är givetvis inte alls rimligt. Satsningen på sjuksköterskor är lovvärd, men förpliktigar. Med tanke på framtidens hälsopanarama och levnadsvanesjukdomarnas utbredning krävs en omedelbar satsning också på andra professioner.

I veckan kom nytt nummer av tidningen Fysioterapi, denna gång med särskilt tema Diabetes. I min förbundsledare skriver jag om den nödvändiga omställningen av hälso- och sjukvården. Det behövs bland annat ett nytt personcentrerat och hälsofrämjande ledarskap och ett nytt förhållningssätt till medarbetarna och behovet av livslångt lärande.
Hälsa, förebyggande och rehabiliterande åtgärder behöver prioriteras kraftigt och offensivt om hälso-­ och sjukvården ska lyckas med omställningen till en nära
vård, där relationer och förhållningssätt är avgörande och kampen mot de drastiskt ökande levnadsvanesjukdomarna lyckas.
Inom många av fysioterapins områden finns i dag överty­gande forskning som visar på att insatserna ger förbättrad hälsa och är kostnadseffektiva. Men många av de hälso­främjande insatser som fysioterapeuter kan bidra med används ännu inte alls i tillräcklig omfattning. Det vill vi ändra på.

Folkhälsoarbetet behöver priori­teras av alla departement i regeringen och i alla kommuner och regioner. Fysioterapeuterna vill gärna bidra. Vi vill fortsätta vara en del av lösningen på hälso-­ och sjukvårdens problem och utmaningar!

Avslutar med en rogivande solnedgångsbild från Smögen från veckan som gick. Trevlig helg!

 

Hållbar hälsa och hållbart klimat hör ihop

Under sommaren har landets fackliga organisationer via brev från Fridays for future (FFF) blivit uppmanade att gå i strejk för klimatet den 27 september. I veckan kom också en debattartikel på samma tema.

Klimatfrågan är utan tvekan en av de viktigaste frågorna i vår tid och berör oss alla.  Fysioterapeuterna är som förbund anslutna till paraplyorganisationen Saco, där vi tillsammans har beslutat att inte gå  i strejk, men att däremot på många andra sätt bidra till en ambitionshöjning och till att öka takten i klimatarbetet.

Arbetsmarknadens parter behöver tillsammans sätta press på politikerna för en grönare utveckling av arbetsmarknaden. Men som fackförbund använder vi inte strejkvapnet för allmänna politiska påtryckningar, utan vid konflikter som rör arbetsmarknadens parter. Därför är det inte motiverat att ta ut fysioterapeuter i strejk.

Från Fysioterapeuterna har vi stor respekt för Fridays for future och deras engagemang i att försöka påverka politikerna att agera mer kraftfullt för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

I likhet med Fridays for future anser vi att politiker måste sätta frågan högt på dagordningen och agera på nationell och internationell nivå för att hitta lösningar. Klimatkrisen rör oss alla.

Fysioterapeuterna vill bidra till den gröna omställningen som Sverige och världen är i behov av och ett arbete pågår också i vår organisation. Smärtsektionen, som är en av 16 sektioner inom Fysioterapeuterna, har via intressegruppen #physiotherapistsforfuture startat ett arbete för att miljöcertifiera vår organisation. De gör en pilot åt oss i övriga förbundet för att lära och för att vi senare ska kunna skala upp det och använda i hela förbundets verksamhet.

Som en del i detta kommer medarbetare från förbundskansliet att delta i en miljöutbildning som ingår som en del i certifieringen. Vi engagerar oss också i hur vi som organisation kan ställa hållbarhetskrav på IT-produkter. Vår ambition är att vi som förbund ska ha hållbarhetsfrågorna med bl.a. hälsa och klimat högt upp på förbundets agenda, i hela verksamheten.

Fysioterapeuter har en stor och viktig roll när det gäller att främja hälsosamma levnadsvanor. Genom att stötta människor till beteendeförändringar kan vi bidra till att påverka både hälsa och klimat. Detta ämne kommer att särskilt belysas vid ett seminarium på förbundets stora vetenskapliga konferens i oktober, Fysioterapi 2019.

Idag fredag har ordförandena i Saco, LO och TCO träffat representanter för Fridays for future i ett konstruktivt möte för att diskutera hur fackföreningsrörelsen kan bidra till att klimatmålen uppnås. Läs mer här.

Saco tror på en ambitionshöjning och det är något vi från Fysioterapeuterna står helt bakom. Fackföreningsrörelsen bör gemensamt öka takten och arbeta för klimatsmarta lösningar på arbetsmarknaden, ett arbete som vi alla, var och en på sitt sätt, kan bidra till.

Läs mer om de globala målen och vad du och jag kan göra här.

I veckan som gick hade vi en träff i ledarnätverket After the Edge. Vi som deltar gick tillsammans en magisterutbildning i Ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården vid dåvarande Växjö universitet under åren 2003-2005. Utbildningen var väldigt berikande och gav oss en bra koppling mellan teori och praktik i det komplexa system som hälso- och sjukvården är. Efterhand har rollerna för var och en av oss förändrats mycket, men sammanhållningen har varit god och det har gjort att vi har fortsatt träffas 1-2 gånger/år.

I ledarnätverket After the Edge hade vi besök av regeringens utredare Anna Nergårdh och Fysioterapeuternas förbundsdirektör Helena Pepa

Det är nu hög tid att anmäla sig till Fysioterapi 2019, Fysioterapeuternas stora vetenskapliga konferens, som arrangeras vartannat år. 23-25 oktober samlas Sveriges fysioterapeuter och sjukgymnaster till ett spännande program med temat Framtidens hälso- och sjukvård. Det här är en av årets viktigaste händelser i förbundet och jag ser mycket fram mot att träffa er alla där. Socialminister Lena Hallengren inviger dagarna och i år kommer vi också att dela ut utmärkelsen Årets fysioterapeut i samband med Fysioterapi 2019. Missa inte chansen att anmäla dig!

Önskar er nu en trevlig helg!